Upplands runinskrifter 312
U 312, Harg
Upplands runinskrifter 312 är en vikingatida runsten av grå granit i Harg, Skånela socken och Sigtuna kommun.[1][2] Runstenen är 1,3 meter hög, 0,7 meter bred och 0,55 meter tjock. Runhöjden är cirka 6 centimeter.[2] Stenen står inte på sin ursprungliga plats. Den har tidigare stått vid den gamla bron över Hargsån, med U 317 vid den andra sidan ån.[3]
Upplands runinskrifter 312  | |
 | |
| Signum | U 312 |
|---|---|
| RAÄ-nr | Skånela 206:1 |
| Område | Uppland |
| Placering | Harg |
| Koordinater | 59°34′07″N 17°57′15″Ö / 59.56856°N 17.95412°Ö |
| Tillkomsttid | Vikingatiden |
| Ristad av | -fast (A), samma som ristat U 313 och 314; Öpir 1 (A) |
Inskriften redigera
Translitterering av runraden:
- kunar ' sun ' farulfs ' lit ' kiara ' mirki ' fr sial ' iufurfast ' stiubu ' sin ' totur hulmtis[1]
Normalisering till runsvenska:
- Gunnarr, sunn Farulfs, let gæra mærki fyr sial Iufurfastaʀ, stiupu sinnaʀ, dottur Holmdisaʀ.[1]
Översättning till nusvenska:
- Gunnar, Farulvs son, lät göra minnesvården för Juvurfasts själ, sin styvdotters, Holmdis' dotters.[3]
Ordet "stiupa" (styvdotter) är på runstenar endast belagt på denna sten och på U 313 som står knappt 300 meter norr om denna sten. U 312, U 313 och U 314 är alla resta till minne av Juvurfast och är sannolikt resta samtidigt och ristade av samme ristare.[3]
Se även redigera
Källor redigera
- ^ [a b c] Samnordisk runtextdatabas, U 312, 2014
- ^ [a b] Fornminnesregistret:
- ^ [a b c] Elias Wessén, Sven B.F. Jansson, red (1943-1946). Sveriges runinskrifter. Bd 7, Upplands runinskrifter, del 2. Stockholm: KVHAA. http://www.raa.se/runinskrifter/sri_uppland_b07_h01_text_1.pdf