Wikipedia

Villa Wahlman

Villa på Övre Brunnsvägen 17 i Ronneby

Villa Wahlman är en villa på 163 kvadratmeter i Ronneby vid en hörntomt av Övre Brunnsvägen 17 och Sveagatan 12 i kvarteret Ärlan 12.[1] Den är ritad av arkitekten Lars Israel Wahlman, först som en skiss den 26 april 1906 och därefter med fullständiga ritningar i maj samma år.[2][3] Beställare av denna ritning och förste ägare till villan var trafikchefen Carl Haqvin Fogelberg vid Blekinge kustbana med kontor i Ronneby.[4] Villan är troligen uppförd år 1907.

Villa Wahlman
Bostadshus
Arkitekten Wahlmans villa från omkring 1907 i Ronneby.
Arkitekten Wahlmans villa från omkring 1907 i Ronneby.
Land Sverige
Region Blekinge
Kommun Ronneby kommun
Ort Ronneby
Adress Kv. Ärlan 12,
Övre Brunnsvägen 17–
Sveagatan 12
Koordinater 56°12′27″N 15°16′40″Ö / 56.20750°N 15.27778°Ö / 56.20750; 15.27778
Arkitekt Lars Israel Wahlman; med
assistens av Gunnar Asplund
Konstruktör Tomtmätning 1944-04-01
Ägare Privatägd
Färdigställande Cirka 1907
Arkitektonisk stil Nationalromantik
Konstruktion Trästomme på stenfot av granit,
bostadsyta: 163 kvm
tomtareal: 873 kvm
Byggnadsmaterial Träfasad med gulockramålad
stående locklistpanel
och taktäckning av lertegel
Tomtarealen är på 873 kvm enligt Lantmäteriet.

Området mellan Brunnsblekan i söder och trakten kring Glasbacken nära staden i norr hade i början av 1900-talet fått sammanhängande villabebyggelse längs hela Nedre Brunnsvägen. Högre upp mot bergsryggen hade Övre Brunnsvägen blivit tillfartsväg mot Ronneby brunn.[5]

I Ronneby byggnadsarkiv finns en beskrivning från 1986 av villan: "Enfamiljsvilla med hög takresning, stående panel, hörnentré, inbyggd, smårutiga tätt ihopsittande fönsterrutor, ändringsritningar 1953, 6 rum, kök och bad. – Brun stående panel, tegeltak, gråstensgrund."[6]

Villan på Övre Brunnsvägen 17 i Ronneby sedd från väster mot Sveagatan.

Från 1912 ägdes villan under två år av länsjägmästare Frank af Petersens (1877–1944).[6] De som bosatte sig i den nya villan var Frank af Petersens med hustru Greta och deras barn.[4]

Ny ägare från 1914 blev Ronneby församling. Då blev villan bostad för församlingens organist musikdirektören Simon Laurentius Sandhagen (1887–1927).[6] Han var församlingens organist i fem år, från 1913 till 1918, därefter kantor i Luleå domkyrka. Sandhagen efterträddes i tjänsten och i bostaden av musikdirektör Ernfrid Bjuring (1896–1980), som var organist i församlingen i 44 år från 1918 till 1962. Familjen Bjuring bodde kvar i villan till 1944.[6] Musikdirektör Ernfrid Bjuring bildade 1919 Ronneby kyrkokör och en stor del av denna anslöt sig till Ronneby Musiksällskap.[7]

Villan på Övre Brunnsvägen är ett gott exempel på Lars Israel Wahlmans stil, att rita villor och egnahem under denna tidsperiod. År 1902 skrev han en artikel i Ord och Bild med rubriken "En gård och dess trevnad". I sin födelseort Hedemora lät han 1901 uppföra två villor – "Trefnan" för sina föräldrar och "Trotzgården" för en nära vän till familjen.[8] I Stocksund byggdes 1904–06 "Villa Tallom" för hans egen familj.

Gunnar Asplund kom redan under sin praktiktjänstgöring vid Wahlmans arkitektbyrå, att medverka i arbetet med ritningen till villan för Övre Brunnsvägen 17.[9][4]

Övre Brunnsvägen 21

redigera

Asplundvillan, är belägen på Övre Brunnsvägen 21, Kvarteret Ärlan 10, i Ronneby. Villan ritades av Gunnar Asplund för överbanmästare Edvard Johansson, som tjänstgjorde vid Blekinge Kustbana. Uppdraget förmedlades av Wahlmans arkitektbyrå där Asplund hade praktiserat under sin studietid.[9] Villan var nybyggd 1909 och är på 127 kvm boyta. Tomten är numera på 676 kvm efter en tomtmätning 1939.[10]

