Öppna huvudmenyn

Snöstrandpipare

amerikansk vadarfågel

Snöstrandpipare[2] (Charadrius nivosus) är en amerikansk fågel i familjen pipare inom ordningen vadarfåglar.[3] Den behandlades tidigare som underart till svartbent strandpipare.

Snöstrandpipare
Status i världen: Nära hotad[1]
Snowy Plover srgb.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljPipare
Charadriidae
SläkteCharadrius
ArtSnöstrandpipare
C. nivosus
Vetenskapligt namn
§ Charadrius nivosus
AuktorCassin, 1858
Hitta fler artiklar om fåglar med

KänneteckenRedigera

UtseendeRedigera

Snöstrandpiparen är en liten (15-17 cm) strandpipare med relativt korta vingar och lång stjärt. Till utseendet är den mycket lik sin nära släkting svartbent strandpipare med tunn och spetsig svart näbb, mörka ben, gråbrun ovansida, vitt band i nacken, vitt ögonbrynsstreck samt vit undersida. Häckningstid har den ett svart brutet halsband under det vita nackbandet, ett svart streck i pannan och ett svart streck genom ögat. Jämfört med svartbent strandpipare är den mindre, har i häckningsdräkt tydligt sandbrun hjässa (ej rosttonad) och saknar mörk tygel.[4][5]

LätenRedigera

Snöstrandpiparens flyktläte återges i engelsk litteratur som ett hurtigt, torrt "koorWIJ" eller ett rätt hård "kwip". Spellätet är en upprepad vissling: "tuEEoo tuEEoo...".[5]

Utbredning och systematikRedigera

Snöstrandpipare delas in i två underarter:[3]

  • Charadrius nivosus nivosusUSA till Mexiko och Västindien; övervintrar till Panama
  • Charadrius nivosus occidentalis – förekommer utmed kusten i Peru ner till södra centrala Chile

Tidigare betraktades snöstrandpipare som en underart till svartbent strandpipare, men efter genetiska studier[6][7] som visar att svartbent strandpipare är närmare släkt med vitpannad strandpipare än med snöstrandpipare urskiljs den numera som egen art.

SläktestillhörighetRedigera

DNA-studier tyder på att arten troligen är närmare släkt med viporna i Vanellus samt piparna i Anarhynchus, Peltohyas och Erythrogonys än med till exempel större strandpipare (Charadrius hiaticula).[8] Än så länge (2016) har det inte lett till några taxonomiska förändringar.

StatusRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde men en relativt liten världspopulation på endast 36.000-38.000 vuxna individer. Den minskar också relativt kraftigt i antal till följd av störningar från människan och habitatförstörelse. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför den som nära hotad (NT).[1]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2014 Charadrius nivosus Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 4 januari 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
  4. ^ del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2019). Snowy Plover (Charadrius nivosus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467301 16 maj 2019).
  5. ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 145. ISBN 0-679-45120-X 
  6. ^ Küpper, C., J. Augustin, A. Kosztolányi, T. Burke, J. Figuerola, and T. Székely (2009), Kentish versus Snowy Plover: Phenotypic and genetic analyses of Charadrius alexandrinus reveal divergence of Eurasian and American subspecies, Auk 126, 839-852.
  7. ^ Rheindt, F.E., T. Székely, S.V. Edwards, P.L.M. Lee, T. Burke, P.R. Kennerley, D.N. Bakewell, M. Alrashidi, A. Kosztolányi, M.A. Weston, W.-T. Liu, W.-P. Lei, Y. Shigeta, S. Javed, S. Zefania, C. Küpper (2011), Conflict between Genetic and Phenotypic Differentiation: The Evolutionary History of a `Lost and Rediscovered' Shorebird, PLoS ONE 6, e26995.
  8. ^ Barth, J.M.I., M. Matschiner, and B.C. Robertson (2013), Phylogenetic Position and Subspecies Divergence of the Endangered New Zealand Dotterel (Charadrius obscurus), PLoS ONE 8, e78068. [1]

Externa länkarRedigera