Nils Sigfrid Johannes Löfgren (i riksdagen kallad Löfgren i Malmö), född 3 april 1908 i Tegelsmora församling, Uppsala län, död 9 september 1994 i Malmö Sankt Pauli församling, Malmö[4] , var en svensk disponent och politiker (folkpartist).

Sigfrid Löfgren
Född3 april 1908[1]
Tegelsmora församling[1], Sverige
Död9 september 1994 (86 år)
Malmö S:t Pauli församling, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[1], disponent
Befattning
Andrakammarledamot, Fyrstadskretsen (1953–1960)[1]
Andrakammarledamot, Fyrstadskretsen (1965–1970)[1]
Ledamot av Sveriges riksdag
1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Fyrstadskretsen (1971–1974)[2]
Ledamot av Sveriges riksdag
1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Fyrstadskretsen (1974–1976)[3]
Politiskt parti
Folkpartiet[1]
Redigera Wikidata

Sigfrid Löfgren, som var son till en missionspastor, blev kontorschef vid Madrassfabriken Dux AB 1929, disponent där 1934 och vice verkställande direktör 1949-1963. Förutom företagandet var han även engagerad i Svenska missionsförbundet. Han var också ledamot i Malmö stadsfullmäktige 1947-1952 samt 1963-1968.

Han var riksdagsledamot för fyrstadskretsen 1953-1960 och 1965-1976, fram till 1970 i andra kammaren och från 1971 i enkammarriksdagen. I riksdagen ingick han bland annat i bankoutskottet som suppleant 1953-1958, ledamot 1958-1960 och suppleant 1965-1970, samt som ledamot i finansutskottet 1971-1976 och från 1972 till 1973 som utskottets vice ordförande). Han var särskilt engagerad i företagarfrågor, till exempel om patent och mönsterskydd.

Utmärkelser redigera

Källor redigera

Litteratur redigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1986), band 3, s. 239
  • Enkammarriksdagen 1971-1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 1 (Sveriges riksdag 1996), s. 471

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 3, 1985, s. 239, Löfgren i Malmö, N Sigfrid J, läst: 10 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  5. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 234, digital avbildning.