Swidérienkulturen

Swidérienkulturen (eng. Swiderian, Sviderian eller Swederian culture) är namnet på ett paleolitiskt distinkt kulturkomplex i Polen och omgivande områden, som utvecklades på sanddynerna efter den retirerande inlandsisen. Kulturen var spridd till nordöstra Polen, Litauen och Belarus vid slutet av istiden mellan 11000 och 9500 f Kr.

Paleolitikum

Kronologi Tidigpaleolitikum 2 600 000 - 250 000 f.Kr. Oldowantraditionen Acheuléenkulturen Abbevillienkulturen Mellanpaleolitikum 250 000 - 40 000 f.Kr. Moustérienkulturen Micoquienkulturen Atérienkulturen Senpaleolitikum 40 000 - 12 000 f.Kr. Châtelperronienkulturen Aurignacienkulturen Gravettienkulturen Solutréenkulturen Magdalénienkulturen Hamburgkulturen Brommekulturen Federmesserkulturen Ahrensburgkulturen Swidérienkulturen Stenteknologi Levallois Clacton

Redigera

Karta över det område som beboddes av Swidérienkulturen.

Det är en motsvarighet vid samma tid som Ahrensburgkulturen i dagens Tyskland med omgivande länder, Brommekulturen i Danmark och Hensbackakulturen i Sverige. Namnet kommer efter en boplats Świdry Wielkie i Otwock, sydöst om Warszawa.

Utbredning

Świderien pilblads spets.

De flesta bosättningarna har hittats i låglandet i Nordeuropa mellan Oder och Njemen och flodområdet för Prypjat det vill säga Polen, Litauen, Belarus, och norra Ukraina. Detta är Swiderienkulturens centrala område. Färre bosättningar har upptäckts vid Dnepr och dess biflöden, Desna och Sozj liksom norrut i Daugavas flodområde. Isolerade bosättningar har hittats i ett större område, i östra Tyskland, Tatrabergen och östra Karpaterna i Slovakien, Polen och Rumänien. En del av den sena Swideriankulturen är strödda till södra Ukraina och Krim och var en del i formandet av den lokala mesolitiska kulturen.

Tidiga bosättningar har ofta fynd på smärre ytor, ofta flera stycken på samma plats medan senare bosättningar har ofta större utbredning utan små grupper av fynd. Tångespetsarna i tidig tid är oftare korta och blir längre senare. Andra fasen av boplatsen Pasieniai-lC, innehöll två olika kulturer: sen Swderienkultur med bipolära kärnor, projektilspetsar med utmärkande tånge och inte så stor tånge och Kundakultur med enkla plattformar, koniska pyramidiska kärnor och mikroblad och Pullispetsar mer enkla skrapor, inga dubbelskrapor och mesolitiska irreguljära trapetsformade artefakter.

Litauen

2005 fann 140 registrerade bosättningar av Swideriankulturen i Litauen. Kulturen är spridd i hela Litauen framför allt söder om floden Njemen. Boplatserna ligger vid flodstränderna och grunda sjöar. Även floden Sventoji har boplatser men främst i det lägre loppet av floden. Kulturen kan delas in i två faser. I äldsta fasen var slagtekniken mindre välutvecklad. Spetsarna har tånge med rak retusch på båda sidorna av tången vilket är karakteristiskt och utskiljande från Ahrensburgskultur. Tången skapas genom att slagbulan på bladet avlägsnas då kanterna på bladet naggas och sedan bryts bladet. Spetsen formas med en diagonal retusch. Egidijus Šatavicius anser att kulturen har utvecklats ur Brommekulturen.

Świderien spets

Post-Swidérienkulturer är kulturer som förmodas härstamma från Swidérienkulturen. Exempelvis anses många av de äldsta mesolitiska fynden i Baltikum och Finland vara post-Swiderianska men även den ryska Butovokulturen har rötter i Swideriankulturen.