Augustin Pyrame de Candolle
Augustin Pyrame (Pyramus) de Candolle, född 4 februari 1778 i Genève, död där 9 september 1841, var en schweizisk botaniker; far till Alphonse Pyrame de Candolle.
Augustin Pyrame de Candolle | |
Född | 4 februari 1778[1][2][3] Genève[4][5][6] |
---|---|
Död | 9 september 1841[1][2][3] (63 år) Genève[4][5][6] |
Begravd | Cimetière des Rois[7][8] |
Medborgare i | Republiken Genève[5], Frankrike, Republiken Genève och Schweiz |
Utbildad vid | Universitetet i Paris[5] Genèves universitet[5] collège Calvin[9] |
Sysselsättning | Botaniker[5], zoolog[5], professor[5], naturvetare |
Befattning | |
Professor (1807–1816) Rektor för académie de Montpellier | |
Arbetsgivare | Genèves universitet[5] Montpelliers universitet[5] |
Maka | Anne Françoise Torras (g. 1802–)[5] |
Barn | Alphonse Pyrame de Candolle (f. 1806)[10] |
Utmärkelser | |
Utländsk ledamot av Royal Society (1822)[11] Royal Medal | |
Namnteckning | |
Heraldiskt vapen | |
Redigera Wikidata |
Biografi
redigeraDe Candolle studerade botanik i Paris, och gjorde mellan 1806 och 1812 på uppdrag av franska regeringen resor genom Frankrike och Italien för botaniska och agronomiska ändamål. 1810 blev han professor i botanik i Montpellier. 1816 återvände han till Genève och blev professor i naturhistoria där. Han grundlade också Genèves botaniska trädgård. 1826 blev han ledamot av Svenska vetenskapsakadamien, samt korresponderande medlem av Franska vetenskapsakademien.
Betydelse som botaniker
redigeraDe Candolle gjorde betydande insatser inom alla områden i botaniken, men var framförallt en framstående systematiker. Mellan 1803 och 1815 gav han ut tredje upplagan av Flore française, och det var i denna upplaga som sporväxterna behandlades för första gången.
Han studerade växterna morfologiskt och tänkte göra ett eget växtsystem, där han skulle beskriva och systematisera alla av honom kända växter. Han gav ut två band av detta system, Regni vegetabilis systema naturale, men insåg därefter att det skulle vara omöjligt att slutföra ett sådant omfattande arbete. Han började istället ge ut ett sammandrag av hela systemet, Prodromus Systematis Naturalis Regni Vegetabilis, och hann ge ut sju band under sin livstid. Han beskrev där kortfattat samtliga då kända tvåhjärtbladiga växter, vilka då utgjorde ungefär 4 730 arter.
Auktorsnamnet DC kan användas för Augustin Pyrame de Candolle i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet. Auktorsnamnet DC. kan användas för Augustin Pyrame de Candolle i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.
Källor
redigera- De Candolle, 1. Augustin Pyramus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)'
Noter
redigera- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w68342gz, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] KNAW historisk medlemslista, KNAW-nummer: PE00004771, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Декандоль Огюстен Пирам”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k] HDS-ID: 015882.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: augustin-pyrame-de-candolle, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Patrice Rossel, Une visite du cimetière de Plainpalais, 1994.[källa från Wikidata]
- ^ Histoire et Guide des cimetières genevois, Éditions Slatkine, 30 oktober 2009, s. 502, ISBN 978-2-8321-0372-2.[källa från Wikidata]
- ^ engelska Wikipedias gemenskap, Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ HDS-ID: 028797.[källa från Wikidata]
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 61, läs online.[källa från Wikidata]
Externa länkar
redigera- Wikispecies har information om Augustin Pyrame de Candolle.