Öppna huvudmenyn

Torekällberget

arbetslivsmuseum i Södertälje kommun
Nora kvarn är museets symbol.
Ölandshöns, några av museets tamdjur.

Torekällberget (officiell: Torekällbergets friluftsmuseum) är ett friluftsmuseum på Torekällberget i centrala Södertälje i Stockholms län. Museet invigdes 1929 och visar hur man levde i Södertälje och östra Södermanland på 1800-talet. Museiområdet är uppdelat i "Staden" och "Landet". Nora väderkvarn har blivit "varumärket" och symbol för museet. 1800-talsveckan på Torekällberget är ett återkommande sommararrangemang där den sörmländska historien vaknar till liv igen.[1]

Innehåll

AllmäntRedigera

HistorikRedigera

 
Staden med Tenngjutartorget.

Friluftsmuseet invigdes den 7 juli 1929 av Vilhelm Sjögren, ordföranden i Östra Södermanlands Kulturhistoriska Förening (ÖSKF). Platsen var det som förr kallades Amerikaberget nära stadens centrum och museet fick namnet Torekällbergets friluftsmuseum. De första husen som flyttades till museet speglade den försvinnande bondekulturen i östra Södermanland. Nora väderkvarn från Mörkö och Råbygården från Råby i Grödinge var de byggnader som tidigast kom till museet.

Sedan dess har många byggnader och miljöer tillkommit, bland dem Lideby gamla skola som kom hit 1972 och kägelbanan som flyttades hit år 2008. I samband med citysaneringen på 1960-talet revs flera kvarter vid Storgatan i centrala Södertälje. Totalt 72 byggnader fick lämna plats för ny storskalig bebyggelse. Husen dokumenterades och byggnader med kulturhistoriskt värde flyttades från stadskärnan till Torekällberget, exempelvis Solbackens café, Garverigården, Wetterholmska gården och Strömstedtska huset (Handelsgården). Husen bildar hela stadskvarter och visar hur Södertälje såg ut i mitten av 1800-talet.

VerksamhetRedigera

På 1960-talet blev Torekällberget ett kommunalt museum och ÖSKF skänkte alla sina föremål och byggnader till kommunen. I utbyte tog kommunen på sig ansvaret för vården och driften. Torekällbergets friluftsmuseum är också hemvist för Södertälje Stadsmuseum, som ligger i Strömstedtska huset och visar Södertäljes moderna historia under 1900-talet.[2] Torekällberget är samlingsnamn på verksamheten för Torekällbergets friluftsmuseum, Södertälje Stadsmuseum, Biologiska museet och Kulturmiljövården i Södertälje kommun. Idag har Torekällberget ett tiotal fast anställda medarbetare. Museichef är sedan 2001 Stefan Sundblad. Se mer under avsnitt Patonska huset, Södertälje Stadsmuseum och Holmbergska villan.

LandetRedigera

 
Råbygården och Promenadparken.

I området "Landet" står två av museets första byggnader, Råbygården från Grödinge och Nora väderkvarn från Mörkö. Vidare finns här båtsmanstorpet Östberg från Öster-Kumla i Turinge socken och flera stall och hägnader för museets lantrasdjur, som består av svenska djurarter som ringamålako, linderödssvin, roslagsfår och gotlandskanin. Det finns gutefår och getter. Museet samarbetar med djurparker om bevarandet av dessa arter. Området ger en bild av hur livet tedde sig på de sörmländska gårdarna och torpen på 1800-talet.

Här finns även den pedagogiska lekplatsen Lillgården och Lideby gamla skola, en småskola byggd på 1860-talet som ursprungligen stod i Lideby. Landet är även hemvist för Torekällbergets scen, där det på sommarhalvåret anordnas dans och uppträdanden. Entrén till "Landet" bildar Promenadparken med lusthus och konstgjord sjö.[3]

StadenRedigera

 
Torekällbergets Wärdshus i november 2015 (brann ner i juli 2016).

I stadsmiljön finns hus från 1700- och 1800-talen. Området är uppbyggt omkring Tenngjutartorget, där flera marknader hålls varje år. Detta i synnerhet på sommaren och före jul. Vid torget ligger även Strömstedtska huset som inrymmer stadsmuseet, där bland annat utställningar om den gamla borgen Telge Hus, och stadens nutida historia finns. Strömstedtska huset låg ursprungligen vid Stora torget i Södertälje.

I stadsmiljön ligger Solbacken och Konditori Bellevue, två 1800-talscaféer, Bageriet med äkta Södertäljekringlor och Handelsboden i Strömstedtska huset från samma tidsperiod. Vidare finns här Camitzka trädgården med en kägelbana, Elmrothska garveriet och Lundebergs gård.[4] Restaurangen Torekällbergets Wärdshus, känt för sitt unika läge med utsikt över Södertäljes centrala delar, brann ner till grunden i juli 2016 (se Värdshusbranden).

