Toppvaxing (Hygrocybe conica) är en svampart i familjen Tricholomataceae. Det är en liten svamp, 2-5 cm i diameter. I sällsynta fall kan de bli upp till 8–9 cm i diameter. Den är väl utbredd och växer i gräs och skogsmark i norra Europa och i Nordamerika men även i Asien, Australien och Nya Zeeland. Den kan ses under sommar och höst. Svampen är inte ätlig.

Toppvaxing
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljTricholomataceae
SläkteHygrocybe
ArtToppvaxing
H. conica
Vetenskapligt namn
§ Hygrocybe conica
Synonymer
Toppvaxskivling
Svartnande vaxskivling
Hygrophorus conicus var. nigrescens [1]
Hygrophorus nigrescens [2]
Hygrocybe cinereifolia Courtec. & Priou 1992[3]
Hygrocybe chloroides (Malençon) Kovalenko 1989[1]
Hygrocybe conica f. pseudoconica (J.E. Lange) Arnolds 1985[4]
Hygrocybe conica var. chloroides (Malençon) Bon 1985[5]
Hygrophorus conicus var. chloroides Malençon 1975[6]
Hygrocybe conica var. olivaceonigra (P.D. Orton) Arnolds 1974[7]
Hygrophorus conicus var. olivaceoniger (P.D. Orton) Arnolds 1974[8]
Hygrocybe olivaceonigra (P.D. Orton) M.M. Moser 1967[9]
Hygrocybe conica var. tristis (Pers.) Heinem. 1963[10]
Hygrophorus olivaceoniger P.D. Orton 1960[11]
Hygrocybe tristis (Pers.) F.H. Møller 1945[12]
Hygrophorus tristis (Pers.) Bres. 1928[13]
Hygrocybe pseudoconica J.E. Lange 1923[14]
Godfrinia conica (Schaeff.) Maire 1902[15]
Hygrocybe conica var. conica (Schaeff.) P. Kumm. 1871[16]
Hygrophorus conicus (Schaeff.) Fr. 1838[17]
Agaricus tristis Pers. 1800[18]
Agaricus conicus Schaeff. 1774[19]
Hygrocybe nigrescens [20]

Den mykologiska karaktären hos Toppvaxing:


hymenium:
skivor


hatt:
toppig


skivtyp:
täta


ätlighet:
oätlig




fot:
bar


sporavtryck:
vit


ekologi:
mykorrhiza

Externa länkar redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  2. ^ sensu auct., non Quél.; fide Checklist of Basidiomycota of Great Britain and Ireland (2005) . ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  3. ^ Courtec. & Priou (1992) , In: Docums Mycol. 22(no. 86):69
  4. ^ Arnolds (1985) , In: Persoonia 12(4):476
  5. ^ Bon (1985) , In: Docums Mycol. 15(no. 59):52
  6. ^ Malençon (1975) , In: Champignon Supérieurs du Maroc 2:496
  7. ^ Arnolds (1974) , In: Taxon:122
  8. ^ Arnolds (1974) , In: Persoonia 8(1):103
  9. ^ Gams (1967) , In: Kl. Krypt.-Fl., Edn 3 (Stuttgart) 2b/2:66
  10. ^ Heinem. (1963) , In: Bull. Jard. bot. État Brux. 33:432
  11. ^ P.D. Orton (1960) , In: Trans. Br. mycol. Soc. 43(2):263
  12. ^ F.H. Møller (1945) , In: Fungi Faeroes 1(1):140
  13. ^ Bres. (1928) , In: Iconogr. Mycol. 7:349
  14. ^ J.E. Lange (1923) , In: Dansk bot. Ark. 4(no. 4):24
  15. ^ Maire (1902) , In: Bull. Soc. mycol. Fr. 18(suppl.):116
  16. ^ P. Kumm. (1871) , In: Führ. Pilzk. (Zwickau):111
  17. ^ E.M. Fries (1838) , In: Epicr. syst. mycol. (Upsaliae):331
  18. ^ Pers. (1800) , In: Observ. mycol. (Lipsiae) 2:42
  19. ^ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:2
  20. ^ sensu auct.; fide Checklist of Basidiomycota of Great Britain and Ireland (2005) . ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.