Wikipedia

Thomas Helleday

svensk forskare och professor

Ulf Thomas Edvard Helleday, född 12 mars 1971 i Täby, Stockholms län,[2] är en svensk professor i translationell medicin och kemisk biologi vid institutionen för onkologi och patologi vid Karolinska institutet och gästprofessor vid Universitetet i Sheffield.

Thomas Helleday
Född12 mars 1971 (53 år)
Medborgare iSverige
Utbildad vidStockholms universitet
SysselsättningProfessor
ArbetsgivareKarolinska Institutet[1]
Utmärkelser
Göran Gustafssonpriset i medicin (2013)
Årets cancerforskare (2016)
Webbplatshelleday.org/
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Han läste till molekylärbiolog och disputerade vid Stockholms universitet 1999 på en avhandling om spontan eller inducerad rekombination i hrpt-genen i hamsterceller.[3] Helleday undervisade och forskade därefter vid Sheffields universitet och utnämndes 2007 till professor i cancerterapi vid Oxfords universitet.[4]

Helledays forskargärning startade inom grundforskning kring hur rekombination kan reparera skador under replikationen, orsakade av t ex cytostatikabehandling. Genombrottet kom när han kunde visa att PARP hämmare specifikt kan slå ut BRCA muterad cancer, vilket var det första exemplet hur man kan använda en riktad behandling mot en förlorad genmutation genom syntetisk letalitet. Denna upptäckt har gett upphov till en helt ny typ av läkemedel: PARP-hämmare, där olaparib blev det första preparatet som godkänts på den svenska marknaden år 2015.[5][6][7]. Under senare år har forskargruppen tagit fram nya koncept och läkemedelskandidater mot MTH1[8][9] som testas mot bland annat terapiresistent äggstockscancer, leukemi, levercancer och även andra sorters sjukdomar till exempel psoriasis.[9][10][11][12][13]. Man har också upptäckt hämmare av OGG1 proteinet som testas som behandling av inflammatoriska tillstånd som KOL.[14]

Han är medförfattare till studier som har citerats totalt mer än 28 000 gånger och hans h-index var (2020) 73.[15]

Helleday är gift och har tre barn.[5]

Utmärkelser redigera

  • 2010 - Torsten och Ragnar Söderbergs donationsprofessur.[16]
  • 2013 - Göran Gustafssonpriset i medicin för "sitt imponerande arbete med att ta fram nya cancerläkemedel inriktade på defekta DNA-reparationsmekanismer i cancerceller."[17]
  • 2015 - Invald i EMBO.[18]
  • 2016 - Den första mottagaren av utmärkelsen Årets cancerforskare för forskningen som gett upphov till PARP-hämmarna.[5]

Helleday beviljades anslag och fortsättningsanslag för projektet "En gemensam akilleshäl för cancer?" av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse om sammanlagt 35 miljoner kronor.[19]

Utspel redigera

Thomas Helleday publicerade två opinionsartiklar i Svenska Dagbladet 2005 där han bland annat kritiserade regeringens forskningssatsning för att belöna mediokra forskare genom öronmärkta anslag istället för att låta etablerade institutioner som Vetenskapsrådet bedöma vilka som hade gjort sig förtjänta av stödet.[20] Han kritiserade också samma år den svenska forskningspolitiken vad det gällde cancerforskningen som han menade tvingat honom och andra lovande forskare att söka sig utomlands för möjlighet till attraktiva forskningstjänster.[21]