VärdshusbrandenRedigera

Den 3 juli 2016 brann Torekällbergets anrika värdshus ner till grunden. Ett stort område spärrades av och flera brandbilar var på plats för att bekämpa branden. Som mest bekämpade ett trettiotal brandmän från cirka fem brandstationer branden. Värdshuset gick inte att rädda och man inriktade sig in på att hindra elden att sprida sig till övriga byggnader, speciellt Nora kvarn och kägelbanan som står intill värdshuset. [5]

Ingen person kom till skada, och polisen konstaterade efter några dagar att det inte handlade om mordbrand utan möjligtvis om ett elektriskt fel. Vad som kommer att ske med värdshustomten var i januari 2017 inte klarlagd.[6] Fastighetsägaren önskar uppföra ett nytt värdshus med hotell enligt planer som fordrar en ny detaljplan.[7]

Byggnader i urvalRedigera

Nora väderkvarnRedigera

Huvudartikel: Nora väderkvarn

Väderkvarnen på Torekällberget är ett lokalt landmärke, synligt från Södertälje centrum och från områden öster om Södertälje kanal. Den är även museets "varumärke" har flera gånger avbildats på vykort och tändsticksaskar med Södertäljemotiv. Kvarnen är av typ holländare och flyttades 1929 hit från Nora gård i Mörkö socken (därav namnet). Ursprungligen byggdes kvarnen på Näsbacken vid Hörningsholm och flyttades 1876 till Nora. Där var den i drift fram till mitten av 1920-talet och den siste mjölnaren hette Kalle Öberg. En stock i översta våningen var märkt med årtalet 1772, vilket kan vara det ursprungliga byggåret. Den ursprungliga väderkvarnen eldhärjades svårt den 8 juli 1989 genom en anlagd brand.[8] Kvarnen ersatts sedan av en exakt kopia som byggdes i Rättvik i Dalarna och nyinvigdes den 3 juni 1991.[9]

RåbygårdenRedigera

 
Råbygården, interiör, nedre våning.

Råbygården är museets stora bondgård. Huvudbyggnaden kommer från Råby i Grödinge socken och kring den har uthus, bodar och fähus placerats. Tillsammans bilder anläggningen en typisk gårdsmiljö från mitten av 1800-talet. Mangårdsbyggnaden var ursprungligen en parstuga som uppfördes 1776–77. På 1800-talets början fick huset ett övre våningsplan som dock nyttjades sällan eftersom det var dyrbart att värma upp huset.

Byggnaden är inredd med tidstypiska möbler från Grödinge och Sorunda socknar. Museet Torekällberget har försökt återskapa hemmet så som det kan ha sett ut när bonden Per och hans hustru Christina bodde där på 1860-talet. På nedre plan finns storstugan, husets vardagsrum, men här lagades även mat, åt sina måltider och sov. I taket syns så kallade takstängerna, som användes för att hänga brödkakor och fuktiga kläder på. De två större rummen på övervåningen har öppna spisar och den lilla kammaren en rörspis.[10]

Båtsmanstorpet ÖstbergRedigera

 
Båtsmanstorpet, interiör.

I området "Landet" ligger båtsmanstorpet Östberg som kommer från Österkumla i Turinge socken. En skylt över dörren förklarar "1:a Sörmlands Båtsmanskompani No 132". Ursprungligen hette torpet Björn men namnändrades till Östberg, efter båtsman Anders Peter Östberg och hans hustru Stina Lovisa Johansdotter som bodde i torpet 1865. I det lilla huset, som bara består av ett rum och en kammare, bodde också Lovisas söner från ett tidigare äktenskap; Karl August 13 år och Johan Reinhold 11 år. Tillsammans hade makarna dottern Anna Lovisa 7 år, sönerna Anders Peter 4 år, Axel Vilhelm 3 år och Gustav Theodor född den 17 februari 1865. Totalt åtta personer.

Torpets inredning motsvarar hur ett båtsmanstorp skulle ha kunnat se ut när båtsman Östberg med familj bodde här. Torparen hade en liten jordbit att odla spannmål på, ett potatisland, en ko, en gris och några höns. Torparfamiljen tillverkade själv det mesta som behövdes av mat, kläder och arbetsredskap. I kammaren sysslade båtsmannen med skomakeri. Bakom huset har museet anlagt ett litet potatisland.[11]

Lideby gamla skolaRedigera

Huvudartikel: Lideby gamla skola

Lideby gamla skola byggdes 1862 och låg mellan Lideby och Lundby, i Salems socken. I byggnaden fanns en skolsal och bostad om ett rum och kök. Lärarinnan fick bo gratis och hade cirka 300 kronor i lön om året. Huset fungerade som skola fram till 1913 då verksamheten flyttade till en ny, större skola cirka 200 meter söder om den gamla. Lidebys gamla skola nyttjades sedan fram till 1942 för pojkarnas träslöjdsundervisning och som bostad för skolvaktmästaren. 1972/1973 monterades skolbyggnaden ner och återuppsattes på Torekällberget där man valde att visa en skolsal så som den kunde te sig 1905. På platsen för den gamla skolan återfinns idag husets stenfundament.

