Ett kylskåp är en hushållsapparat som används för att kyla livsmedel, läkemedel och andra varor till temperaturer mellan 0 °C och rumstemperatur. Kylskåp räknas som en vitvara.

Ett kylskåp
Kylskåp från 1929. Hallwylska museet.

Moderna kylskåp använder en kompressorvärmepump för att transportera ut värmen från skåpet. Äldre hus kan ha ett skåp (skafferi) som på vintern fungerar som ett enkelt kylskåp genom att en ventil släpper in kall luft utifrån. En sån lösning är däremot svår att temperaturreglera och man riskerar att maten fryser.

Förutom användandet av en värmepump har bland annat isblock använts för att kyla ner det som förvaras i skåpet.

Funktion och varianterRedigera

ArbetssättRedigera

De flesta moderna kylskåp arbetar med ett slutet system med köldmedel, vanligen R600a (isobutan). När en matvara läggs in i kylskåpet, värms köldmedlet upp av maten och "kokar". Matvaran blir kall, därför att matens värme värmer köldmedlet. Köldmedlet leds sedan tillbaka till kompressorn av tryck och tyngdkraft. Kompressorn ökar trycket på köld- medlet och ökar därmed köldmedlets kokpunkt. Köldmedlet kan inte längre koka och ger därför ifrån sig värmen på baksidan av skåpet vid kompressorn. Köldmedlet pumpas av kompressorns tryck in i kylskåpet igen, för att ta hand om värmen från inlagda matvaror. Principen är likadan för både kyl-, sval- och frysskåp, skillnaderna dem emellan är önskad temperatur samt i viss mån skåpets isolering och invändiga design.

Kylskåp rekommenderas hålla en temperatur mellan 4 °C och 5 °C [1], svalskåp mellan 8 °C och 12 °C. Idag har svalskåpet i stort sett försvunnit från marknaden och ersatts av grönsakslådor i kylskåpet.

AvfrostningRedigera

De flesta kylskåp har automatisk avfrostning. Endast små skåp måste fortfarande avfrostas manuellt. Frost uppstår när fuktighet från rumsluft kondenserar mot köldplattan/bakväggen i kylskåpet efter att dörren öppnats. När kylskåpet arbetar, fryser fukten till is och tinar långsamt då den varmare luften i skåpet tinar frosten. Smältvattnet rinner längs den släta bakvägen ned i en ränna, vilken har ett utlopp ur skåpet till en skål ovanpå kompressorn. Den lilla mängd vätska som ansamlas avdunstar sedan av överskottsvärme då kompressorn arbetar nästa gång.

VarianterRedigera

Fram till 1990-talet var kylskåp vanliga när det var fråga om större skåp (över 140 cm). Kylskåpet hade då ofta en svaldel nertill, vilken ofta hade egen dörr med en avdelare mellan kyldel och svaldel. Tillhörande frysskåp hade samtidigt ofta två dörrar i samma proportioner, för att minska kallras, tryckskillnad och för att estetiskt passa ihop med kyl/svalen. Kylar och frysar med två dörrar har i stort sett upphört att tillverkas (bl.a. UPO tillverkar fortfarande sådana skåp), liksom skåp med rena svaldelar. Kallras i frysar stoppas numera med utdragslådor snarare än öppna hyllor, samtidigt som självavfrostande frysskåp blivit vanligare. Kombinationsskåp med både kyl och frys i samma enhet är alltjämt vanliga, för att spara nödvändig plats i köket. Dessa varierar i storlek från 120 cm till 210 cm med bredder på 50 till 75 cm. Amerikanska storlekar i 90 cm bredd säljs ännu sparsamt på marknaden, troligen för att måtten ofta fordrar en ombyggnation av kök samt att vattenledningar ofta behöver dras för att utnyttja finesser som kallvatten och isbitar och iskross i dörren. Skåp med enbart kyldel finns i storlek ned till 50 cm höjd, vanligare är dock 85 cm höga skåp vilket är standardhöjd för att få in enheter under bänkskiva. Sådana kylskåp finns även med frysfack. Kombinationsskåpen förekommer också med frysen ovan (Kyl-under-frys eller kyl med toppfrys) eller kylen ovan (kyl-över-frys eller kyl/frys). Side-by-side-skåp (90 cm bredd) har överlag frysdelen till vänster även om kyl över frys förekommer.

