Svenska småpartier och deras resultat i riksdagsval

valresultat för svenska partier som ställt upp i riksdagsval, men aldrig blivit invalda
Artikel Diskussion
(Omdirigerad från Småpartier)

Med svenska småpartier åsyftas här politiska partier som vid minst ett tillfälle ställt upp för riksdagsval, men aldrig haft mandat i Sveriges riksdag. Däremot har några av dessa partier tidvis haft platser kommunalt liksom även i EU. I riksdagsvalen från och med 1998 är det totalt tretton partier utanför riksdagen som någon gång haft fler än 5 000 röster i något riksdagsval. Dessa är: Feministiskt initiativ, Piratpartiet, Alternativ för Sverige, Medborgerlig Samling, SPI Välfärden, Norrbottenspartiet, Nya Partiet, Enhet, Junilistan, Ny Framtid, Pensionärspartiet, Sjukvårdspartiet samt Ny demokrati. Störst parti utanför Riksdagen under de fem senaste riksdagsvalen har varit SPI Välfärden (2002), Feministiskt Initiativ (2006), Piratpartiet (2010), Feministiskt Initiativ (2014) och Feministiskt Initiativ (2018).

Andrakammarvalen 1900–1968Redigera

 
Nils August Nilsson, partiledare för Centerpartiet/Civilisationspartiet, var engagerad i fredsfrågor, aborträtt och världsspråket (Ido).

1900-talet och 1910-taletRedigera

Andrakammarvalen i Sverige 1899, 1902 och 1905 kom främst att handla om rösträttsfrågan. Valet 1908 kom i högre utsträckning än tidigare att handla om vänster och höger. Liberaler och socialdemokrater samverkade, vilket präglade den tidens politik.

1920-, 1930- och 1940-taletRedigera

I andrakammarvalet 1920 fick den politiske vilden Carl Wahren 1 520 röster i Norrköpings och Linköpings valkrets (motsvarande 0,23% av rösterna i hela riket). Detta gav honom riksdagsmandat, utan att vara ansluten till något parti.[1]

Sverges socialdemokratiska vänsterparti (SSV) grundades 1917. 1921 accepterade partiet Tredje internationalens (Kominterns) "21 teser" och bytte namn till Sveriges kommunistiska parti (SKP). I samband med det uteslöts de icke-revolutionära ur partiet. Dessa, cirka 6 000 personer, kom att omgruppera sig i ett nybildat SSV. Ledare för detta nya socialdemokratiska vänsterparti blev Ivar Vennerström. Wennerströms SSV deltog i Andrakammarvalet 1921 (fick 3,2 %) och kommunalvalet 1922 (1,8 %).[2]

Örebrobaserade Centerpartiet hade grundats som ett lokalt parti, Civilisationspartiet, 1924, och i andrakammarvalet samma år ställde partiet upp med valsedlar med namnet Arbetarepartiet/Socialdemokratiska listan med undertiteln Civilisationspartiet. I andrakammarvalet 1932 ställde man upp igen, nu under namnet Centerpartiet och med egna valsedlar - resultatet blev 2 501 röster (0,10%). I 1936 års val genererade man dock enbart 96 röster, och fyra år senare avled grundaren och frontmannen N.A. Nilsson.

1930- och 1940-talen innebar framgångar för flera nazistiska och högerradikala partier: Kyrkliga folkpartiet (8 911 röster (0,36%) i 1932 års val), Svenska nationalsocialistiska partiet/Nationalsocialistiska blocket (15 170 (0,61%) vid 1932 års val och 3 025 röster (0,10%) vid 1936 års val), Sveriges nationella förbund (26 750 röster (0,92%) vid 1936 års val och 3 819 röster (0,12%) vid 1944 års val), Nationalsocialistiska arbetarepartiet/Svensk socialistisk samling (17 483 röster (0,60%) vid 1936 års val och 4 202 röster (0,14%) vid 1944 års val), och Svenska socialistiska partiet (5 279 röster (0,17%) vid 1944 års val).

Radikala landsföreningen under ledning av den tidigare socialdemokraten Gillis Hammar, känd som flyktingvän, bildades 1944. Partiet var kritiskt till den förda utrikespolitiken och utpräglat socialliberalt. I andrakammarvalet 1944 fick partiet 6775 röster(0.2%).

