Hovmantorp

tätort i Lessebo kommun, Sverige

Hovmantorp är en tätort i Lessebo kommun i Kronobergs län, belägen längs järnvägen mellan Kalmar och Växjö, vid sjön Rottnen.

Hovmantorp
Tätort
Hovmantorps kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Kronobergs län
Kommun Lessebo kommun
Distrikt Hovmantorps distrikt
Koordinater 56°47′11″N 15°7′32″Ö / 56.78639°N 15.12556°Ö / 56.78639; 15.12556
Area 285 hektar (2020)[1]
Folkmängd 3 202 (2020)[1]
Befolkningstäthet 11,2 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T1876[2]
Beb.områdeskod 0761TB101 (1960–)[3]
Geonames 2704654
Ortens läge i Kronobergs län
Red pog.svg
Ortens läge i Kronobergs län
Wikimedia Commons: Hovmantorp
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

HistoriaRedigera

Hovmantorp ligger i det småländska glasriket och har en lång glasbrukstradition. Det började med Hofmantorps glasbruk 1859–1878, beläget i samhällets sydvästra del vid sjön Rottnen. 1889 startades Sandviks glasbruk och 1905 Hofmantorps nya glasbruk som drevs till 1968. I september samma år återstartades det senare bruket under namnet Hovmantorps glasbruk, las åter ner 1978. I dag har dock samtliga försvunnit. Det sista, Sandviks glasbruk, lades ner 2005.

Namnet (1403 Hamundatorp) består av förledet mansnamnet Hamund(er) och efterledet torp.

Administrativa tillhörigheterRedigera

Hovmantorp var och är kyrkby i Hovmantorps socken och var efter kommunreformen 1862 centralort i Hovmantorps landskommun. 1920 inrättades Hovmantorps municipalsamhälle för orten i landskommunen. 1952 uppgick landskommunen och municipalsamhället i Hovmantorps köping dit även Furuby landskommun uppgick. Bebyggelsen i Hovmantorp upptog bara en liten del av köpingskommunens yta. 1971 upphörde köpingen och Hovmantorp ingår därefter i Lessebo kommun.[4]

I kyrkligt hänseende har Hovmantorp alltid hört till Hovmantorps församling.[5]

Orten ingick före 1948 i Konga tingslag, därefter till 1971 i Östra Värends tingslag. Sedan 1971 ingår Hovmantorp i Växjö domsaga.[6]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Hovmantorp 1960–2020[7][8]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 495
1965
  
1 604
1970
  
1 842
1975
  
2 622
1980
  
2 883
1990
  
3 109 246
1995
  
3 204 253
2000
  
3 085 253
2005
  
3 001 253
2010
  
2 991 256
2015
  
3 082 281
2020
  
3 202 285

SportRedigera

Ortens största idrottsförening heter Hovmantorps GoIF. Föreningen har fostrat flera allsvenska fotbollsspelare. Mest meriterad är Curt Olsberg som vann flera SM med Malmö FF. Även Patrik Bojent (tidigare Karlsson) är fostrad i Hovmantorp GoIF. Han är meriterad med spel i Östers IF, Gefle IF och AIK.

Glasrikets Kägelklubb är Hovmantorps enda bowlingklubb. Klubben startades 2000 och har ett representationslag i division 2 Östra Götaland, samt ett B-lag och ett C-lag i distriktsserien.

Hovmantorp har också ett framgångsrikt dragkampslag. Föreningen heter Hovmantorps Dragkampklubb och bildades 1995.

Kända personer från ortenRedigera

 
Charlotte Perrelli på en presskonferens under första deltävlingen av Melodifestivalen 2017 i Göteborg.

Sångerskan Charlotte Perrelli (född Nilsson) som har vunnit Eurovision Song Contest och bordtennisspelaren Truls Möregårdh kommer från Hovmantorp som har tagit VM-silver i bordtennis.

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 5 oktober 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Växjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2019”. Statistikdatabasen. Statistiska Centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatortN/. Läst 10 mars 2021. 
  8. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 

Vidare läsningRedigera

  • Strömberg, Kenneth, 1950-. - Stationssamhällena Hovmantorp och Lessebo, var de "stationssamhällen"?.. - 1999. - Stationssamhällen / redaktörer: Peter Aronsson & Lennart Johansson. - Växjö : Univ., 1999. - (Acta Wexionensia. Humaniora, 1401-6281 ; 2). - ISBN 91-7266-149-6 ; S. 85-101 : ill., diagr.
  • Glas - kultur - samhällsdaning: 120 år i Hovmantorp (1. uppl.). [Lessebo]: [ABF Lessebo (distr.)]. 1980. Libris 297725