Sedan 1990-talet har det blivit populärt att bygga in kyl och frys (även diskmaskin) så att de ser ut som vanliga köksskåp och smälter in i inredningen. Dessa kommer i en mängd olika mått och måste kompletteras med matchande köksluckor. Än så länge är fristående skåp dock det vanligaste. Under lång tid sedan en "färgrik" tid på 1970-talet, kom kyl och frys (samt andra vitvaror) nästan uteslutande i vitt. Efter att rostfria ytor gjort sin entré på marknaden har dock olika färger kommit tillbaka i tillverkarnas sortiment.

KyldiskarRedigera

Kyldiskar är den typ av kylskåp som oftast använd i livsmedelsaffärer. Kylskåp för handeln är standardiserade enligt ISO-23953 från Internationella Standardiseringsorganisationen.

HistoriaRedigera

De första kylskåpenRedigera

Att förvara livsmedel med hjälp av kyla är inget nytt. Under flera sekler har man använt sig av källare för förvaring i låga temperaturer. En variant av detta var arkitekten Carl Hårlemans iskällare som uppmärksammades runt 1750- talet. Dessa var dock främst tänkta för att förvara öl och inte livsmedel. Därefter fortsattes utvecklingen för att göra kylskåpen ännu mer lättillgängliga och vid 1800-talet kom både isskåp och kallskafferier som fungerade genom kallt rinnande vatten. Under den här tiden utvecklades även frysförvaring för olika transportmedel som kom att bli mycket viktiga för transporter av varor. Först när elnätet utvecklades vid 1920-1930 kom genomslaget för kylskåpen.[2]

Det första fungerande hushålls kylskåpet tillverkades 1913 i Chicago av märket Domeir och fick snabbt flertal konkurrenter på den amerikanska marknaden. Dessa var konstruerade av två separata delar som oftast var belägna i källaren. Ena delen bestod av ett kylaggregat och andra en isolerad behållare försedd med kylslingor.[3]

 
Elektrolux laboratoriet. Ingenjör B. von Platen och C. Munters.

År 1922 uppfanns det första kylskåpet utan rörliga delar av de två ingenjör studenterna Baltzar von Platen och Carl Munters som snabbt blev en succé. Kylsystemet gick ut på att alstra kyla genom värme. Det svenska företaget Electrolux var därefter snabba med att plocka upp uppfinningen och göra dem mindre och mer behändiga för att ha i köket.[4] Denna kylapparat fungerade genom att en behållare med en blandning av ammoniak och vatten upphettas för att förånga ammoniaken som strömmar till en kondensor och kyls ner av luften. Ammoniaken kondenseras och förs vidare till ett kylelement fyllt med vätgas som förångar ammoniaken. Processen är endoterm och tar upp värme från luften. Därav kyls det omgivande systemet kring kylelementet ner. Blandningen av ammoniak och vätgas förs vidare in i en absorbator och blandas med vatten. Därefter värms gaserna upp så att vätgas kan strömma tillbaka till kylelementet för att sedan repetera processen.[5]

Till sist 1930 utvecklades det till ett luftkylda kylskåp och därmed även den luftkylda frysboxen.[6]

Kylskåp för hemmabruk i SverigeRedigera

Enligt von Platen och Munters kylkonstruktion startade AB Arctic första tillverkningen av dessa kylskåp tills de kort därefter år 1925 blev uppköpta av Electrolux som kom att dominera marknaden. Till en början var priserna på kylskåpen väldigt höga men runt 1930 hade de blivit allt mer vanliga och sjönk allt eftersom i pris. Redan 1936 hade Electrolux sålt sitt miljonte kylskåp.[7] Sverige var ledande inom Europa i användning av kyl och frysutrustning och djupfrysta matvaror. Trots detta ska det enligt forskning varit ca 60% av svenska hushåll som hade ett kylskåp år 1970.[8]

Även om dessa kylskåp med inbyggda frysfack var väldigt små så fick förekomsten av ett kylskåp i köket är enorm med sin betydande roll för matlagning och bevaringen av mat. Tidigare hade förvaringen av födoämnen under de varma månaderna utgått ifrån användning av is och isskåp vilka ur många synpunkter som hygien, komfort och ekonomi ansågs otillräckliga. Sedan tidigt 1900-tal har det funnits vissa normer för köksplanering, detta växte och blev ännu större kring 1950 där kylskåpen fick en betydlig i köksplaneringen. Kylskåpet var främst önskvärt i boenden där en bra matkällare inte fanns men med åren blev det allt viktigare och mestadels önskvärt för förvaringen av ömtåliga födoämnen såsom mjölk, färskt kött och grönsaker.[9] Detta drömkök blev tydligt genom de många olika tidskrifterna från den här tiden som Hem i Sverige och Allt i Hemmet.[10]