Göteborgsbaserade Albin Ströms Vänstersocialistiska partiet existerade från 1940 till 1963, och var under större delen av denna period det enskilt största partiet utan mandat i kammaren. Partiets ideologi beskrevs som frihetlig socialism, i skarp motsats till såväl kapitalism som statssocialism. Bästa resultatet kom i valet 1948 med 2 943 röster (0,08%).[3]

 
Per Anders Fogelström, författare som även engagerade sig i det kortvariga partiet Framstegsunionen, ett parti med jämställdhet, bistånd, federalism och kärnkraftskritik på agendan.

Partier som enbart deltog i ett enda val, men ändå genererade noterbart resultat, inkluderar Fria gruppen (859 röster (0,12%) i 1917 års val), Nykterhetspartiet (7 157 röster (0,41%) i 1921 års val), Fred och rätt (1 037 röster (0,04%) i 1928 års val), Mot monopolen (712 röster (0,03%) i 1928 års val), Fria listan (301 röster (0,01%) i 1928 års val), Kvinnolistan (186 röster i 1928 års val), Västgötaallmogens fria grupp (175 röster i 1928 års val), Radikala landsföreningen (6 775 röster (0,22%) i 1944 års val), Samlingspartiet (635 röster (0,02%) i 1956 års val), Framstegsunionen (1 375 röster (0,03%) i 1960 års val), och Företagspartiet (614 röster (0,01%) i 1960 års val).

1960-taletRedigera

I 1964 års val och 1968 års val ställde två valtekniska samarbetslistor upp: Medborgerlig samling/Samling 68 och Mellanpartierna. Den förra genererade mandat för Högerpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet, och fick 1,5% respektive 1,7% av rösterna, medan den senare omfattade centerpartister och folkpartister i Kalmar läns och Gotlands läns valkrets och fick 0,3% respektive 0,9% av rösterna.[4]

Riksdagsvalen 1970–1994Redigera

KFML (sedermera under namnet Sveriges kommunistiska parti) och dess utbrytarparti KFML(r) (nuvarande Kommunistiska partiet, vilket idag (2017) enbart är aktivt på kommunalvalsnivå) deltog i riksdagsvalen 1970–1988 respektive 1973–1994. Arbetarpartiet kommunisterna (APK) deltog i valen 1979–1994, varefter det bytte namn till det nuvarande Sveriges kommunistiska parti. Samtliga dessa tre partier fick sitt bästa resultat i sitt premiärval (21 238 röster (0,43%) för KFML, 8 014 röster (0,16%) för KFML(r), respektive 10 725 röster (0,20%) för APK) för att därefter snabbt dala i väljarstöd.

Socialistiska partiet var största parti näst efter de sju etablerade partierna vid 1985 och 1988 års val, med 16 247 röster (0,29%) respektive 12 943 röster (0,24%), men ställde inte upp i 1991 års riksdagsval.[5] I riksdagsvalet 1994 fick partiet 7 827 röster (0,14%).[6] Arbetarlistan etablerades inför valet 1991, i vilket det fick 3 645 röster (0,07%),[5] varefter det bytte namn till det nuvarande Folkdemokraterna.

Sjöbopartiet grundades 1991, och partiet ställde upp i riksdagsvalen 1991 (27 635 röster (0,51%)[5]) och 1994 (8 647 röster (0,16%)[6]). Därefter har partiet enbart varit engagerat på kommunal nivå.

Enhet gjorde sitt första val 1991 och fick då 888 röster (0,02%), följt av 2 003 röster (0,04%) i valet 1994. Ny framtid, bildat 1993, med 4 960 röster (0,09%) i riksdagsvalet 1994[7]; och Europeiska arbetarpartiet som grundades 1973, och gjorde sitt bästa val 1985, då de fick 369 röster.

Riksdagsvalen från 1998 och framåtRedigera

 
Alexander Bard, en svensk musiker och författare som även gjort sig känd för sitt politiska engagemang. Detta engagemang har han bland annat kanaliserat i Piratpartiet (åren runt 2010) och Medborgerlig samling (från 2018).

Sedan valet 1998 publicerar Valmyndigheten (t.o.m. 2001 Riksskatteverket) detaljerad statistik över småpartiernas röstantal. Alla småpartier som rapporterats fått mer än 100 röster i något angivet riksdagsval är inkluderade i denna tabell - i de fall ett parti fått mer än 0,25% av det totala antalet giltiga röster anges även procentsatsen. Notera även att röster anges även i de val då partiet inte ställt upp finns med - till exempel får Socialistiska Partiet, som sedan 2006 enbart ställer upp i lokala val, alltjämt röster i riksdagsvalet.