Referenser redigera

  1. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges befolkning 1990: Helleday, Ulf Thomas Edvard
  3. ^ ”Environmental contaminants, recombination and cancer : investigations on the molecular mechanisms of spontaneous and induced recombination in the hprt gene of Chinese hamster cells / by Thomas Helleday”. http://libris.kb.se/bib/7611583. Läst 30 december 2020. 
  4. ^ ”Thomas Helleday's Group | Karolinska Institutet” (på engelska). ki.se. https://ki.se/en/onkpat/thomas-helledays-group. Läst 29 december 2020. 
  5. ^ [a b c] ”Thomas Helleday prisas för sin forskning”. Cancerfonden. https://www.cancerfonden.se/nyhet/thomas-helleday-prisas-for-sin-forskning. Läst 29 december 2020. 
  6. ^ ”Ny PARP-hämmare är på väg att godkännas i Europa för äggstockscancerpatienter”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200811030949/https://gyncancer.se/2017/10/ny-parp-hammare-ar-pa-vag-att-godkannas-i-europa-for-aggstockscancerpatienter/. Läst 29 december 2020. 
  7. ^ ”En ny generation cancerbehandlingar på väg”. Cancerfonden. https://www.cancerfonden.se/artiklar/en-ny-generation-cancerbehandlingar-pa-vag. Läst 30 december 2020. 
  8. ^ ”SweCRIS”. www.swecris.se. https://www.swecris.se/betasearch/details/project/201403480Vinnova. Läst 30 december 2020. 
  9. ^ [a b] ”MTH1; en universell cancerbehandling som fungerar bra för platinaresistent äggstockscancer”. Arkiverad från originalet den 20 april 2021. https://web.archive.org/web/20210420014022/https://gyncancer.se/2015/05/mth1-en-universell-cancerbehandling-som-fungerar-bra-for-platinaresistent-aggstockscancer/. Läst 30 december 2020. 
  10. ^ Thomas Helleday Foundation (2020-09-01). A Phase 1 Study in Patients With Hematological Malignancies to Evaluate Safety, Tolerability and Efficacy of Karonudib. https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT04077307. Läst 29 december 2020. 
  11. ^ Hua, Xiangwei; Sanjiv, Kumar; Gad, Helge; Pham, Therese; Gokturk, Camilla; Rasti, Azita (2019-08-23). ”Karonudib is a promising anticancer therapy in hepatocellular carcinoma”. Therapeutic Advances in Medical Oncology 11. doi:10.1177/1758835919866960. ISSN 1758-8340. PMID 31489034. PMC: 6710815. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6710815/. Läst 30 december 2020. 
  12. ^ ”MTH1 hämmare för behandling av psoriasis | Ansökan | FORSS, Forskningsrådet i sydöstra Sverige”. www.researchweb.org. https://www.researchweb.org/is/forss/ansokan/649651. Läst 30 december 2020. 
  13. ^ Karlsson-Ottosson, Ulla. ”Nytt sätt behandla cancer”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/nyheter/nytt-satt-behandla-cancer-6343147. Läst 30 december 2020. 
  14. ^ ”Karolinska Institutet/Oxcia: Unik molekyl öppnar för ny cancerbehandling”. Swelife. https://swelife.se/projekt/karolinska-institutet-unik-molekyl-oppnar-for-ny-cancerbehandling/. Läst 30 december 2020. [död länk]
  15. ^ ”Thomas Helleday”. scholar.google.com. https://scholar.google.com/citations?user=nxePl5cAAAAJ&hl=sv&oi=ao. Läst 30 december 2020. 
  16. ^ ”Donationsprofessurer”. Ragnar Söderbergs stiftelse. Arkiverad från originalet den 15 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210515043737/https://ragnar.soderbergs.org/donationsprofessurer. Läst 6 mars 2021. 
  17. ^ Kaianders Sempler. ”Göran Gustafssonpristagarna 2013 har utsetts”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/popularteknik/goran-gustafssonpristagarna-2013-har-utsetts-6345152. Läst 11 februari 2021. 
  18. ^ ”Thomas Helleday invald i EMBO | Karolinska Institutet Nyheter”. nyheter.ki.se. https://nyheter.ki.se/thomas-helleday-invald-i-embo. Läst 6 mars 2021. 
  19. ^ ”En gemensam akilleshäl för tumörer?”. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. https://kaw.wallenberg.org/forskning/en-gemensam-akilleshal-tumorer. Läst 30 december 2020. 
  20. ^ Helleday, Thomas (24 mars 2005). ”DEBATT: Den glömda kvalitetsforskningen”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/den-glomda-kvalitetsforskningen. Läst 30 december 2020. 
  21. ^ Helleday, Thomas (15 april 2005). ”DEBATT: Sverige töms på kunskap”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/sverige-toms-pa-kunskap. Läst 30 december 2020. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Thomas_Helleday&oldid=54317105”