HållbarhetRedigera

Livsmedel Kyl Frys
Fisk 2 dagar[11] 2-6 månader[11]

Exempel på varumärkenRedigera

Reklamfilm för elektriska kylskåp och en kylskåpsuppvisning i Pittsburgh 1926.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110817110012/http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden/Rotmanaden--sa-tar-du-bast-hand-om-maten/. Läst 8 december 2011. 
  2. ^ Torell, Ulrika, 1963- Lee, Jenny, 1972- Qvarsell, Roger, 1950-. Köket : rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet. sid. 87. ISBN 978-91-7108-599-3. OCLC 1047946307. http://worldcat.org/oclc/1047946307. Läst 6 december 2019 
  3. ^ Sedig, Kjell, 1950- (2002). Svenska innovationer. Svenska institutet (SI). ISBN 91-520-0734-0. OCLC 186444572. https://www.worldcat.org/oclc/186444572. Läst 27 november 2019 
  4. ^ Grauls, Marcel. (2000 ;). 33 uppfinningar som förändrat våra liv. Ordalaget. sid. 85-86. ISBN 91-89086-12-0. OCLC 185891869. https://www.worldcat.org/oclc/185891869. Läst 27 november 2019 
  5. ^ ”Baltzar von Platen - Kylskåpet”. Tekniska museet. https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/svenska-uppfinnare-och-innovatorer/baltzar-von-platen-kylskapet/. Läst 30 december 2019. 
  6. ^ Sedig, Kjell, 1950- (2002). Svenska innovationer. Svenska institutet (SI). ISBN 91-520-0734-0. OCLC 186444572. https://www.worldcat.org/oclc/186444572. Läst 27 november 2019 
  7. ^ Grauls, Marcel. (2000 ;). 33 uppfinningar som förändrat våra liv. Ordalaget. ISBN 91-89086-12-0. OCLC 185891869. https://www.worldcat.org/oclc/185891869. Läst 30 december 2019 
  8. ^ Torell, Ulrika, 1963- Lee, Jenny, 1972- Qvarsell, Roger, 1950-. Köket : rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet. sid. 90. ISBN 978-91-7108-599-3. OCLC 1038579595. http://worldcat.org/oclc/1038579595. Läst 10 januari 2020 
  9. ^ Torell, Ulrika, 1963- Lee, Jenny, 1972- Qvarsell, Roger, 1950-. Köket : rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet. sid. 97. ISBN 978-91-7108-599-3. OCLC 1047946307. https://www.worldcat.org/oclc/1047946307. Läst 10 januari 2020 
  10. ^ Torell, Ulrika, 1963- Lee, Jenny, 1972- Qvarsell, Roger, 1950-. Köket : rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet. sid. 95. ISBN 978-91-7108-599-3. OCLC 1047946307. https://www.worldcat.org/oclc/1047946307. Läst 30 december 2019 
  11. ^ [a b] ”Förvaring av fisk och skaldjur”. svenskfisk.se. 26 juni 2007. Arkiverad från originalet den 16 november 2012. https://web.archive.org/web/20121116084523/http://www.svenskfisk.se/media/38816/tillagningsguiden_4.pdf. Läst 9 december 2013. 

Vidare läsningRedigera

  • Harrison, Molly; Mörling Mikael (1980). Hemmets uppfinningar. IPC bibliotek om stora uppfinningar och upptäckter, 99-0226153-1. Örebro: IPC. Libris länk. ISBN 91-7128-246-7 (inb.) 
  • Nilsson, Hans (1985). Tekniken omkring oss. Ljungby: Colego. Libris länk 
  • Engblom Charlotte, red (1992). Den svenska kylteknikens historia: Kyltekniska föreningens jubileumsbok 1992. Svenska kyltekniska föreningens handbok, 0281-4544 ; 11. Järfälla: Svenska kyltekniska fören. Libris länk. ISBN 91-86590-07-3 (korr.) (inb.) 

Externa länkarRedigera