Savannstrandpipare

Afrikansk vadarfågel

Savannstrandpipare[2] (Charadrius forbesi) är en afrikansk fågel i familjen pipare inom ordningen vadarfåglar.[3]

Savannstrandpipare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
AegialitisForbesiKeulemans.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljPipare
Charadriidae
SläkteCharadrius
ArtSavannstrandpipare
C. forbesi
Vetenskapligt namn
§ Charadrius forbesi
Auktor(Shelley, 1883)
Synonymer
  • Forbes strandpipare
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utseende och lätenRedigera

Savannstrandpiparen är en 20 centimeter lång fågel med långa vinga och stjärt. Könen liknar varandra. I häckningsdräkt har den mörkbrun ovansida och vit undersida bortsett från två svarta bröstband. Huvudet är kontrastrikt tecknat med svart hjässa, brun panna, vitt ögonbrynsstreck som sträcker sig ända bak i nacken och grått ansikte.[4]

Utanför häckningstiden kan bröstbanden vara mörkbruna och ögonbrynsstrecket ha inslag av beige. Ungfågeln liknar adult fågel i vinterdräkt, men är mattare i färgerna. Savannstrandpiparen är lik trebandad pipare, men denna är mindre samt har vit panna och ett vitt vingband. Lätet är ett pipande piii-oo.[4]

Utbredning och systematikRedigera

Savannstrandpiparen är stannfågel i västra och centrala Afrika, [3] från Guinea till sydvästra Sydsudan och söderut genom Demokratiska republiken Kongo och västra Uganda lokalt till centrala Angola och norra Zambia.[5] Den ses även sällsynt västerut till Senegal och Gambia. Fågeln behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

LevnadssättRedigera

Savannstrandpiparen är inte särskilt bunden till vatten. Den häckar i höglänta klippiga miljöer. Boet är en uppskrapad grop kantade med småstenar. Efter häckningen rör den sig till öppna gräsrika områden, även flygplatser och golfbanor. Den påträffas dock ibland vid reservoarer och vattensamlingar.[4]

Fågeln ses oftast ensam, men kan forma små flockar. Den lever av skalbaggar, gräshoppor och andra insekter och deras larver, men även små mollusker, kräftdjur och maskar.[5]

Status och hotRedigera

Artens population har inte uppskattats och dess populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men det har föreslagits att beståndet består av minst 100.000 individer.[5]

NamnRedigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar William Alexander Forbes (1855-1883), brittisk zoolog och samlare av specimen i bland annat tropiska Afrika.[6] Den har även kallats Forbes strandpipare på svenska.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Charadrius forbesi Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b c] Hayman, Peter; Marchant, John; Prater, Tony (1986). Shorebirds: an identification guide to the waders of the world. Boston: Houghton Mifflin. sid. 384–385. ISBN 0-395-60237-8 
  5. ^ [a b c] Wiersma, P. & Kirwan, G.M. (2018). Forbes’s Plover (Charadrius forbesi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53833 16 oktober 2018).
  6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkarRedigera