Svensk-polska unionen
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Svensk-polska unionen var en union mellan Sverige och Polen-Litauen från 1592 till 1599 genom en personalunion mellan de bägge rikena med Sigismund som kung. Den upplöstes som ett resultat av hertig Karls avsättningskrig mot Sigismund.
Svensk-polska unionen | |||
Personalunion | |||
1592–1599 | |||
Valspråk | För rätten och folket (latin: Pro iure et populo) Konungens hjärta (är) i Herrens hand (latin: Cor regis in manu Domini) Av Himmelen ges det upphöjda (latin: Coelitus sublima dantur) | ||
---|---|---|---|
Språk | Latin, polska, svenska | ||
Statsskick | Monarki | ||
Bildades | 17 november 1592 | ||
– bildades genom | Kalmar stadgar | ||
– bildades ur | Sverige, Polsk-litauiska samväldet | ||
Upphörde | 24 juli 1599 | ||
– upphörde genom | Avsättningskriget mot Sigismund | ||
– uppgick i | Sverige och Polsk-litauiska samväldet | ||
| |||
Idag del av | Sverige Polen Litauen Vitryssland |


Historik
redigeraEfter att svenske kung Johan III dött 1592, ärvde hans äldste son Sigismund tronen efter att redan tidigare ärvt den polska.
Reformationen
redigeraSigismund, som var romersk-katolik, stöttade katolicismen i Sverige, vilket ledde till att reformationen och den av hans farfar Gustav Vasa inledda antikatolicismen i Sverige avstannade under hans regeringsår.[källa behövs] På grund av detta och andra anledningar, startade hans farbror riksföreståndare hertig Karl uppror med mål att bryta unionen, inklusive slutföra reformationen i landet.[källa behövs]
Avsättningskriget mot Sigismund
redigeraInledningsvis mötte hertig Karl motstånd, men segrade till slut i avsättningskriget mot Sigismund i och med slaget vid Stångebro (1598) i Östergötland, varmed Sigismund drog sig tillbaka till Polen-Litauen och tidigare kungatrogna i Sverige under konflikten straffades hårt, bland annat genom Linköpings blodbad.