Svarthalsad trana

asiatisk fågelart

Svarthalsad trana[2] (Grus nigricollis) är en medelstor fåtalig asiatisk trana.[3] Den häckar huvudsakligen på tibetanska högplatån och övervintrar i Kina, Bhutan och Indien. Arten minskade tidigare i antal, men beståndet har stabiliserats.

Svarthalsad trana
Status i världen: Nära hotad[1]
Black-Necked Crane.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTran- och rallfåglar
Gruiformes
FamiljTranor
Gruidae
SläkteGrus
ArtSvarthalsad trana
G. nigricollis
Vetenskapligt namn
§ Grus nigricollis
AuktorPrzhevalsky, 1876
Utbredning
GrusNigricollisMap.svg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utseende och läteRedigera

Svarthalsad trana mäter ungefär 139 cm, med ett vingspann på cirka 235 cm och en vikt på 5,5 kg. Den är vitaktigt grå, med svart huvud, ben och vingpennor, och övre delen av halsen är också svart. Den har en röd fläck i panna och en vit fläck bakom ögat. Näbben är kraftig och gulgrå. Könen är lika. Lätet är ljust och genomträngande.[1]

UtbredningRedigera

Svarthalsad trana är en flyttfågel som förekommer i Pakistan, Kina, Indiska Himalayaregionen och Bhutan. Den häckar på den tibetanska högplatån, med en liten häckningspopulation i närliggande Ladakh och Kashmir. Den har sex övervintringsområden. Merparten övervintrar i lägre regioner av Kina, speciellt vid sjön Caohai, men även i Bhutan och nordöstra Indien. Den har tidigare förekommit i Vietnam, men är numera utgången där. Tillfälligt har den påträffats i Nepal.[1]

SystematikRedigera

Arten är närmast släkt med munktranan (Grus monacha) och de två tillsammans är systergrupp till trana (Grus grus).[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

LevnadssättRedigera

Fågeln häckar på höglänta myrar och flodnära våtmarker på mellan 2600 och 4900 meters höjd. Den föredrar att häcka i stora vattenområden vid ett djup på 30 cm, troligen för att undvika bopredatorer. Vintertid håller tden till i floddalar och utmed strandlinjen på vattenreservoarer i närheten av korn- och vetefält. Födan består av rötter, rotknölar, insekter, sniglar, fisk, räkor, grodor, småfåglar och gnagare.[5][6][7]

Status och hotRedigera

Svarthalsad trana har en liten världspopulation har en mycket liten världspopulation på uppskattningsvis endast 6600–6800 vuxna indivier. Den har också länge minskat i antal på grund av omvandling av våtmarker och förändrade jordbruksmetoder, både på häckplats och i övervintringsområdena. Internationella naturvårdsunionen IUCN listade den därför fram tills nyligen som utrotningshotad, i kategorin sårbar. På sistone verkar dock populationen har ökat eller åtminstone stabiliserats, varför den 2020 nedgraderades till hotkategorin nära hotad.[1]

NamnRedigera

Svarthalsade tranans vetenskapliga artnamn nigricollis betyder just "svarthalsad".[8]

KällorRedigera

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2020 Grus nigricollis . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 7 januari 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  4. ^ Krajewski, C., J,T. Sipiorski, and F.E. Anderson (2010), Complete Mitochondrial Genome Sequences and the Phylogeny of Cranes (Gruiformes: Gruidae), Auk 127, 440-452.
  5. ^ Liu, Q.; Yang, J.; Yang, X.; Zhao, J.; Yu, H. 2010a. Foraging habitats and utilization distributions of Black-necked Cranes wintering at the Napahai Wetland, China. Journal of Field Ornithology 81(1): 21-30.
  6. ^ Liu, Q, Yang, X.; Zhu, J. 2014. Animal food items of wintering Black-necked Cranes (Grus nigricollis). Zoologicla Research 35(S1): 197-200.
  7. ^ Heqi Wu; Ke Zha; Ming Zhang; Xiaojun Yang. 2009. Nest site selection by Black-necked Crane Grus nigricollis in the Ruoergai Wetland, China. Bird Conservation International 19: 277-286.
  8. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkarRedigera