Öppna huvudmenyn

Socialdemokrati

politisk ideologi
(Omdirigerad från Socialdemokratisk)
Ej att förväxla med social demokrati.
Den här artikeln ingår i Wikipedias
serie om socialism
Ideologier

Marxism
Socialdemokrati
Reformism
Demokratisk socialism
Kommunism
Syndikalism
Autonomism
Frihetlig marxism
Frihetlig socialism
Funktionssocialism
Gillesocialism
Luxemburgism
Marknadssocialism
Marxism-deleonism
Religiös socialism
Utopisk socialism

Politiska partier

Socialistiska partier
Komintern
Socialistinternationalen (EU)

Den röda rosen är en vanlig symbol för socialdemokratin.

Socialdemokrati är en stor politiskt reformistisk riktning inom arbetarrörelsen, som vill verka för demokrati (ibland definierat som politisk, social och ekonomisk demokrati)[1] och eftersträvar en jämlikare inkomstfördelning med hjälp av den socialistiska ideologins princip om offentligt ägande, men inom ramen för det kapitalistiska ekonomiska systemet.[2][3] Ett begrepp för det ekonomiska systemet i de historiskt sett socialdemokratiskt präglade länderna i Skandinavien är blandekonomi (se även svenska modellen).[4]

Socialdemokratiska partier anses i bred bemärkelse vara de som förespråkar någon form av reformistisk socialism, och som i allmänhet tillhör Socialistinternationalen. Inom den socialdemokratiska rörelsen ryms allt från partier som förespråkar att bygga en generell välfärdsstat genom kollektiva förhandlingar (se fackföreningsrörelsen) mellan arbete och kapital, till mer vänsterorienterade partier som, genom mer långtgående reformer och gradualism, förespråkar att begränsa det kapitalistiska systemet i större grad.[5]

Centrala idéerRedigera

VärderingarRedigera

Grundläggande begrepp för alla socialdemokrater är jämlikhet, demokrati (folkstyre), solidaritet och internationalism som centrala värden. Ett centralt mål är att skapa ett samhälle som ger alla människor likvärdiga möjligheter. Socialdemokrater menar att de stora skillnader i inkomster, förmögenheter och makt som finns mellan människor utgör ett hinder för att varje individ ska nå sin potential. Ett av de viktigaste målen är därför att inkomsterna ska fördelas jämnare.

Politisk organisering och deltagande demokratiRedigera

Ett genomgående drag i socialdemokratiska rörelser är betoningen av gemensam politisk organisering genom folkrörelser. Det är vanligt att socialdemokrater förespråkar deltagande demokrati. Man vill att individer och grupper som saknar politisk makt ska delta i politiken i lika hög grad som ekonomiska eliter gör. Nästan alla socialdemokratiska rörelser arbetar mycket aktivt med deltagande demokrati inom rörelsen.

En viktig del i att ta upp kampen mot och balansera kapitalismen har för socialdemokratin varit att ha starka fackföreningar.

InternationalismRedigera

En ursprungligen central idé var internationalismen. Fram till första världskriget såg många socialister nationalstaten som en källa till problem som kolonialism, förtryck och krig. Första världskriget blev ett trendbrott mellan socialister och socialdemokrater, där de senare erkände nationalstatens betydelse för en reformistisk utveckling. Däremot arbetar socialdemokrater för politiska lösningar över nationsgränserna, både för solidaritet med relativt sett resurssvaga människor och som ett sätt att begränsa den gränsöverskridande marknadens inflytande på samhället.

HistoriaRedigera

 
Statsvetaren Eduard Bernstein reformerade marxismen under 1890-talet.

Ideologiskt kan man härleda rörelsens grundande till sena 1800-talet, framförallt till Andra internationalen.

Första världskriget innebar att den internationella arbetarrörelsen splittrades i reformistiska och revolutionära organisationer. Under krigstiden började även socialister ingå i nationella regeringar tillsammans med borgerliga partier. Detta medförde en tydlig skiljelinje mellan fraktionerna, där de revolutionära fraktionerna istället ville fortsätta med en socialistisk revolution. Istället har framförallt Eduard Bernsteins linje kommit att dominera de socialdemokratiska partierna sedan första världskriget

I Sverige skedde splittringen 1917, då Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDUF) kastades ut till följd av deras revolutionära ståndpunkter och öppna stöd till revolutionen i Ryssland.

Efter andra världskriget kom flera socialdemokratiska partier i Östblocket att "gå ihop" med de socialistiska partierna som tagit makten i respektive land, oftast under en stark hotbild.

Socialdemokrati internationelltRedigera

De partier i världen som tillhör denna ideologi är med i Socialistinternationalen. Socialdemokratiska partier har varit ett av de dominerande partierna i Tyskland och Sverige under andra halvan av 1900-talet. Även i övriga Skandinavien samt i Storbritannien och Australien har de av tradition stark ställning.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Mattias Göthberg (25 juni 2018). ”Ekonomisk demokrati - vänsterkravet som försvann”. Dagens ETC. https://www.etc.se/ekonomi/ekonomisk-demokrati-vansterkravet-som-forsvann. Läst 8 maj 2019. 
  2. ^ socialdemokrati (encyklopedi) i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 maj 2019.
  3. ^ socialdemokrati (ordbok) i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 maj 2019.
  4. ^ svenska modellen i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 maj 2019.
  5. ^ Busky, Donald F. (2000), Democratic Socialism: A Global Survey, Westport, Connecticut, USA: Greenwood Publishing Group, Inc., s. 8, ”The Frankfurt Declaration of the Socialist International, which almost all social democratic parties are members of, declares the goal of the development of democratic socialism” 

Externa länkarRedigera