Se även

redigera

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ Uppgifter från Lantmäteriet i form av pdf-dokument avseende fastigheten Kv Ärlan 10, Ronneby kommun. Läst 29 september 2023.
  2. ^ Nolin, Catharina (2008). En svensk lustgårdskonst : Lars Israel Wahlman som trädgårdsarkitekt. Stockholm: Signum. sid. 108. Libris 11284172. ISBN 9789187896927 
  3. ^ Tidskriften Arkitektur, Nr. 2 årgång 2014, Arkitektur förlag AB. s. 82. Fullständiga ritningar daterade i maj 1906 i Statens centrum för arkitektur och design.
  4. ^ [a b c] Tidskriften Arkitektur, Nr.2 årgång 2014, Arkitektur förlag AB. s. 82-89.
  5. ^ Svensson, Björn O. (2004). Med hälsning från Ronneby: en vykortssamling. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. sid. 60. Libris 9751120. ISBN 91-975092-1-3 
  6. ^ [a b c d] Ärlan no 12, Övre Brunnsvägen 17, Sveagatan 11. Ronneby byggnadsarkiv, Byggnadsinventering, Kvarteret Ärlan, Ronneby 1986.
  7. ^ Rietz Torsten, red (1969). En bok om Ronneby. Karlskrona: A. Abrahamsons boktr.-AB. sid. 63. Libris 1178772 
  8. ^ Eriksson, Eva (1990). Den moderna stadens födelse: svensk arkitektur 1890-1920 (1. uppl.). Stockholm: Ordfront. sid. 356-361. Libris 7634261. ISBN 9173243221 
  9. ^ [a b] Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. sid. 189, 219. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7 
  10. ^ Ronneby Ärlan 10, lantmateriet.se. Läst 24 september 2023.

Webbkällor

redigera
  • Uppgifter från Lantmäteriet i form av pdf-dokument avseende fastigheten Kv Ärlan 10, Ronneby kommun. Läst 29 september 2023.

Tryckta källor

redigera
  • Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. sid. 189, 219. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7 
  • Eriksson, Eva (1990). Den moderna stadens födelse: svensk arkitektur 1890-1920 (1. uppl.). Stockholm: Ordfront. sid. 356-361. Libris 7634261. ISBN 9173243221 
  • Essä av Eva Eriksson, Nr.2 årgång 2014, Tidskriften Arkitektur, Arkitektur förlag AB, s. 82-89.
  • Nolin, Catharina (2008). En svensk lustgårdskonst : Lars Israel Wahlman som trädgårdsarkitekt. Stockholm: Signum. sid. 108. Libris 11284172. ISBN 9789187896927 
  • Rietz Torsten, red (1969). En bok om Ronneby. Karlskrona: A. Abrahamsons boktr.-AB. sid. 63. Libris 1178772 
  • Ärlan no 12, Övre Brunnsvägen 17, Sveagatan 11. Ronneby byggnadsarkiv, Byggnadsinventering, Kvarteret Ärlan, Ronneby 1986.
  • Svensson, Björn O. (2004). Med hälsning från Ronneby: en vykortssamling. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. sid. 60. Libris 9751120. ISBN 91-975092-1-3 

Vidare läsning

redigera
  • Drömmen om det goda hemmet : förr och nu i arbetarbyn på Tjolöholms slott. Fjärås: Stiftelsen Tjolöholm. 2014. Libris 17195556. ISBN 9789163758270 
  • Eriksson, Eva (1990). Den moderna stadens födelse: svensk arkitektur 1890-1920 (1. uppl.). Stockholm: Ordfront. sid. 30, 206, 299, 301f, 325, 343, 356ff, 360, 365, 372, 376, 378, 388f. Libris 7634261. ISBN 9173243221 
  • Eriksson, Eva (2000). Mellan tradition och modernitet: arkitektur och arkitekturdebatt 1900-1930. Stockholm: Ordfront. sid. 41, 183, 186, 192-193, 213, 233-236, 238, 240, 247, 326, 380. Libris 7634658. ISBN 9173248177 
  • Haag, Carina (2005). Trotzgården: ett villaideal år 1901. Falun: Högskolan Dalarna. Libris 19916846 
  • Lars Israel Wahlmans Hedemora. Hedemora: Hantverk och design i Hedemora. 201?. Libris 20832640 
  • Knutsson, Johan; Segemark Peter (2013). Allkonstnär i "hemtrefnadens" tid : Lars Israel Wahlman som möbel- och inredningsarkitekt 1894-1917. Stockholm: Nordiska museets förlag. Libris 14676541. ISBN 9789171085610 
  • Knutsson, Johan; Segemark Peter (2016). Hantverkare i "hemtrefnadens" tid : kretsen kring Lars Israel Wahlman 1895-1925. Stockholm: Nordiska museets förlag. Libris 19434285. ISBN 9789171085818 
  • Lillman, Elisabeth; Camitz Sten-Göran (1995). Furor äro individer L I Wahlman. Stockholm: SG Camitz. Libris 2148981 
  • Mårtelius, Johan (2001). ”Arkitektritade timmerhus kring förra sekelskiftet”. Timmerhuskultur - en tusenårig byggnadstradition (2001): sid. 68-79.  Libris 9161513
  • Svensson, Björn O. (2000). I med- och motgång: Ronneby under ett årtusende. Ronneby: Studieförb. Vuxenskolan. Libris 8237503 
  • Svensson, Björn O. (2004). Med hälsning från Ronneby: en vykortssamling. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. Libris 9751120. ISBN 91-975092-1-3 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Villa_Wahlman&oldid=55994076”