Skogssnäppa

fågelart

Skogssnäppa (Tringa ochropus) är en liten vadarfågel som tillhör familjen snäppor.[2] Den häckar i våtmarker i barrskogsområden i norra Europa och Asien. Vintertid flyttar den till södra Europa och Asien samt tropiska Afrika. Arten är talrik och tros öka i antal.

Skogssnäppa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Tringa ochropus 1 (Marek Szczepanek).jpg
Adult skogssnäppa.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
UnderordningVadare
FamiljSnäppor
Scolopacidae
SläkteTringa
ArtSkogsnäppa
T. ochropus
Vetenskapligt namn
§ Tringa ochropus
AuktorLinné, 1758
Synonymer
  • Totanus ocrophus, Linné 1758
  • Totanus ochropus, Temminck 1815
Hitta fler artiklar om fåglar med

KänneteckenRedigera

UtseendeRedigera

Skogssnäppan liknar grönbenan men är lite större med en kroppslängd på 23 centimeter och ett vingspann på ungefär 57 centimeter. Den är vidare kraftigare i kroppen och med något kortare ben så att tårna knappt sticker utanför bakkanten på stjärten i flykten.

Fjäderdräkten kontrasterar mellan den mörka ovansidan och den vita undersidan som avskiljs med en ganska rak linje över hela kroppen. Huvudet är gråaktigt och ryggen mörkgrön med vita fläckar i olika utsträckning, mest hos häckande adulta fåglar, mindre på vintern och hos ungfåglar. Benen och den korta näbben är båda mörkgröna. Den syns tydligt i flykten med sina mörka vingar och lysande vita gump. I flykten yttrar den ett karakteristiskt trestavigt visslande läte.

LäteRedigera

Skogssnäppan lockar med ett snärtigt "plyitt-vitt-vitt", medan oroslätet är ett "tlipp-tlipp-tlipp...". Sången som utförs i spelflykt är rask och rytmiskt: "tluii-tyi tluii-tyi tluii-tyi...".

UtbredningRedigera

Skogssnäppan häckar i norra Europa och Asien. Den är flyttfågel som anländer och flyttar tidigt, och övervintrar i södra Europa och Asien och i tropiska Afrika. De anländer häckningsområdena i mars–april. Fåglarna börjar flytta söderut i etapper, först honorna redan i juni, följda av hanarna i juli och juvenilerna i augusti.

Förekomst i SverigeRedigera

Skogssnäppan häckar vid tjärnar, myrar och kärr i barrskog över i princip hela landet.

SystematikRedigera

Skogssnäppan är monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Tillsammans med dess närmaste släkting amerikansk skogssnäppa (Tringa solitaria) utgör den en systergrupp till alla andra arter i Tringa.[3]

EkologiRedigera

Skogssnäppan är en skogsfågel som häckar vid tjärnar och kärr i barrskog. Den är inte särskilt social, även om små grupper ibland samlas i områden med tillgång på föda. Skogssnäppan kan ofta påträffas i ganska slutna biotoper som andra vadare ofta undviker då de föredrar mer obehindrad överblick omkring sig. Skogsnäppan livnär sig av små ryggradslösa djur, främst insekter och deras larver, som den plockar upp ur leran vid kanten av vattnet.

HäckningRedigera

 
Adult i häckningsdräkt om våren i vinterkvarter i Rajasthan, Indien.

Skogssnäppan lägger två till fyra ägg i ett bo som den ofta övertar från en annan art, till exempel björktrast. Ibland kan de driva bort fåglar från ett bo som fortfarande används. Båda föräldrarna ruvar på äggen, som kläcks efter ungefär tre veckor. Ungarna lämnar genast boet. Föräldrarna följer med dem, men honan flyttar redan efter några dagar. Ungarna tas sedan om hand av hanen tills de blir flygfärdiga efter cirka en månad.

Skogssnäppa och människanRedigera

Status och hotRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 1,2 och 3,6 miljoner individer.[1] Även populationen i Sverige anses vara livskraftig och ökande i antal.[4]

NamnRedigera

Skogssnäppan beskrevs först av Linné 1758 i tionde upplagan av Systema naturae under sitt nuvarande vetenskapliga namn Tringa ochropus. Några sidor senare i samma bok placerar han den dock i släktet Totanus. Förr kallades skogssnäppan för gråbent snäppa[5], gråbena[6] och ibland i jaktsammanhang också för enkel beckasin[5].

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Green Sandpiper, 30 augusti 2005.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Tringa ochropus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  3. ^ Pereira, S.L. and A.J. Baker (2005), Multiple gene evidence for parallel evolution and retention of ancestral morphological states in the shanks (Charadriiformes: Scolopacidae), Condor 107, 514-526.
  4. ^ Artfakta om skogssnäppa, ArtDatabanken.
  5. ^ [a b] Sven Nilssons (1858) Foglarna
  6. ^ Malm, A. W. (1877) Göteborgs och Bohusläns Fauna; Ryggradsdjuren, Göteborg, sid:279

KällorRedigera

  • Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. sid. 210-211. ISBN 91-1-913142-9 
  • Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9 

Externa länkarRedigera