Världsutställning

internationell utställning

En världsutställning är en internationell utställning av bland annat hantverks- och industriprodukter, teknik, arkitektur och konst.

Londonutställningen i Hyde Park 1851.
Exposition Universelle 1900 i Paris.

Historia redigera

Huvudsaken var i början att främja industriell och ekonomisk utveckling. I en tid då kommunikationerna ännu var outvecklade - det fanns knappt järnväg, ingen telefon eller telegraf, endast tidningar - fanns ett stort behov av att skapa ett forum där alla kunde mötas, för att skapa internationella handelskontakter, presentera uppfinningar och tekniska innovationer, ta hem idéer och andra nyttigheter. Den första världsutställningen ägde rum i London 1851 efter en "tävlan" mellan Frankrike och Storbritannien om vem som skulle komma först med en internationell utställning. 1849 ordnade Frankrike en stor industriutställning i Paris, men de vågade inte ta steget fullt ut till en internationell utställning eftersom de var rädda för den brittiska konkurrensen. England blev först, tack vare drottning Victorias gemål Prins Albert och hans samarbetspartner i arbetet, Sir Henry Cole. Londonutställningen, "The Great Exhibition" var inrymd i det för ändamålet uppförda Kristallpalatset i Hyde Park. Byggnaden inspirerade och utgjorde startskottet till extensiv byggnadskultur i glas och järn i världens metropoler i form av varuhus, vinterträdgårdar, så kallade Passager (skulle idag kallas shoppingmall) och liknande. Londonutställningen blev en kulturell och industriell brytpunkt för 1800-talets Europa. Utställningen besöktes av 6 miljoner människor vilket på den tiden var en ansenlig siffra. Sedan dess har besökarantalet bara stigit och räknats i tiotals miljoner.[1]

År 1928 grundades Internationella utställningsbyrån, Bureau International des Expositions (BIE) som en mellanstatlig organisation med säte i Paris för samordning, reglering och tillsyn av världsutställningar. Det är också BIE som väljer värdland. I organisationen finns 168 medlemsländer representerade. Världsutställningar äger nuförtiden rum vart femte år men under mellantiden görs andra mindre utställningar runt om i världen i BIE:s regi.[2] Så har det varit från första början. De "riktiga" stora världsutställningarna är försedda med en asterisk (*) efter årtalet i listan nedan. Alla övriga här listade, och många fler här icke listade, ville gärna kalla sig världsutställning men tillhör inte de "officiella".

Utställningarnas ekonomiska betydelse avtog under 1900-talet då många andra kommunikationsformer och transportmedel hade utvecklats. Den kulturella betydelsen har dock fortsatt till dags dato med oförminskad styrka. Efter en nedgång efter andra världskriget och en rejäl svacka mellan Osaka 1970 och Sevilla 1992 (ingen utställning) är världsutställningarna återigen oerhört populära; under 2000-talet har besökarantalet på utställningarna nått upp till över 100 miljoner besökare. Efter Sevilla blev utställningarna på nytt också intressanta för industrierna, närmast i marknadsföringssyfte.[3]

Vad som förevisades redigera

Det var under 1800-talets senare hälft som världsutställningarna, eller expositionerna som de också kallas, kom att få stort inflytande. Dels på kulturlivet och på industrins område likaså på teknikens utveckling och arkitekturen, men också på själva idén om hur civilisationen och det moderna livet skulle gestaltas, uttryckas och göras meningsfullt. Utställningsområdet kunde vara stora som mindre städer där besökarna mötte en mångfald av varierande byggnader såsom restauranger, barer, kaféer och liknade. Där fanns också montrar och interiörer som visade upp olika aspekter av seklets kulturella och sociala historia. Föremålen framstod som symboliska manifestationer av industriell utveckling.

Typiskt för dessa utställningar var att utvecklingstanken och den framtidsoptimism som präglade utställningarna hade sin grund i de materiella framstegen, vilka betraktades som en konsekvens av det mänskliga förnuftet. På utställningsområdet förverkligades idén om moderniteten och storstaden som livsrum.

.[4] Världsutställning utgjorde en möjlighet för besökarna att praktisera det urbana livet.

