Violaxantin är ett naturligt förekommande xantofyllpigment med orange färg som återfinns i olika växter, däribland violer efter vilka det fått sitt namn. Den syntetiseras biologiskt från zeaxantin genom epoxidation.[1] Som kosttillägg används det under E-numret E161e som livsmedelsfärg, men får ej användas inom EU[2] eller i USA, däremot är det tillåtet i Australien och Nya Zeeland.[3][4] Det har absorptionsmaxima vid våglängderna 382, 407, 434, 464 och 500 nm.[5] Majoriteten av violaxantinet hos växter förekommer som all-trans-violaxantin, men en liten del förekommer som isomeren 9'-cis-violaxantin.[6]

Violaxantin

Systematiskt namn(1S,4S,6R)-1-[(1E,3E,5E,7E,9E,11E,13E,15E,17E)-18-[(1S,4S,6R)-4-Hydroxi-2,2,6-trimetyl-7-oxabicyklo[4.1.0]heptan-1-yl]-3,7,12,16-tetrametyloktadeka-1,3,5,7,9,11,13,15,17-nonaenyl]-2,2,6-trimetyl-7-oxabicyklo[4.1.0]heptan-4-ol
Kemisk formelC40H56O4
Molmassa600,85 g/mol
UtseendeOrange kristaller
CAS-nummer126-29-4
SMILESC\C(=C/C=C/C=C(\C)/C=C/C=C(\C)/C=C/[C@]12C(C[C@@H](C[C@]1(O2)C)O)(C)C)\C=C\C=C(/C)\C=C\[C@]34C(C[C@@H](C[C@]3(O4)C)O)(C)C
Egenskaper
Smältpunkt200 °C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits


Referenser

redigera
  1. ^ Merck Index, 11th Edition, 9902.
  2. ^ Food Additives Arkiverad 29 november 2014 hämtat från the Wayback Machine. på Europakommissionens hemsidor.
  3. ^ ViolaxanthinChEBI, The database and ontology of Chemical Entities of Biological Interest.
  4. ^ Australia New Zealand Food Standards Code”Standard 1.2.4 - Labelling of ingredients”. http://www.comlaw.gov.au/Details/F2011C00827. Läst 18 november 2014. 
  5. ^ Sonja Köhn et al., 2008, Aggregation and Interface Behaviour of Carotenoids i Carotenoids, Vol. 4: Natural Functions, ISBN 978-3-7643-7498-3, sid. 91.
  6. ^ Jan Zeevaart, 1999, Abscisic acid metabolism and its regulation. i Biochemistry and Molecular Biology of Plant Hormones, ISBN 0-444-89825-5, sid. 194.