Statsrådsberedningen

samordningsorgan inom regeringskansliet

Statsrådsberedningen (SB)[1] är en del av Regeringskansliet och inkluderar statsministerns kansli, samordningskansliet, kansliet för krishantering, granskningskansliet, förvaltningschefens kansli, rättschefens kansli, kansliet för samordning av EU-frågor och Regeringskansliets internrevision. Statsrådsberedningen leder och samordnar arbetet i Regeringskansliet.

Rosenbad vy från Vasabron, 2006.

Chef för Statsrådsberedningen är statsministern. Statsrådsberedningens lokaler är belägna i kvarter Rosenbad.

Kansliet för samordning av EU-frågor lyder under statsministern och är en sakenhet liknande dem som ingår i de övriga departementen.

Vid statsministerns kansli och samordningskansliet är tjänstemännen politiskt anställda medan de vid övriga kanslier är opolitiskt anställda.

Statsrådsberedningens statssekreterare var 2006–2014 ordförande i Gruppen för strategisk samordning, en grupp statssekreterare med ansvar att förbereda regeringsbeslut beträffande krishantering. Hösten 2014 flyttades ansvaret, samt Kansliet för krishantering, från Statsrådsberedningen till Justitiedepartementet under inrikesministern.

Begreppen Statsrådsberedning och Allmän beredning - tidigare betydelse

redigera

Fram till 1974 års regeringsform stod begreppet Allmän beredning för det som sedan dess kallas regeringssammanträde. Den Allmänna beredningen var ministrarnas gemensamma förberedelse av en konselj. Samtidigt användes begreppet statsrådsberedning för ett mindre sammanträde, för frågor av något mindre vikt och räckvidd. Vid en sådan statsrådsberedning föredrogs ärendet för en departementschef och, vanligen, två konsultativa statsråd. Genom att minst ett av dessa närvarande konsultativa statsråd vid en sådan statsrådsberedning hade juridisk eller förvaltningsmässig expertis uppnåddes en viss kvalitetssäkring. Det andra konsultativa statsrådet var i många fall statsministern. Ärendet föredrogs av den tjänsteman inom departementet som ansvarat för handläggningen, eller av särskilda sakkunniga.

Statsråd i statsrådsberedningen

redigera

Statsministern

redigera

Se Sveriges statsminister

Övriga statsråd i Statsrådsberedningen

redigera
Namn Ämbetsperiod Politisk
tillhörighet
Titel
  Olof Palme 19 november 196325 november 1965 (S) konsultativt statsråd (samordningsminister)
  Sven-Eric Nilsson 29 april 19641 juli 1973 (S) konsultativt statsråd (jurist konsult)
  Lennart Geijer 9 december 196614 oktober 1969 (S) konsultativt statsråd (jurist konsult)
  Carl Lidbom 14 oktober 19691 november 1975 (S) konsultativt statsråd (jurist konsult)
  Thage G. Peterson 1 november 19758 oktober 1976 (S) samordningsminister
  Carl Tham 18 oktober 197812 oktober 1979 (FP) samordnings- och energiminister
  Ingvar Carlsson 8 oktober 198228 februari 1986 (S) vice statsminister
  Odd Engström 27 februari 19904 oktober 1991 (S) vice statsminister
  Mona Sahlin 7 oktober 199410 november 1995 (S) vice statsminister
  Jan Nygren 7 oktober 199422 mars 1996 (S) samordningsminister
  Leif Pagrotsky 22 mars 19961 februari 1997 (S) vapenexportminister
  Thage G. Peterson 1 februari 19977 oktober 1998 (S) samordningsminister
  Lena Hjelm Wallén 7 oktober 199821 oktober 2002 (S) vice statsminister
  Margareta Winberg 21 oktober 200221 oktober 2003 (S) vice statsminister
  Pär Nuder 21 oktober 200221 oktober 2004 (S) samordningsminister
  Bosse Ringholm 1 november 20046 oktober 2006 (S) vice statsminister
  Cecilia Malmström 6 oktober 200622 januari 2010 (FP) EU-minister
  Birgitta Ohlsson 2 februari 20103 oktober 2014 (FP) EU-minister
  Kristina Persson 3 oktober 201425 maj 2016 (S) minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete
  Ibrahim Baylan 25 maj 201621 januari 2019 (S) samordnings- och energiminister
  Hans Dahlgren 21 januari 201918 oktober 2022 (S) EU-minister
  Jessika Roswall 18 oktober 202210 september 2024 (M) EU-minister
  Jessica Rosencrantz 10 september 2024 (M) EU-minister

Statssekreterare hos statsministern sedan 1964

redigera

Statssekreterare hos andra statsråd vid Statsrådsberedningen

redigera

Statssekreterare vid samordningskansliet

redigera

Källor

redigera
  1. ^ ”Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515. Läst 16 oktober 2018. 
  2. ^ [a b c d] ”Klart med de tyngsta rödgröna statssekreterarna”. Dagens Opinion. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006155645/http://www.dagensopinion.se/klart-med-de-tyngsta-r%C3%B6dgr%C3%B6na-statssekreterarna. Läst 6 oktober 2014. 
  3. ^ ”Löfvens närmaste medarbetare avgår efter it-skandalen” (på svenska). DN.SE. 27 augusti 2017. http://www.dn.se/nyheter/sverige/lofvens-narmaste-medarbetare-avgar-efter-it-skandalen/. Läst 27 augusti 2017. 
  4. ^ [a b] ”Nya statssekreterare på Statsrådsberedningen”. Regeringskansliet. 28 augusti 2017. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/08/nya-statssekreterare-pa-statsradsberedningen/. Läst 28 augusti 2017. 
  5. ^ [a b c d e f] ”Nya statssekreterare i Regeringskansliet”. Regeringskansliet. 22 januari 2019. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/01/nya-statssekreterare-i-regeringskansliet/. Läst 22 januari 2019. 
  6. ^ Nya statssekreterare i Regeringskansliet 2021-11-30
  7. ^ [a b] Nya statssekreterare i Regeringskansliet 2022-10-18
  8. ^ ”Nya statssekreterare i Regeringskansliet”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/10/nya-statssekreterare-i-regeringskansliet2/. Läst 27 oktober 2022. 
  9. ^ ”Förändringar när det gäller statssekreterare och kabinettssekreteraren i Regeringskansliet”. Regeringskansliet. 12 september 2024. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/09/forandringar-nar-det-galler-statssekreterare-och-kabinettssekreteraren-i-regeringskansliet/. Läst 25 september 2024.