Tendensen var uppfostrande där moralisk överlägsenhet knöts till det moderna projektet och hur långt ett samhälle kommit på civilisationsskalan. Därför blev också världsutställningarna en sorts kulturell tävlan mellan stater där besökarna skulle uppfostras och integreras i ett nytt slags samhälle. Denna mikrovärld fick representera en större totalitet. Det fanns även en tendens att foga in nationens symboliska historier i sammanhanget. Exempelvis Världsutställningen i Chicago 1893 som firades samtidigt som fyrahundraårsjubileet av Christoffer Columbus landstigning,[5] och utställningen i Philadeplhia 1876 firade Amerikas förenta staters tillblivelse.

Utställningarna hade en ambition att visa upp hela världen, inte bara det egna landets tekniska triumfer utan också prestigefyllda samlingar från koloniala erövringar, konst, och inhemsk folkkultur.

Utifrån detta antagande pekar historiker på att världsutställningarna har haft stor betydelse för att forma det moderna förnuftet och hur detta reflekteras i olika samhällsdelar, inte minst i det förändrade stadslandskapet. Därmed har också utställningarna haft betydelse för identitetsbildning. Det visar hur attityder och tankesätt ofta blir konkreta genom skapandet av materiella rum, genom den materiella kulturen och de miljöer som den uppträder i. Samtidigt är det alltså särskilda grupper som haft representationsföreträde som legitimerats i utställningarnas aura av offentlighet.[6]

Typiskt för världsutställningar är de visuellt anslående byggnaderna som upprättas på området genom ny innovativ arkitektur. Det var ju ingenjörskonstens underverk som skulle visas upp. En del av dessa byggnader blev bestående, exempelvis Eiffeltornet och Grand Palais i Paris eller Seattles Space Needle från 1962. [7] En mycket central aspekt i utställningarna var de nationella paviljongerna, som introducerades vid Parisutställningen 1867. Avsikten var att nationerna skulle visa upp sina nationella särdrag både i arkitekturen och interiörerna. På denna tid hade det blivit populärt att särskilja inte bara nationer utan också folk och folkslag med hjälp av nationella "särdrag". Rasbiologin hade börjat göra sig gällande i Europa och spreds som en löpeld i kulturkretsar från 1870-talet framåt. Folkdräkter, seder och bruk visades upp. 1855 i Paris var det redan populärt med sk. genremåleri inom konsten, dvs "folket" började avbildas. Bondstugeinteriörer blev populära också i form av "dioramer" (realistiska tredimensionella tablåer, ofta med människodockor i naturlig storlek). Sådana bondstuge-dioramer ställde Sverige som första land ut i Paris 1867.Textiler, möbler, husgeråd och konsthantverk ingick i konceptet i de nationella paviljongerna. Nationella stilar inom konstindustrin började utvecklas på allvar till världsutställningen i Wien 1873. Kort därefter grundades Svenska Handarbetets Vänner och också Finska handarbetets Vänner för att främja nationell stil inom textilhantverket.[8]

Ett syfte med världsutställningarna, som uttrycks av BIE, är att verka för bildning, att visa och dela uppfinningar, främja teknisk och industriell utveckling och möjliggöra globalt samarbete. Utställningarna organiseras av ett värdland som bjuder in andra länder och företag, internationella organisationer, privata aktörer och allmänheten. På utställningsområdet pågår en hel uppsättning aktiviteter. Det kan röra sig om specifika utställningar, diplomatiska möten, affärsmöten, publika debatter och liveshower av olika slag.[9]

Nutid redigera

Även om manifesterande av teknik och nationell prestige inom olika områden fortfarande har betydelse för dagens världsutställningar har de blivit globala storskaliga fenomen, en marknad för intellektuell stimulans, för näringsliv och politik, för sammanslutningar och diplomatiska relationer. De har blivit plattformar för diskussion och samarbete kring tidens universella problem och utmaningar, som miljön eller fattigdom.