 

I Riksdagsvalet 2018 blev Feministiskt Initiativ största parti utanför Riksdagsspärren. Räknat enbart på partier som i valet inte kom in i riksdagen, det vill säga exkluderande alla röster på riksdagspartier, så fördelades rösterna enligt följande:

  Piratpartiet (8 %)
  Övriga småpartier (däribland Direktdemokraterna, Enhet och Djurens Parti) (24 %)




 

I Riksdagsvalet 2014 blev Feministiskt Initiativ största parti utanför Riksdagsspärren. Räknat enbart på partier som i valet inte kom in i riksdagen, det vill säga exkluderande alla röster på riksdagspartier, så fördelades rösterna enligt följande:

  Piratpartiet (11 %)
  Enhet (2,5 %)
  Övriga småpartier (Svenskarnas parti, Djurens parti, Kristna Värdepartiet med flera (9,5 %)




 

I Riksdagsvalet 2010 blev Piratpartiet största parti utanför Riksdagsspärren. Räknat enbart på partier som i valet inte kom in i riksdagen, det vill säga exkluderande alla röster på riksdagspartier, så fördelades rösterna enligt följande:

  Piratpartiet (46 %)
  SPI Välfärden (13 %)
  Övriga småpartier (13 %)



 

I Riksdagsvalet 2006 blev Feministiskt Initiativ största parti utanför Riksdagsspärren. Räknat enbart på partier som i valet inte kom in i riksdagen, det vill säga exkluderande alla röster på riksdagspartier, så fördelades rösterna enligt följande:

  Piratpartiet (23 %)
  SPI Välfärden (19 %)
  Junilistan (17 %)
  Sjukvårdspartiet (7 %)
  Övriga småpartier (9 %)