KägelbananRedigera

Torekällbergets kägelbana flyttades från 2008 Saltskog och stod under några år tom och oanvänd. Åren 2010-2011 förvandlades banan från ett tomt skal till en fullt inredd och utrustad sporthall i 1800-talsutseende. Anläggningen består av ett litet förrum och själva banan. För restaureringsarbetet stod Tyréns.

Bilder, landetRedigera

Patonska huset, Södertälje Stadsmuseum och Holmbergska villanRedigera

 
Verandan i Holmbergska villan.

Patonska huset är uppkallat efter grosshandlaren Ninian Paton som ägde huset år 1876. Det kallas även Strömstedtska huset efter spannmålshandlaren och rådmannen Johan Strömstedt, som förvärvade byggnaden i början av 1800-talet. Huset uppfördes mellan 1795 och 1799 vid Stora torget, Storgatan 20 i Södertälje. Det var då ett av de största husen i Södertälje. I bottenvåningens hörn har det alltid funnits en handelsbod medan övervåningen inhyste ägarnas representativa bostad. På 1830-talet fick huset sitt nuvarande utseende. Byggnaden kallades även för det Lechska huset efter Susanna Lech som köpte huset 1895. Idag finns museets handelsbod på samma plats som handelsboden en gång låg när huset var nytt 1795. Man valde att visa en handelsbod från början av 1900-talet.[12]

Genom handelsboden kommer besökaren även till Södertälje Stadsmuseum, som har runt 17 000 föremål och ungefär 90 000 bilder. Föremålens ålder härrör från stenåldern och fram till idag. Fotografierna är från senare hälften av 1800-talet och fram till idag.[13] Besökaren kan bland annat se en utställning om tonårsliv på 1950-talet med tidstypiska interiörer och ett café från samma tidsperiod med flipperspel och jukebox. Till nyare utställningsföremål hör även Björn Borgs gröna garagedörr som han studsade sina tennisbollar emot och blev så småningom världsstjärna i tennis. Den slitna, gröna pardörren värderades år 2013 av Antikrundans expert Rickard Thunér till mellan 100 000 och 150 000 kronor. År 2014 förvärvades det ovanliga föremålet av Södertälje kommun för 150 000 kronor.[14]

Huvudartikel: Holmbergska villan

Från Stadsmuseet leder en korridor till två rum från Holmbergska villan, som var den största sommarvillan i badorten Södertälje. Huset uppfördes 1885 för byggmästaren Jöns Peter Holmberg från Stockholm efter ritningar av arkitekt Ernst Haegglund. För den påkostade inredningen stod teaterdekoratören Carl Grabow. 1966 revs villan för att ge plats åt Scania-Vabis personalbostäder. Matsalen och verandan bevarades och skänktes till Torekällbergets museum där de återuppfördes i original inklusive inredningen.[15]

Bilder, stadsmuseetRedigera

Lilla Bellevue, Konditori BellevueRedigera

 
Konditori Bellevue (f.d. Lilla Bellevue).
Huvudartikel: Villa Bellevue

Som annex till Villa Bellevue (dagens adress Parkgatan 1) byggdes badortspaviljongen Lilla Bellevue på 1870-talet. Lilla Bellevue gestaltades i schweizerstil. Badgäster och patienter kunde hyra in sig här under säsongerna. Bland gästerna lär ha funnits lyrikern och ortopeden Herman Sätherberg som skrev Studentsången. Lilla Bellevue flyttades 1960 till museet Torekällberget. På platsen uppfördes istället Södertälje Baptistkyrka . Som Konditori Bellevue visar det idag en offentlig kafémiljö från 1800-talets andra hälft.[16] Villa Bellevue uppfördes 1871 efter ritningar av arkitekt Ernst Jacobsson och utgör idag, tillsammans med Badhotellet och Södertälje stadshotell, en liten rest från tiden när Södertälje var en exklusiv badort.

GarverigårdenRedigera

Garverigården består av bostadshus, fähus, garverihus och magasin. Huvudbyggnaden, det Elmrothska garveriet, uppfördes på 1700-talet och låg till en början vid Garvaregatan i Södertälje och senare vid Torekällgatan. Huset är uppkallat efter sin ägare Carl Fredrik Elmroth. Han övertog huset och rörelsen 1823 och efter hans död fortsatte änkan Sofia Carolina verksamheten fram till 1915. Då var Elmrothska garveriet det sista garveriet som fanns kvar i staden. På 1930-talet kläddes husets timmerfasader med panel. I samband med omdaningen av Södertäljes centrum på 1960-talet flyttades byggnaden till museet.[17]

BagerietRedigera

Museets bageri ligger vid Tenngjutartorgets södra del. Huset byggdes omkring 1720 och var ursprungligen ett bostadshus vid nuvarande Hebbevillan, Vettersgatan 4 i Södertälje. Innan flytten till Torekällberget nyttjades byggnaden av Södertälje Trä. På sin nya plats användes huset som kansli för Friluftsfrämjandet och som lokal för en silversmedja. Numera huserar Bergets Bageri där och man bakar bland annat äkta Södertäljekringlor.[18]

Bilder, stadenRedigera

Se ävenRedigera

PanoramaRedigera

Vy över Södertälje från Nora kvarn i november 2015.


ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera