Svensk-polska unionen var en union mellan Sverige och Polen-Litauen från 1592 till 1599 genom en personalunion mellan de bägge rikena med Sigismund som kung. Den upplöstes som ett resultat av hertig Karls avsättningskrig mot Sigismund.

Svensk-polska unionen
Personalunion
1592–1599
ValspråkFör rätten och folket (latin: Pro iure et populo)
Konungens hjärta (är) i Herrens hand (latin: Cor regis in manu Domini)
Av Himmelen ges det upphöjda (latin: Coelitus sublima dantur)
SpråkLatin, polska, svenska
StatsskickMonarki
Bildades17 november 1592
 – bildades genomKalmar stadgar
 – bildades urSverige, Polsk-litauiska samväldet
Upphörde24 juli 1599
 – upphörde genomAvsättningskriget mot Sigismund
 – uppgick iSverige och Polsk-litauiska samväldet

Föregående
Sverige
Polen-Litauen

Efterföljande
Sverige
Polen-Litauen

Idag del avSverige
Polen
Litauen
Vitryssland
Den polsk-litauiska delen av Svensk-polska unionen.
Sigismund, kung av Sverige 1592-1599 av Polen-Litauen 1587-1632.
Sigismunds sigill.

Historik

redigera

Efter att svenske kung Johan III dött 1592, ärvde hans äldste son Sigismund tronen efter att redan tidigare ärvt den polska.

Reformationen

redigera

Sigismund, som var romersk-katolik, stöttade katolicismen i Sverige, vilket ledde till att reformationen och den av hans farfar Gustav Vasa inledda antikatolicismen i Sverige avstannade under hans regeringsår.[källa behövs] På grund av detta och andra anledningar, startade hans farbror riksföreståndare hertig Karl uppror med mål att bryta unionen, inklusive slutföra reformationen i landet.[källa behövs]

Avsättningskriget mot Sigismund

redigera

Inledningsvis mötte hertig Karl motstånd, men segrade till slut i avsättningskriget mot Sigismund i och med slaget vid Stångebro (1598) i Östergötland, varmed Sigismund drog sig tillbaka till Polen-Litauen och tidigare kungatrogna i Sverige under konflikten straffades hårt, bland annat genom Linköpings blodbad.