Parti Valet 1998[8] Valet 2002[9] Valet 2006[10] Valet 2010[11] Valet 2014[12] Valet 2018[13]
Allianspartiet &&&&&&&&&&&&0175.&&&&&0175 &&&&&&&&&&&&&058.&&&&&058 &&&&&&&&&&&&0133.&&&&&0133 &&&&&&&&&&&&&087.&&&&&087
Alternativ för Sverige &&&&&&&&&&020290.&&&&&020 290 (0,31 %)
Basinkomstpartiet &&&&&&&&&&&&0632.&&&&&0632 (0,01 %)
Centrumdemokraterna &&&&&&&&&&&&0377.&&&&&0377
Det fria folkets röst &&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207
Det nya partiet &&&&&&&&&&025276.&&&&&025 276 (0,48 %)
Direktdemokraterna[t 1] &&&&&&&&&&&&&081.&&&&&081 &&&&&&&&&&&&&076.&&&&&076 &&&&&&&&&&&01417.&&&&&01 417 &&&&&&&&&&&05153.&&&&&05 153 (0,08 %)
Djurens parti &&&&&&&&&&&04093.&&&&&04 093 &&&&&&&&&&&03648.&&&&&03 648 (0,06 %)
Enhet &&&&&&&&&&&01725.&&&&&01 725 &&&&&&&&&&&&0603.&&&&&0603 &&&&&&&&&&&02648.&&&&&02 648 &&&&&&&&&&&&0632.&&&&&0632 &&&&&&&&&&&06277.&&&&&06 277 &&&&&&&&&&&04647.&&&&&04 647 (0,07 %)
Europeiska arbetarpartiet &&&&&&&&&&&&0117.&&&&&0117 &&&&&&&&&&&&0163.&&&&&0163 &&&&&&&&&&&&&083.&&&&&083 &&&&&&&&&&&&0187.&&&&&0187 &&&&&&&&&&&&0140.&&&&&0140 &&&&&&&&&&&&&052.&&&&&052
Feministiskt initiativ &&&&&&&&&&037954.&&&&&037 954 (0,68 %) &&&&&&&&&&024139.&&&&&024 139 (0,40 %) &&&&&&&&&0194719.&&&&&0194 719 (3,12 %) &&&&&&&&&&029665.&&&&&029 665 (0,46 %)
Folkdemokraterna &&&&&&&&&&&&0109.&&&&&0109 &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012
Folkets vilja &&&&&&&&&&&&0881.&&&&&0881 &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02
Framstegspartiet &&&&&&&&&&&&0196.&&&&&0196
Fria listan &&&&&&&&&&&&0274.&&&&&0274
Frihetspartiet &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08 &&&&&&&&&&&&0688.&&&&&0688
Gottlandspartiet Gotlands framtid &&&&&&&&&&&&0405.&&&&&0405
Hälsopartiet &&&&&&&&&&&&0131.&&&&&0131
Initiativet &&&&&&&&&&&&0615.&&&&&0615 (0,01 %)
Invandrarpartiet &&&&&&&&&&&&0133.&&&&&0133
Junilistan &&&&&&&&&&026072.&&&&&026 072 (0,47 %) &&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041 &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08
Klassiskt liberala partiet &&&&&&&&&&&&0202.&&&&&0202 &&&&&&&&&&&&0716.&&&&&0716 &&&&&&&&&&&01210.&&&&&01 210 &&&&&&&&&&&01504.&&&&&01 504 (0,02 %)
Kristna Värdepartiet &&&&&&&&&&&03553.&&&&&03 553 &&&&&&&&&&&03202.&&&&&03 202 (0,05 %)
Kvinnokraft &&&&&&&&&&&&0116.&&&&&0116
Landsbygdspartiet oberoende &&&&&&&&&&&01565.&&&&&01 565 &&&&&&&&&&&03450.&&&&&03 450 &&&&&&&&&&&04962.&&&&&04 962
Medborgerlig samling &&&&&&&&&&013056.&&&&&013 056 (0,20 %)
Nationaldemokraterna &&&&&&&&&&&04122.&&&&&04 122 &&&&&&&&&&&03064.&&&&&03 064 &&&&&&&&&&&01141.&&&&&01 141
Nordiska motståndsrörelsen &&&&&&&&&&&02106.&&&&&02 106 (0,03 %)
Norrbottenspartiet &&&&&&&&&&014854.&&&&&014 854 (0,28 %)
Norrländska samlingspartiet[t 2] &&&&&&&&&&&01456.&&&&&01 456
Ny demokrati[t 3] &&&&&&&&&&&08297.&&&&&08 297 &&&&&&&&&&&&0106.&&&&&0106 &&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061
Ny Framtid &&&&&&&&&&&09171.&&&&&09 171 &&&&&&&&&&&09337.&&&&&09 337 &&&&&&&&&&&01171.&&&&&01 171 &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
Partiet de fria &&&&&&&&&&&&0749.&&&&&0749
Partiet för naturens lag &&&&&&&&&&&&0791.&&&&&0791
Pensionärspartiet &&&&&&&&&&&06865.&&&&&06 865 &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 &&&&&&&&&&&&&057.&&&&&057 &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011
Piratpartiet &&&&&&&&&&034918.&&&&&034 918 (0,63 %) &&&&&&&&&&038491.&&&&&038 491 (0,65 %) &&&&&&&&&&026515.&&&&&026 515 (0,43 %) &&&&&&&&&&&07326.&&&&&07 326 (0,11 %)
Rättvisepartiet Socialisterna &&&&&&&&&&&03044.&&&&&03 044 &&&&&&&&&&&01519.&&&&&01 519 &&&&&&&&&&&01097.&&&&&01 097 &&&&&&&&&&&01507.&&&&&01 507 &&&&&&&&&&&&0791.&&&&&0791
Sjukvårdspartiet &&&&&&&&&&011519.&&&&&011 519 &&&&&&&&&&&&0185.&&&&&0185 &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010
Skånepartiet &&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028 &&&&&&&&&&&04564.&&&&&04 564 &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 &&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017 &&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028 &&&&&&&&&&&&0296.&&&&&0296
Socialistiska Partiet &&&&&&&&&&&01466.&&&&&01 466 &&&&&&&&&&&03213.&&&&&03 213 &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021 &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
SPI Välfärden[t 4] &&&&&&&&&&052869.&&&&&052 869 (1,00 %) &&&&&&&&&&037573.&&&&&037 573 (0,71 %) &&&&&&&&&&028806.&&&&&028 806 (0,52 %) &&&&&&&&&&011078.&&&&&011 078 &&&&&&&&&&&03369.&&&&&03 369
Spritpartiet &&&&&&&&&&&&0237.&&&&&0237 &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04
Svenskarnas parti[t 5] &&&&&&&&&&&01417.&&&&&01 417 &&&&&&&&&&&&0681.&&&&&0681 &&&&&&&&&&&04189.&&&&&04 189
Sveriges kommunistiska parti[t 6] &&&&&&&&&&&01868.&&&&&01 868 &&&&&&&&&&&01182.&&&&&01 182 &&&&&&&&&&&&0438.&&&&&0438 &&&&&&&&&&&&0375.&&&&&0375 &&&&&&&&&&&&0558.&&&&&0558 &&&&&&&&&&&&0702.&&&&&0702 (0,01 %)
Sverigesmultidemokrater &&&&&&&&&&&&0388.&&&&&0388
Trygghetspartiet &&&&&&&&&&&&0511.&&&&&0511 (0,01 %)
Unika partiet &&&&&&&&&&&&0222.&&&&&0222
Vägvalet &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 &&&&&&&&&&&01037.&&&&&01 037
  1. ^ T.o.m. 2014 under namnet Aktiv Demokrati. Inför valet 2014 gick Aktiv Demokrati samman med de lokala partierna Demoex och Äkta Demokrati, och bildade Direktdemokraterna.
  2. ^ Gick 2013 upp i Landsbygdspartiet oberoende.
  3. ^ Partiet upplöstes 2000 men har alltså fortsatt att få handskrivna röster.
  4. ^ T.o.m. 2013 under namnet Sveriges pensionärers intresseparti.
  5. ^ T.o.m. 2008 under namnet Nationalsocialistisk front.
  6. ^ T.o.m. 2006 under namnet Kommunisterna.

