Wikipedia

Vitnackad svärta

nordamerikansk andfågel

Vitnackad svärta[2] (Melanitta perspicillata) är en amerikansk andfågel.[3][4] Den häckar i Kanada och Alaska. Vintertid flyttar den framför allt till USA:s norra kuster. I Europa är den en fåtalig men regelbunden gäst, i Sverige sedd årligen. Arten minskar i antal, men beståndet anses vara livskraftigt.

Vitnackad svärta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Adult hane.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
UnderfamiljMerginae
SläkteMelanitta
ArtVitnackad svärta
M. perspicillata
Vetenskapligt namn
§ Melanitta perspicillata
Auktor(Linnaeus, 1758)
Utbredning

Utseende

redigera

Vitnackad svärta är en medelstor and, 45–46 centimeter lång, avgjort mindre än dess nära släkting svärtan, i samma storlek som sjöorren. Likt sina europeiska släktingar är fjäderdräkten helmörk och likt sjöorren, men till skillnad från svärtan (och amerikansk knölsvärta och sibirisk knölsvärta), är även vingarna mörka. Olikt sjöorren dyker vitnackad svärta med halvöppna vingar och bockar inte huvudet när den vingar sig. Näbben är förhållandevis stor och kilformad.

Hanens fjäderdräkt är helsvart, utöver vita fält i nacken och på pannan. Näbben är uppsvälld vid basen och tecknad i svart, orange och vitt. Ögat är vitt. Honan är smutsbrun och lik svärthonan med två ljusare fläckar på sidan av huvudet, men har ofta också en ljus fläck i nacken och en mer kilformad, kraftigare näbb.

  •  
    Adult hona.
  •  
    Adult hane.
  •  
    I par.
  •  
    I flykten syns att vitnackad svärta likt sjöorrar, men olikt övriga svärtor, har helsvarta vingar.

Läten

redigera

Vitnackad svärta är generellt tystlåten. Från honan kan ett kraxande ljud höra, från hanen låga visslingar eller gurglingar.[5]

Utbredning och systematik

redigera
 
Häckningsområde i mörkorange, övervintringsområde i ljusorange.

Vitnackad svärta är en flyttfågel som häckar i Kanada och Alaska och övervintrar längre söderut i tempererade zonen, utmed USA:s norra kuster. Ibland övervintrar den vid Stora sjöarna. Ett mindre antal övervintrar regelbundet i Västeuropa så långt söderut som Brittiska öarna.[6] Den har tillfälligt observerats i en rad europeiska länder. I Sverige ses den årligen, totalt sett vid över 130 tillfällen.[7]

 
Sträck med vitnackad svärta i Glacier Bay Nationalpark.
 
I övervintringsområdena ses vitnackad svärta ofta utmed klippiga kuster i bränningarna, därav det engelska namnet Surf Scoter.

Systematik

redigera

Fylogenetiska studier baserade på morfologiska karaktärer placerar vitnackad svärta som systerart till de närbesläktade arterna svärta, amerikansk knölsvärta och sibirisk knölsvärta.[8][9] Släktet Melanitta är del av Mergini, en grupp med ofta havslevande änder som förekommer på Norra halvklotet.[9] I den ingår även ejdrar, alförrädare, skrakar, knipor, alfågel och strömand.[9][10] Vitnackad svärta är monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Ekologi

redigera

Vitnackad svärta placerar sitt fodrade bo på marken i närheten av hav, sjö eller floder i skogsmark eller på tundra. Äggen ruvas i 28–30 dagar och ungarna blir flygga efter ungefär 55 dagar. Vintertid bildar vitnackad svärta stora, täta flockar och de tenderar att lyfta samtidigt. De adulta fåglarna dyker efter kräftdjur och blötdjur medan ungarna lever av olika färskvattenlevande ryggradslösa djur.

 
Vitnackad svärta dyker olikt sjöorren med halvöppna vingar.

Status och hot

redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattades 2006 till mellan 250 000 och 1,3 miljoner individer.[1]

Ett stort hot mot arten är jakt, där mellan 18 000 och 45 000 fåglar sköts mellan 2004 och 2014 i USA och Kanada.[11] Enligt en studie från 2017 är uttaget 22–37 % över hållbarhetsgränsen på östkusten och 60-66 % över på västkusten.[12] Klimatförändringar tros driva habitatförlust och minskad mängd föda.[13][14] Även försurning av havet kan leda till nedgång av mollusker som är en stapelföda för vitnackad svärta.[15][16] Krympande dammar och sjöar tros också påverka arten negativt.[17]

Vitnackad svärta är också ovanligt sårbar för oljeutsläpp.[18] Den påverkades relativt kraftigt av utsläppet från Cosco Busan 2007 i San Franciscobukten med en uppskattad dödlighet på fyra procent.[19] Föroreningar från olje- och gasutvinning är ett genomträngande hot i Arktis och tros förvärras i framtiden.[20][21] Havslevande änder i nordvästra USA kan också vara exponerade för farligt höga nivåer av kadmium från mollusker, vilket möjligen kan vara en faktor bakom pågående minskning.[22]

 
Oljeutsläpp är ett ovanligt stort hot mot just vitnackad svärta.