Tanken är att hela världen retoriskt ska sluta sig bakom ett motto. I Milano 2015 var mottot "Feeding the planet, energy for life".[10]

Världsutställningar redigera

Yta, deltagande stater och antal besökare enligt 1000 Daten und Fakten[11]:

Världsutställningar sedan 1851
År Ort Namn Yta
(i hektar)
Deltagande nationer Antal besökare
(i miljoner)
Signaturbyggnad/ Innovation
1851* London, England Great Exhibition of the Works of Industry of All Nations 10,4 28 6,0 Crystal Palace
1853 New York, USA Exhibition of the Industry of All Nations
1853 Dublin, Irland Great Industrial Exhibition 1853
1855* Paris, Frankrike Exposition Universelle 15,2 31 5,2 aluminium, Industripalatset i järn
1862 London, England International Exhibition 1862 12,5 36 6,1 symaskin, linoleum
1867* Paris, Frankrike Paris International 1867 68,7 42 11,0 gaslampa, förbränningsmotor
1873* Wien, Österrike Weltausstellung 1873 Wien 233 35 7,3 Rotundan, dynamit
1874 Dublin, Irland Centennial Exposion
1876* Philadelphia, Pennsylvania Centennial Exposition 115 35 10,2 telefon, skrivmaskin, fonograf
1878* Paris, Frankrike Exposition Universelle 1878 75 36 16,2 båglampa, kylskåp
1883 Amsterdam, Nederländerna International Colonial and Export Exhibition
1884 New Orleans, Louisiana, USA World Cotton Centennial
1885 Antwerpen, Belgien Exposition Universelle d'Anvers
1886 London, England Colonial and Indian Exhibition 1886
1886 Melbourne, Australien Melbourne International Exhibition
1888 Glasgow, Skottland International Exhibition 1888
1888 Barcelona, Spanien Exposición Universal de Barcelona
1889* Paris, Frankrike Exposition Universelle 1889 96 35 32,2 Eiffeltornet, bil, glödlampa
1893* Chicago, Illinois, USA World Columbian Exposition 290 45 27,5 blixtlås, den "vita staden" och ett pariserhjul[12]
1894 San Francisco, Kalifornien, USA California Mid-Winter Exposition
1895 Atlanta, Georgia, USA Cotton states and International Exposition
1897 Bryssel, Belgien Brussels International Exhibition
1900* Paris, Frankrike Exposition Universelle 1900 230 40 50,8 rulltrappa, tillsammans med Olympiska sommarspelen 1900
1901 Buffalo, New York, USA Pan-American Exposition
1904 Saint Louis, Missouri, USA Louisiana Purchase Exposition 500 60 19,7 Louisiana-Monumentet, flygplan, tillsammans med Olympiska sommarspelen 1904
1905 Liège, Belgien Liége International Exhibition
1906 Milano, Italien Milan International Exhibition
1907 Dublin, Irland Irish International Exhibition 1907
1907 Hampton Roads, Virginia, USA Jamestown Exposition
1909 Seattle, Washington, USA Alaska-Yukon-Pacific Exposition
1910* Bryssel, Belgien Exposition Universelle et Internationale de Bruxelles
1911 Turin, Italien Esposizione Internazionale delle Industrie e del lavor
1913 Gent, Belgien Ghent International Exhibition 130 24 9,5
1915* San Francisco, Kalifornien, USA Panama-Pacific International Exposition 254 29 19 Juveltornet, färgfotografi, löpband
1915 San Diego, Kalifornien, USA Panama-California Exposition
1922 Rio de Janeiro, Brasilien Exposiçāo do Centeniario do Brazil
1924 Wembley, England British Empire Exhibition
1925 Paris, Frankrike Exposition Internationale des Arts Décoratfs et Industriels Modernes
1926 Philadelphia, Pennsylvania Sesquicentennial Exposition ljudfilm, elektrisk skrivmaskin
1929 Barcelona, Spanien Exposición Internacional de Barcelona 118 20
1929 Sevilla, Spanien Exposición Ibero-Americana Parque María Luisa med Plaza de España (Sevilla)
1930 Antwerpen, Belgien Exposition Internationale Coloniale, Martime et d'art Flamand
1930 Liège, Belgien Exposition Internationale de la grande Industrie, Sciences et Applications, Art Wallon Ancien
1931 Paris, Frankrike Exposition Coloniale Internationale 1931
1933* Chicago, Illinois, USA Century of Progress International Exposition 170 15 38,9 TV, stora strålkastare
1935* Bryssel, Belgien Exposition universelle de 1935 125 25 20,0
1937* Paris, Frankrike Exposition Internationale des arts et techniques dans la vie moderne 105 45 31 asbest, plexiglas
1939* New York, USA New York World's Fair 1939 eller The World of Tomorrow Futurama Trylon Perisphere 518 55 45 nylon, robot
1939 San Francisco, Kalifornien, USA Golden Gate Exposition eller Golden Gate International Exposition
1958* Bryssel, Belgien Expo '58 200 48 41,4 Atomium, kärnkraft, dator, sputnik
1959 Moskva, Sovjetunionen
1962* Seattle, Washington, USA Century 21 Exposition Space Needle
1964/65 New York, USA New York World's Fair 261 51,6 färg-TV, kärnfusion
1967* Montréal, Kanada Expo '67 400 62 50,3 Habitat 67, atomur
1968 San Antonio, Texas, USA Hemisfair '68
1970* Osaka, Japan Expo '70 330 77 64,2 högteknologi
1974 Spokane, Washington, USA Expo '74
1975 Okinawa, Japan Expo '75
1981 Plovdiv, Bulgarien Expo '81
1982 Knoxville, Tennessee, USA 1982 World's Fair Sunsphere
1984 New Orleans, Louisiana, USA 1984 Louisiana World Exposition
1985 Plovdiv, Bulgarien
1985 Tsukuba, Japan Expo '85
1986 Vancouver, Kanada Expo '86
1988 Brisbane, Australien World Expo '88
1991 Plovdiv, Bulgarien
1992* Sevilla, Spanien Exposición Universal de Sevilla 1992 215 111 40 La Cartuja, virtuell verklighet
1992 Genua, Italien Genoa Expo '92
1993 Daejeon, Sydkorea Expo '93
1998 Lissabon, Portugal Expo '98
2000* Hannover, Tyskland Expo 2000 160 182 15
2005* Aichi, Japan Expo 2005 200 112 22
2008 Zaragoza, Spanien Expo 2008
2010* Shanghai, Kina Expo 2010
2012* Yeosu, Sydkorea Expo 2012
2015 Milano, Italien Expo 2015
2017 Astana, Kazakstan Expo 2017
2020 Dubai, Förenade Arabemiraten Expo 2020 438 192 24,1