Fiktiva partierRedigera

Två plojpartier, Kalle Anka-partiet och Satanistiskt initiativ, har fått över 50 röster vid ett eller flera av de inkluderade valen.

Parti Valet 1998[8] Valet 2002[9] Valet 2006[10] Valet 2010[11] Valet 2014[12]
Kalle Anka-partiet &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 &&&&&&&&&&&&&093.&&&&&093 &&&&&&&&&&&&0107.&&&&&0107 &&&&&&&&&&&&0115.&&&&&0115
Alla stavningar av Kalle Anka-partiet ? &&&&&&&&&&&&0230.&&&&&0230 &&&&&&&&&&&&0170.&&&&&0170 &&&&&&&&&&&&0133.&&&&&0133
Satanistiskt initiativ &&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063

Urval av partiföreföreträdareRedigera

Feministiskt InitiativRedigera

PiratpartietRedigera

Invandringskritiska partierRedigera

Socialistiska partierRedigera

Övriga partierRedigera

  • Linda Thelenius, mer känd som Linda Rosing, startade Unika Partiet inför riksdagsvalet 2006, ett parti som lades ned en tid efter valet.

  • Benny Haag, skådespelare och grundare av Spritpartiet som fick 277 röster i Riksdagsvalet 2010.

  • Björn von der Esch, EU-kritiker och före detta moderat riksdagsledamot, som därefter blev aktiv i Junilistan.

  • Vägvalets partiledare Theo Papaioannou (2014). Partiet är emot trängselskatten i Göteborg. 2014 fick de 4,89 procent i kommunvalet och 0,02% i riksdagsvalet.

  • Gary Zukav, amerikansk författare med new age-inriktning som 1991 gjorde en föredragsturne med Ulf Wåhlström för att lansera det då nystartade partiet Enhet.

  • Folke Schimanski, journalist och författare samt engagerad i Junilistan.

  • Företrädare för Direktdemokraterna under Almedalaveckan 2015. Partiet vill införa direktdemokrati istället för dagens representativa system.

ReferenserRedigera

  1. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1918–1920 Arkiverad 4 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Vänstersocialister i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
  3. ^ SCB. Riksdagsmannavalen åren 1945–1948.
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924122727/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Valstatistiken/Valstatistik%20Riksdagsmannavalen%201965-1968%201.pdf. Läst 6 oktober 2014. 
  5. ^ [a b c] SCB. Allmänna valen 1991: Specialundersökningar Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., s. 114.
  6. ^ [a b] Gilljam, Mikael och Holmberg, Sören (1995). Väljarnas val, s, 14.
  7. ^ Idling, Lillemor. Göteborgs-Posten 10 maj 1998, "Små partier satsar på nytt".
  8. ^ [a b] Valmyndigheten. Valresultat 1998.
  9. ^ [a b] Valmyndigheten. Valresultat 2002.
  10. ^ [a b] Valmyndigheten. Valresultat 2006.
  11. ^ [a b] Valmyndigheten. Valresultat 2010.
  12. ^ [a b] Valmyndigheten. Valresultat 2014.
  13. ^ ”Röster - Val 2018”. data.val.se. https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 11 september 2018. 
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Svenska_småpartier_och_deras_resultat_i_riksdagsval&oldid=48666326"