Öppna huvudmenyn

Storfors

tätort i Storfors kommun i Värmland, Sverige
För andra betydelser, se Storfors (olika betydelser).

Storfors är en tätort i Värmland. Den är också centralort i Storfors kommun.

Storfors
Tätort
Centralort
Storfors kyrka
Slogan: Stortrivs i Storfors
Land Sverige Sverige
Landskap Värmland
Län Värmlands län
Kommun Storfors kommun
Distrikt Storfors distrikt
Koordinater 59°32′5″N 14°16′30″Ö / 59.53472°N 14.27500°Ö / 59.53472; 14.27500
Area
 - tätort 291 hektar (2018)[3]
 - kommun 472,71 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 2 203 (2018)[3]
 - kommun 4 006 (2019)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 7,57 inv./hektar
 - kommun 8 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T5812[4]
GeoNames 2672053
Ortens läge i Värmlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Värmlands län
Wikimedia Commons: Storfors
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Inlandsbanan och riksväg 26 går förbi orten.

HistoriaRedigera

Vid årsskiftet 1587/1588 förvärvade hertig Karl (senare Karl IX) genom byte frälsegården Fors tillsammans med några andra egendomar. Han lät omedelbart anlägga en hammarsmedja vid platsen, som senare skulle komma att kallas Storfors. Av räkenskaperna vet man att verksamheten bestämt var igång 1589, men troligen startade den året innan. Till en början var produktionen ungefär lika stor som vid det tidigare nedlagda bruket vid Asphyttan. En betydelsefull geografisk differentiering av järnhanteringen började i och med bruket i Fors. Tidigare hade både hyttor och smedjor funnits på samma plats och nära gruvan, men nu skulle de skiljas åt för första gången.[5]

Tackjärnsblåsning och gjutning äger under slutet av 1500-talet rum i Nykroppa, och man ror eller kör sedan järnet över Östersjön till Storfors, där smide och övrig järnförädling sker. Denna uppdelning av processen blev mall för senare anläggningar även långt utanför Värmlands gränser.[5]

I anslutning till hammarbruket i Storfors uppfördes under 1600-talets första årtionde även två andra smedjor: Hättälven och Lillfors.[5]

Administrativa tillhörigheterRedigera

Storfors var och är beläget i Kroppa socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Kroppa landskommun. År 1950 bildades Storfors köping genom en utbrytning ur landskommunen. Köpingskommunen utökades 1967 och uppgick 1971 i Storfors kommun, där Storfors sedan dess är centralort.[6]

I kyrkligt hänseende tillhörde Storfors fram till 1960 Kroppa församling och har därefter hört till Storfors församling.[7]

Orten ingick till 1948 i Färnebo tingslag och därefter till 1971 i Östersysslets tingslag. Från 1971 till 2005 ingick orten i Kristinehamns domsaga och ingår sedan 2005 i Värmlands domsaga.[8]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Storfors 1960–2015[9]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
3 915
1965
  
3 936
1970
  
3 848
1975
  
3 428
1980
  
3 386
1990
  
3 016 288
1995
  
2 900 288
2000
  
2 542 287
2005
  
2 442 287
2010
  
2 337 287
2015
  
2 218 290

SamhälletRedigera

Skolorna i Storfors heter Kroppaskolan (förskolan - årskurs 3), Vargbroskolan (årskurs 4-9).

Det finns både tandläkare och vårdcentral i Storfors.

I Storfors finns en sporthall, färdigställd 1998.

Strax utanför tätorten finns en golfbana. Lundsbergs golfklubb har en 9-hålsbana av park och skogskarraktär

Personer med anknytning till ortenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2019 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2019, Statistiska centralbyrån, 11 november 2019
  3. ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 28 februari 2014
  5. ^ [a b c] Furuskog, Jalmar (1924). De värmländska järnbruken: kulturgeografiska studier över den värmländska järnhanteringen under dess olika utvecklingsskeden. Filipstad: Bronellska bokhandeln. Libris länk 
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik – Kristinehamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 

Vidare läsningRedigera

  • Bergquist, Tomas (1996-). Boken om Storfors. Storfors: Storfors kommun. Libris länk 
  • Bodstedt, Ivan August (1945). ”Lillfors-Storfors och Kroppa järnvägar”. Historik över Sveriges småbanor, bruks-, gruv- m.fl. banor : under tiden 1802-1865. Stockholm. sid. 75-87. Libris länk 
  • Ring, Herman A (1894-1907). ”Storfors Bruks Aktiebolag”. Sveriges industri - dess stormän och befrämjare. Stockholm: Eklund. Libris länk. http://runeberg.org/rhasvindus/2/0309.html 
  • Storfors efter sekelskiftet 1900 : några minnesbilder. [Storfors]: [Carl G. Sundberg]. 1988. Libris länk 
  • Sundberg, Carl G (1988). Kring bruksortens äldre historia : [Storfors 400 år, 1588-1988]. [Storfors]: [C. G. Sundberg]. Libris länk 
  • Sundström, Erik (2003). ”Storfors bruk, sjöbanorna och Östra Wermlands Järnväg”. Smalspår och sjöfart i Bergslagen : 802-banorna. Malmö: Stenvall. sid. 15-29. Libris länk. ISBN 91-7266-160-7