För studentexamen och examensfestligheter i andra länder än Sverige samt i Sverige fram till 1968, se Studentexamen.
Studentmössa.
Utspringet i Katedralskolan i Skara 2007.
Avhämtning. Släkt och vänner väntar på skolgården.
Studenter i Helsingborg går de traditionella sju varven kring statyn av Magnus StenbockStortorget efter utspringet från Terrasstrapporna.
Studenter från Brännkyrka gymnasium firar med att åka flak, juni 2010.

Studenten är en vardaglig benämning på gymnasieskolornas avslutning i Sverige och festligheterna däromkring.

HistorikRedigera

Flera begrepp och symboler, bland annat själva begreppet "studenten", härstammar från tiden då gymnasieutbildningen i Sverige avslutades med studentexamen. Efter examen började festen. Vanligen bar pojkarna sin studentmössa den närmaste månaden, tills de ryckte in i lumpen. Den bars också till vardags av studenterna vid de akademiska lärosätena i Sverige.

Med omorganisationerna inom skolan under 1960-talet försvann examen vid slutet av gymnasiet; den sista kullen studenter från de vanliga läroverken gick ut i maj 1968, vilket var planerat sedan tidigare. Examen fanns därefter endast kvar vid Komvux som då var en relativt blygsam verksamhet. Frånvaron av en verklig examen som anledning, tillsammans med den samtida revoltandan i det svenska samhället, gjorde att studentfirandet antog betydligt mindre proportioner. Under 1970-talet förekom inga större firanden. Sedan 1980-talet och särskilt efter gymnasiereformen på 1990-talet, då även yrkesförberedande utbildningar blev treåriga efter att tidigare ha varit tvååriga, samtidigt som det blev lättare att införskaffa större mängder av starka drycker, ökade dock studentfirandet och blev mer och mer offentligt, delvis lokaliserat till gator och torg.

Eftersom allt färre ungdomar i Sverige konfirmeras eller gör lumpen (så även före avskaffandet av den allmänna värnplikten) har i stället studentfirandet blivit tonårens viktigaste övergångsrit.

Traditioner och firandeRedigera

Firandet av studenten skiljer sig inom Sverige. Studenthändelserna inleds i april med mösspåtagning. Studenterna brukar också arrangera baler. På en studentbal är det vanligt att man klär upp sig. Klädkoden varierar. I skolan kan studentdagen innehålla en musikkonsert, utdelning av stipendier och andra priser. Studentavslutning i kyrkan förekommer också. På avslutningsdagen sjunger studenterna Studentsången.

UtspringetRedigera

Studentavslutningen på skolan avslutas med en så kallad "utspringning", då studenterna lämnar skolan, precis som vid studentexamen fram till 1968. Utspringet sker ofta i ett tillstånd av glädjeyra med inslag av sång, dans, vinkande och ropande. Ofta sjungs "För vi har tagit studenten" till melodin av franska folksången "Marlbrough s'en va-t-en guerre". På skolgården uppvaktas studenterna av anhöriga och vänner som kan bära plakat med ett förstorat foto på studenten som barn. På plakaten kan även studentens namn, klass, årtal och korta gratulationer förekomma.

Studentkortege och studenttågRedigera

På många håll ordnas studentkorteger eller studenttåg efter utspringet, som vanligtvis går genom orten. I samband med det eller under hemtransport förekommer studentflak. Det innebär att studenterna färdas på ett flak eller släp efter ett fordon, vanligen lastbil eller traktor. År 2006 blev det olagligt att färdas på flak, men Vägverket har godtagit undantag i lagen i samband studentflak och karnevalståg, under förutsättning att vissa säkerhetskrav uppfylls.[1] Ofta smyckas släpen eller flaken med björkris, ballonger och lakan med texter, sloganer eller klassnamn. På studentflaket kan studenterna skåla, skratta, sjunga och skrika. Fordonet brukar även tuta. Massmedia har i studenttider uppmärksammat de olyckor som ibland inträffat i samband med studentflak. Bland annat studenter som ramlat av flaket.[1] På grund av olyckorna har Vägverket velat skärpa undantagsreglerna.[1]

Studentmottagning och studentfestRedigera

 
Dekorationer till studentmottagning eller studentfest.

Efter firandet i skolan och eventuellt kyrkan är det vanligt att studentmottagning arrangeras i hemmet för varje enskild elev.[2] Inför det brukar hemmet dekoreras, ofta med ballonger och girlanger i blått och gult, färgstarka blommor och ibland även björkris.[2] Mottagningen kan omfatta mingel, buffé, tårta, diverse drycker och tal[2] tillsammans med familj och släktingar. Ibland beställs catering, och vid dåligt väder kan partytält användas.[2] Personen som tar studenten brukar även erhålla någon present. Studentmottagningen kan följas av fest eller krogbesök med umgänge och drycker.

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] Haraldsson, Anders (6 juni 2007). ”Regler för studentflak ses över efter olyckor”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/regler-for-studentflak-ses-over-efter-olyckor. Läst 8 februari 2020. 
  2. ^ [a b c d] ”Student 2018! Här är ALLT du måste veta inför det stora firandet”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/leva-och-bo/fest/studenten-allt-du-behover-veta-infor-det-stora-firandet/. Läst 8 februari 2020.