Not:
* – större utställning listad i BIE:s översikt[13]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Smeds, Kerstin. Helsingfors-Paris - Finland utvecklas till nation på världsutställningarna 1851-1900. Finska Historiska Samfundet/Svenska Litteratursällskapet, Helsingfors 1996. 
  2. ^ ”Official site of the Bureau International des Expositions”. http://www.bie-paris.org/site/en/expos/about-expos/expo-categories. Läst 30 november 2015. 
  3. ^ Smeds, Kerstin and MacKeith Peter B. The Finland Pavilions. Finland at the Universal Expositions 1900-1992. Tammi/ Helsinki 1992. 
  4. ^ Ekström, Anders (1994). Den utställda världen: Stockholmsutställningen 1897 och 1800-talets världsutställningar. sid. 20ff 
  5. ^ Bennet, Tony (1995). The birth of the museum. sid. 210-211 
  6. ^ Ekström, Anders (1994). Den utställda världen: Stockholmsutställningen 1897 och 1800-talets världsutställningar. sid. 211 
  7. ^ Locker, Pam (2011). Exhibition design. sid. 15 
  8. ^ Smeds, Kerstin. Helsingfors-Paris.... 
  9. ^ ”The official site of The Bureau International des expositions”. http://www.bie-paris.org/site/en/expos/about-expos/expo-categories/world-expos. Läst 30 november 2015. 
  10. ^ ”The Official site of The Bureau International des Expostions”. http://www.bie-paris.org/site/en/expos/about-expos/expo-categories/world-expos. Läst 30 november 2015. 
  11. ^ ”Weltausstellungen” (på tyska). Ich sag Dir alles: 100000 Daten und Fakten. wissenmedia Verlag. 2007. sid. 328−329 
  12. ^ ”Bird's-Eye View of the World's Columbian Exposition, Chicago, 1893” (på engelska). World Digital Library. 20 maj 1893. http://www.wdl.org/en/item/11369/. Läst 17 juli 2013. 
  13. ^ ”Expo Timeline” (på engelska). http://www.bie-paris.org/site/en/expos/past-expos/expo-timeline. Läst 1 december 2015. 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera