Midsommarblomster

näveväxt
(Omdirigerad från Skogsnäva)

Midsommarblomster (Geranium sylvaticum L.), även kallad skogsnäva, är en flerårig ört inom släktet nävor och familjen näveväxter.

Midsommarblomster
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningNäveordningen
Geraniales
FamiljNäveväxter
Geraniaceae
SläkteNävesläktet
Geranium
ArtMidsommarblomster
G. sylvaticum
Vetenskapligt namn
§ Geranium sylvaticum
AuktorL., 1753
Tavla 215 i Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora * 1 Jordstam med blad- och stjälkbaser * 2 Stjälkens topp med blommor och fruktanlag * 3 Ett rosettblad * 4 Ståndare och pistill. Förstoring × 4 * 5 Frukt med delvis utslungade frön. Förstoring × 3 * 6 Frö. Förstoring × 4
Tavla 215 i Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora
  • 1 Jordstam med blad- och stjälkbaser
  • 2 Stjälkens topp med blommor och fruktanlag
  • 3 Ett rosettblad
  • 4 Ståndare och pistill. Förstoring × 4
  • 5 Frukt med delvis utslungade frön. Förstoring × 3
  • 6 Frö. Förstoring × 4

Beskrivning redigera

Midsommarblomster blir drygt en halv m hög och har en dunhårig och upptill grenig stjälk. Somliga av håren är körtelhår.

Jordstammen är drygt en dm lång.

Bladen är djupt handflikiga med ganska breda och kortspetsade flikar.

Blomningen pågår vanligen från juni till juli, vanligtvis med violetta, skära, purpurröda eller violettblå blommor, även om det inte är ovanligt med vita blommor i norra Sverige.

 
Tvåsidigt knippe

Blommorna har fem kronblad och är ganska stora, upp till drygt fyra cm i diameter, och sitter två och två i stora knippen.

I var blomma 10 ståndare, ordnade i två grupper, 5 i en inre ring, och 5 i en yttre ring. En enda femrummig pistill. Pistillen är lång och smal och näbblikt uttdragen. Bara rummen nederst i frukten innehåller vart och ett endast 1 frö. I övrigt innehåller frukten bara tomms kanaler.

Frösättningen består av en komplicerad följd av rörelser. Först lyfter sig den mogna fruktens nedersta del, som innegåller fröna, ställer sig ungefär vinkelrätt mot skaftet och öppnar sig på undersidan. Kort därpå rullar sig den s k kastskenan plötsligt nedifrån och uppåt och tvärstannar. Fröet har då fått så hög fart att det glider ut ur fruktrummets öppning, som nu är vänd snett uppåt, och fröet flyger ut i ungefär 45° riktning mot horisontalplanet. Kastskenan kröker sig därpå långsamt så att det nu tomma fröhuset vänds inåt mot centralpelaren.

Fröna, som kallas slungfrön, är liksom projektiler tunga och glatta. De hamnar på marken eller andra växter ett par meter från moderplantan. Utländska geraniumarter kan på detta sätt sprätta iväg frön upp till 30 m.[1]

En underart till midsommarblomster är alpnäva (subsp. rivularis) som är vitblommig men saknar körtelhår på blomskaften. Ängsnäva är mycket lik midsommarblomster men den har böjda blom- och fruktskaft.

Carl von Linné skrev om midsommarblomster:

Ingen växt finnes, som är vare sig ymnigare i de tätaste skogarne eller ståtligare på fjällen. Blommans färg är i allmänhet blå, men den varierar ganska ofta, 1) då kronan blir hvit, men ståndarne förblifva blå; 2) då både kronan och ståndarne blifva hvita; 3) då blomkronan är blå- och hvit-brokig.
Flora Lapponica, Carl von Linné (1737), i svensk översättning av T. M. Fries (1905)

Habitat redigera

Midsommarblomster är ganska vanlig i Norden och återfinns vanligtvis i skogstrakter från norr till söder i hela Sverige. I fjälltrakterna växer den ofta i ängsbjörkskogar och på högörtängar, t o m ovanför trädgränsen. Blir mindre vanlig söderut i södra Götaland och Danmark.

Utbredningskartor redigera

Blomningstid redigera

Karta över blomningstidens början. Blomningen pågår i fem veckor. [3]

Ofta inträffar en andra blomning i slutet av augusti eller början av september.

Biotop redigera

Svagt beskuggad och något fuktig, mullrik ängsmark.

Etymologi redigera

  • Släktnamnet Geranium kommer av grekiska geranos = trana. Det syftar på fruktställningen, som är näbblik. Därav svenska namnen näbba med förvrängningen näva.
  • Artepitetet kommer av latin sylva = skog; därav sylvaticum med betydelsen växande i skog.
  • Rivialis betyder nära kanten av ett vattendrag.
  • Det svenska namnet midsommarblomster kommer av att blomningen är som rikligast omkring midsommar.

Bygdemål redigera

Namn Trakt Kommentar

Abrahamsros
Abramsros
Dalsland
Gibbergräs Lappland * Förvrängning av samiska Gapperrasse, blåört
* Förr sade man gräs även om det vi idag kallar ört
Olskopsblommor Dalarna
Skullhansblommor Dalarna

Skogsnäbb Botanisk litteratur på 1800-talet
Skogsnävört
Storknäbb

Synonymer redigera

subsp. sylvaticum

subsp. lemanianum Briq.

subsp. rivulare (Vill.) Rouy

Geranium rivulare Vill.
Geranium aconitifolium L'Hér.

Bilder redigera

Referenser redigera

Externa länkar redigera