Industri
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Industri (av latinets industria, flit, sysselsättning) är framställning av produkter genom att råvaror förädlas. Därutöver finns mer detaljerade grenar som råvaruindustri, textilindustri, byggindustri, bilindustri m.fl.
I vidare benämning är industri all form av storskaligt näringsliv - som exempel finns begreppen turistindustri, nöjesindustri och filmindustri. Den vidare betydelsen har sitt ursprung i påverkan från engelska, där ordet industry har en bredare innebörd än vad ordet industri har haft i svenska.
HistorikRedigera
Människor har tillverkat föremål sedan förhistorisk tid, men under årtusendena har de framför allt gjort det för det egna hushållet - se självhushåll. Under neolitiska revolutionen uppstod byar och senare städer, där en samhällsklass av professionella hantverkare blev den första industrin. Men det var först på 1700-talet som industrin blev en central del av samhället.
Ordet industri kommer av latinets industria, som betyder flit, idoghet, sysselsättning. I äldre svenska har också ordet "slöjd" använts i betydelsen tillverkning, liksom "manufaktur" som kommer av latinets ord för hantverk. Ett känt exempel är att Chalmers tekniska högskola under 1800-talet bar namnet "slöjdinstitut". Dagens fabriker har vuxit fram ur det småskaliga hantverket. Pådrivande faktorer för storskaligheten har varit svårtillgängliga råvaruresurser som gruvor och tillgången på mekanisk kraft genom vattenhjul, väderkvarnar och ångmaskiner. När det blev aktuellt att skilja mellan storskalig industri och småskaligt hantverk, infördes beteckningen hemslöjd eller husflit för det senare.
Industriella revolutionenRedigera
Den industriella revolutionen kallas de omfattande sociala, ekonomiska och teknologiska förändringar som tog sin början i Storbritannien i mitten av 1700-talet. Ironbridge i Shropshire, vid gränsen mellan England och Wales är den plats man brukar hänvisa till som den Industriella revolutionens vagga. Det är ett världsarv.
Den industriella revolutionens framsteg fick allt större betydelse när ångdrivna fartyg och järnvägar blev vanligare. Under 1800-talet spreds omvälvningen till Västeuropa, Nordamerika och Japan och senare till resten av världen. Konsekvensen blev omfattande förflyttningar av befolkningen, från landsbygden till städernas industrisamhällen som byggdes upp (se urbanisering).
Andra industriella revolutionenRedigera
Andra industriella revolutionen kallas ibland tiden 1871-1914, som bland annat präglades av utbredningen av elektricitet och förbränningsmotorer. Åren som valts att använda för denna tid är den mellan fransk-tyska kriget 1871 och första världskriget, som bröt ut 1914 och slutade 1918.
Typer av industriRedigera
Det finns många sätt att klassificera industrier. Vanligen avses, som ovan, tillverkningsindustri, där råvaror förädlas till produkter, till skillnad från tjänsteproduktion.
Tung industri är ett begrepp med olika betydelser; rent allmänt syftar det på industri med tunga insatsvaror och produkter; särskilt metallvaror. Basindustri är ett snarlikt begrepp.
I processindustri tillverkas produkter, halvfabrikat och material genom fysikaliska och kemiska processer. Dit räknas bland annat metallindustri, pappersindustri och kemisk industri.
I verkstadsindustri sammansätts maskiner och andra produkter som genom montering.