Storfors
- För andra betydelser, se Storfors (olika betydelser).
Storfors är en tätort i Värmland. Den är också centralort i Storfors kommun.
| Storfors | |
| Tätort Centralort | |
 | |
| Slogan: Stortrivs i Storfors | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Län | Värmlands län |
| Kommun | Storfors kommun |
| Distrikt | Storfors distrikt |
| Koordinater | 59°32′5″N 14°16′30″Ö / 59.53472°N 14.27500°Ö |
| Area | |
| - tätort | 294 hektar (2020)[4] |
| - kommun | 472,71 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 2 066 (2020)[3][4] |
| - kommun | 3 793 (2024)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 7 inv./hektar |
| - kommun | 8 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 0550 |
| Tätortskod | T5812[5] |
| Beb.områdeskod | 1760TC102 (1960–)[6] |
| Geonames | 2672053 |
  Ortens läge i Värmlands län
| |
| Wikimedia Commons: Storfors | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Inlandsbanan och riksväg 26 går förbi orten.
Historia
redigeraVid årsskiftet 1587/1588 förvärvade hertig Karl (senare Karl IX) genom byte frälsegården Fors tillsammans med några andra egendomar. Han lät omedelbart anlägga en hammarsmedja vid platsen, som senare skulle komma att kallas Storfors. Av räkenskaperna vet man att verksamheten bestämt var igång 1589, men troligen startade den året innan. Till en början var produktionen ungefär lika stor som vid det tidigare nedlagda bruket vid Asphyttan. En betydelsefull geografisk differentiering av järnhanteringen började i och med bruket i Fors. Tidigare hade både hyttor och smedjor funnits på samma plats och nära gruvan, men nu skulle de skiljas åt för första gången.[7]
Tackjärnsblåsning och gjutning äger under slutet av 1500-talet rum i Nykroppa, och man ror eller kör sedan järnet över Östersjön till Storfors, där smide och övrig järnförädling sker. Denna uppdelning av processen blev mall för senare anläggningar även långt utanför Värmlands gränser.[7]
I anslutning till hammarbruket i Storfors uppfördes under 1600-talets första årtionde även två andra smedjor: Hättälven och Lillfors.[7]
Administrativa tillhörigheter
redigeraStorfors var och är beläget i Kroppa socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Kroppa landskommun. År 1950 bildades Storfors köping genom en utbrytning ur landskommunen. Köpingskommunen utökades 1967 och uppgick 1971 i Storfors kommun, där Storfors sedan dess är centralort.[8]
I kyrkligt hänseende tillhörde Storfors fram till 1960 Kroppa församling och har därefter hört till Storfors församling.[9]
Orten ingick till 1948 i Färnebo tingslag och därefter till 1971 i Östersysslets tingslag. Från 1971 till 2005 ingick orten i Kristinehamns domsaga och ingår sedan 2005 i Värmlands domsaga.[10]
Befolkningsutveckling
redigera| Befolkningsutvecklingen i Storfors 1960–2020[11] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 3 915 | |||
| 1965 | 3 936 | |||
| 1970 | 3 848 | |||
| 1975 | 3 428 | |||
| 1980 | 3 386 | |||
| 1990 | 3 016 | 288 | ||
| 1995 | 2 900 | 288 | ||
| 2000 | 2 542 | 287 | ||
| 2005 | 2 442 | 287 | ||
| 2010 | 2 337 | 287 | ||
| 2015 | 2 218 | 290 | ||
| 2020 | 2 066 | 294 | ||
Samhället
redigeraSkolorna i Storfors heter Kroppaskolan (förskolan till årskurs 3) och Vargbroskolan (årskurs 4–9).
Det finns både tandläkare och vårdcentral i Storfors.
I Storfors finns en sporthall, färdigställd 1998.
Strax utanför tätorten finns en golfbana. Lundsbergs golfklubb har en 9-hålsbana av park- och skogskaraktär.
I Storfors finns en Ica Nära och en Coop-butik. Coop drivs av Coop Värmland och var tidigare en Konsumbutik. Sedan år 2016 heter den enbart Coop.[12][13]
Värmlands enskilda bank öppnade ett avdelningskontor i Storfors år 1920.[14] Kontoret rånades i oktober 1976. Senare lades detta kontor ner. Även Swedbank lade ner sitt kontor den 31 augusti 2007.[15] Orten stod därefter banklös i fem år innan Bergslagens sparbank öppnade ett nytt kontor år 2012.[16]
Personer med anknytning till orten
redigera- Karl-Gustav Andersson (1921-1991) - rörverksarbetare och socialdemokratisk politiker
- Gustaf Ekman (1872-1959) - industri- och bankman
- Claes de Frietzky (1727-1803) - bruksägare och politiker
- David Fridlund (1974-) - musiker och låtskrivare
- Jonas Herlenius (1821-1907) - bruksägare och riksdagsman
- Stefan Larsson (1983-) - fotbollsspelare
- Bengt Norling (1925-2002) - rörverksarbetare samt anställd vid Statens järnvägar, politiker, kommunikationsminister
- Emma Rienas (1982-) - friidrottare
- Jonas Siljemark (1964-) - musikentreprenör
- Vera Sandberg (1895 - 1979) senare Vera Resare. Sveriges första kvinnliga ingenjör
Noter
redigera- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 28 februari 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Furuskog, Jalmar (1924). De värmländska järnbruken: kulturgeografiska studier över den värmländska järnhanteringen under dess olika utvecklingsskeden. Filipstad: Bronellska bokhandeln. Libris 8286
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik – Kristinehamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Nytt namn och större butik, Nya Wermlands-Tidningen, 1 juni 2016
- ^ Nypremiär av Coop Storfors, Fri Köpenskap, 27 maj 2016
- ^ Värmlandsbankens bokslut för 1920. Omslutning 336 milj., Svenska Dagbladet, 17 februari 1921
- ^ Swedbank stänger kontoret, Nya Wermlands-Tidningen, 4 april 2007
- ^ Storfors blev med bank, Nya Wermlands-Tidningen, 22 oktober 2012
Vidare läsning
redigera- Bergquist, Tomas (1996-). Boken om Storfors. Storfors: Storfors kommun. Libris 2330470
- Bodstedt, Ivan August (1945). ”Lillfors-Storfors och Kroppa järnvägar”. Historik över Sveriges småbanor, bruks-, gruv- m.fl. banor : under tiden 1802-1865. Stockholm. sid. 75-87. Libris 1285504
- Ring, Herman A (1894-1907). ”Storfors Bruks Aktiebolag”. Sveriges industri - dess stormän och befrämjare. Stockholm: Eklund. Libris 2148639. https://runeberg.org/rhasvindus/2/0309.html
- Storfors efter sekelskiftet 1900 : några minnesbilder. [Storfors]: [Carl G. Sundberg]. 1988. Libris 798058
- Sundberg, Carl G (1988). Kring bruksortens äldre historia : [Storfors 400 år, 1588-1988]. [Storfors]: [C. G. Sundberg]. Libris 753078
- Sundström, Erik (2003). ”Storfors bruk, sjöbanorna och Östra Wermlands Järnväg”. Smalspår och sjöfart i Bergslagen : 802-banorna. Malmö: Stenvall. sid. 15-29. Libris 9471129. ISBN 91-7266-160-7