Väckelsångs kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Väckelsångs församling i Växjö stift. Kyrkan ligger i samhället Väckelsång 13 kilometer norr om Tingsryd.

Väckelsångs kyrka
Kyrka
Väckelsångs kyrka035.JPG
Land Sverige Sverige
Län Kronoberg
Ort Väckelsång
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Växjö stift
Församling Väckelsångs församling
Koordinater 56°38′48.48″N 14°54′53.7″Ö / 56.6468000°N 14.914917°Ö / 56.6468000; 14.914917
Invigd 1832
Interiör
Interiör
Webbplats: Sv.Kyrkan Tingsryd


KyrkobyggnadenRedigera

Kyrkan uppfördes 1827–1828 och ersatte en medeltidskyrka som låg cirka 1 kilometer åt nordost. Den gamla kyrkan hade redan 1797 dömts ut . Ritningar till en ny kyrka hade upprättats. Arbetet med igångsättandet av nybygget drog emellertid ut på tiden. Det dröjde 30 år tills arbetet med den nya kyrkan tog sin början . Ytterligare nya ritningar beställdes hos Överintendentsämbetet som utarbetades av Jakob Wilhelm Gerss. Församlingen var emellertid inte nöjd med Gerss utformning av kyrkobyggnaden. Istället önskade man en kyrka i likhet med det ritningsförslag som utförts till den närliggande Nöbbele kyrka som uppfördes under samma tid. Den 6 augusti 1827 lades emellertid grundstenen till den nya kyrkan av kronprins Oscar som gjorde ett uppehåll i Väckelsång på sin färd till Karlskrona .[1]

Den nyklassicistika kyrkan består av rektangulärt långhus med en rakslutande korvägg och en bakomliggande sakristia. Huvudingången går genom tornets bottenvåning. Ännu en ingång finns vid långhusets södra sida. Inmurad i kyrkans sydöstra mur finns en förgylld järnkrona till minne av den kungliga grundläggningen 1827. Kyrkans tak är belagt med kopparplåt. Tornet kröns av en lanternin som är försedd med tornur.[1] Interiören är av salkyrkotyp med tunnvalv som binder samman långhus och kor. De höga fönstren låter ljuset flöda in i kyrkorummet. Vid arkitekt Axel Lindgrens yttre och inre renovering av kyrkan 1906-1907 dekorerades korväggen med målningar av kyrkomålaren Ludvig Frid medan J Miller försåg taket med dekor. Vid renoveringen 1937 under arkitekt Paul Bobergs ledning togs större delarna av Frids målningar bort förutom två mindre tavlor över sakristidörrarna. 1993 fick interiören en ljusare färgskala efter förslag av arkitekt Jörgen Ellfors.[2]

Kyrkans orientering avviker från den första grundidén i kyrkobyggnadskonsten där koret alltid är förlagt i öster och tornet i väster. Koret är tvärtom beläget i väster och tornbyggnaden i öster. Detta var inte alls ovanligt under 1800-talets nybyggnadsperiod, eftersom man såg mer till de praktiska förhållandena än de traditionella. Att orientera kyrkan efter byggnadsplatsens förhållanden ansåg biskop Esaias Tegnér som rationellt och vällovligt. Ty säger Tegnér: "Sannerligen, Herrans härlighet har inga väderstreck".[3] Tegnér blev på grund av sjukdom förhindrad att inviga kyrkan. Istället fick domprosten Christopher Isac Heurlin förätta invigningsakten vilket skedde den 11 juni 1832.Vid detta tillfälle föredrog Heurlin det tal som Tegnér utarbetat.[4]

InventarierRedigera

  • Två målningar på korväggen utförda av Ludvig Frid 1907.
  • Dopfunt,åttakantig, snidad i av trä och försedd med lock.
  • Predikstolen från 1828 är utförd i rundformad empirestil,rikt förgylld och dekorerad med symboler i form av kors, ankare, budtavlor med olivkvistar och nattvardskalk.
  • Två mindre skulpturer på vardera sidan om altaret föreställande Petrus och Paulus.
  • Bänkinredning med dörrar mot mittgången. Ombyggda 1966-67.
  • Orgelläktare med utsvängt mittstycke. Utvidgad 1937.

BildgalleriRedigera

OrgelRedigera

 
Läktarorgeln med 1844 års fasad

Disposition:

Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Principal 8' Trägedakt 8' Subbas 16' I/P
Gedackt 8' Principal 4' Principal 8' II/P
Oktava 4' Flöjt 4' Gedackt 8' II/I
Oktavianflöjt 4' Svegel 2' Oktava 4'
Oktava 2' Quintadena 2' Nachthorn 2'
Sesquialtera II Nasat 1 1/3' Fagott 16'
Mixtur III Krumhorn8'
Trumpet 8' Tremulant
Crescendosvällare


ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] " Kyrkobyggnader 1760–1860 Del 2 Småland och Öland. 1993. Sid 339-340"
  2. ^ Kyrkobyggnader i Kronobergs län ,Heidi Vassi, Länsstyrelsen i Kronobergs län,1998 Sid.215
  3. ^ Stiftsledningen och kyrkobyggandet i Växjö stift 1760–1861. Artikel av Marian Ullén i Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2, Småland och Öland. 1993. Sid. 27-28
  4. ^ Växjö stifts Hembygdskalender 1978.Hegborns Tryckeri AB Växjö

Tryckta källorRedigera

WebbkällorRedigera