Referenser

redigera
Texten bygger på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Surf Scoter, läst 2013-05-27

Noter

redigera
  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2018 Melanitta perspicillata . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 27 december 2022.
  2. ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – februari 2023”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 22 februari 2023. 
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.1). doi :  10.14344/IOC.ML.13.1.
  5. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 88. ISBN 0-679-45120-X 
  6. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-84-941892-9-6 
  7. ^ Vitnackad svärta, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  8. ^ Collinson, Jon Martin; Knox, Alan; Sangster, George (April 2006). ”Species limit within the genus Melanitta, the scoters”. British Birds: sid. 183–201. 
  9. ^ [a b c] Livezey, Bradley C. (1995). ”Phylogeny and evolutionary ecology of modern seaducks (Anatidae: Mergini)”. The Condor 97 (1): sid. 233–255. doi:10.2307/1368999. 
  10. ^ Gonzalez, J.; Düttmann, H.; Wink, M. (2009). ”Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae”. Journal of Zoology 279 (3): sid. 310–318. doi:10.1111/j.1469-7998.2009.00622.x. 
  11. ^ Canadian Wildlife Service Waterfowl Committee. 2015. Population Status of Migratory Game Birds in Canada. CWS Migratory Birds Regulatory Report.
  12. ^ Koneff, M. D., Zimmerman, G. S., Dwyer, C. P., Fleming, K. K., Padding, P. I., Devers, P. K., Johnson, F.A., Runge, M.C., Roberts, A. J. 2017. Evaluation of harvest and information needs for North American sea ducks. PloS one 12(4): e0175411.
  13. ^ Drever, M.C., Clarck, R.G., Derksen, C., Slattery, S.M., Toose, P., Nudds, T.D. 2011. Population vulnerability to climate change linked to timing of breeding in boreal ducks. Global Change biology 18(2): 480-492.
  14. ^ Fox, A. D., Jónsson, J. E., Aarvak, T., Bregnballe, T., Christensen, T. K., Clausen, K. K., Clausen, P., Dalby, L., Holm, T.E., Pavon-Jordan, D., Laursen, K., Lehikoinen, A., Lorentsen, S., Moller, A.P., Nordstrom, M., Ost, M., Soderquist, P., Therkildsen, O.R. 2015. Current and Potential Threats to Nordic Duck Populations — A Horizon Scanning Exercise. Annales Zoologici Fennici 52(4): 193-220.
  15. ^ Carboneras, C. & Kirwan, G.M. 2017. Surf Scoter (Melanitta perspicillata). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (ed.), Handbook of the Birds of the World Alive, Lynx Edicions, Barcelona.
  16. ^ Steinacher M. , Joos, F., Frolicher, T.L., Plattner, G.K., Doney, S.C. 2009. Imminent ocean acidification in the Arctic projected with the NCAR global coupled carbon cycle-climate model. Biogeosciences 6(515-533).
  17. ^ Riordan, B., Verbyla, D., & McGuire, A. D. 2006. Shrinking ponds in subarctic Alaska based on 1950–2002 remotely sensed images. Journal of Geophysical Research: Biogeosciences 111.
  18. ^ Anderson, E.M., Dickson, R.D., Lok, E.K., Palm, E.C., Savard, J.L., Bordage, D., Reed, A. 2015. Surf Scoter (Melanitta perspicillata). In: Rodewald, P.G. (ed.), The Birds of North America, Cornell Lab of Ornithology, New York.
  19. ^ Ford, R. G., Casey, J. L., & Williams, W. A. 2009. Acute seabird and waterfowl mortality resulting from the M/V Cosco Busan oil spill, November 7, 2007. California Department of Fish and Game Office of Spill Prevention and Response, Sacramento.
  20. ^ Poland, J. S., Riddle, M. J., & Zeeb, B. A. 2003. Contaminants in the Arctic and the Antarctic: a comparison of sources, impacts, and remediation options. Polar Records 39(4): 369-383.
  21. ^ Henderson, J., Loe, J. 2014. The Prospects and Challenges for Arctic Oil Development. The Oxford Institute for Energy Studies.
  22. ^ Bendell, L.I. 2011. Sea ducks and aquaculture: the cadmium connection. Ecotoxicology 20(2): 474-478.

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Vitnackad_svärta&oldid=55901725”