Öppna huvudmenyn

Sala-Gysinge-Gävle Järnväg var en svensk normalspårig järnväg med spårvidden 1435 mm.

Sala–Gysinge–Gävle järnväg
Runhällen jvstn.jpg
Runhällens järnvägsstation 1937.
Organisation
Invigd1901
ÄgareSala–Gysinge–Gävle järnväg (till 1937) Statens Järnvägar (från 1937)
Tekniska fakta
Längd99,15 kilometer
Antal spår1
Spårvidd1435 millimeter (Normalspår)

Banan gick från Sala via Runhällen och Kerstinbo till Gysinge och därifrån igenom Hedesunda till Mackmyra, Hagaström och slutligen till Gävle. Arbetet påbörjades 1898 och banan invigdes i sin helhet 1901. Dess totala längd var 99,15 km i huvudspår, en sträcka som mestadels gick genom gles- eller obebyggda områden.

Järnvägens tillkomst berodde till största del på Gysinge Bruks transportbehov men bruket kom att läggas ner strax efter att banan stod klar. Som en konsekvens blev den ekonomiska situationen ansträngd redan från första början och som en följd av detta förstatligades banan 1937, ungefär samtidigt som några av de kringliggande privata järnvägarna.

De låga passagerarsiffrorna gjorde att järnvägen tidigt hade fått försöka minska kostnaderna för att upprätthålla trafiken, bland annat genom försök med motorvagnar. Med förstatligandet följde införande av rälsbussar i persontrafiken men förlusterna kvarblev och även godstrafiken var av liten omfattning. Persontrafiken lades ned helt 1964 liksom godstrafiken på större delen av sträckan. Linjens sträckning som en genväg mellan Gävle och Sala var trots allt en lämplig rutt för godståg men banan var klent byggd och tålde inga tyngre tåg. Dimensionerande var framförallt broarna över Dalälven söder om Gysinge och kostnaden för att förstärka banan ansågs inte motsvara nyttan. Bron över Gavleån fick däremot en ny brobana som medgav tyngre tåg vid en upprustningskampanj under slutet av 1950-talet. Tack vare detta kunde trafik till Mackmyra och Södra Valbo bedrivas utan kraftiga viktrestriktioner.

Rivningen av järnvägen kom att dröja ett tag efter nedläggningen men under åren 1970−71 revs sträckan Mackmyra-Råsboda varefter kortare stumpar av banan fanns kvar i respektive ände. Från Mackmyra slutade godstågen att rulla 1977 varefter den norra biten bestod av Södra Valbo-Hagaström, en sträcka som trafikerades fram till 1990. I södra änden närmast Sala förekom transporter från grusgropen i Råsboda fram till slutet av 1970-talet, därefter revs spåret söderut tills endast Sala-Köpalla återstod, en sträcka som slutgiltigt nedlades 1995. Banvallarna är till stora delar utnyttjade för skogsbruk och vandringsleder och broarna över både Gavleån och Dalälven ligger kvar intakta. De senare utgör en imponerande syn och ingår numera i en vandringsled.

Vidare läsningRedigera

  • Nilson, Olle (2011). Sala-Gävle tur och retur : Sala-Gysinge-Gävle järnväg, Enköping-Heby-Runhällens järnväg. Runhällen: Olof Nilson klippt & sagt. Libris 12305252. ISBN 978-91-633-9042-5 
  • Sala-Gysinge-Gävle järnväg 25 år : 1901-1926. Sala: Ågren & Holmberg. 1926. Libris 8218844 
  • Sten, Rolf (2001). ”Mellan Sala och Gävle : en återblick på Sala-Gysinge-Gävle järnväg”. Spår (Gävle) 2001,: sid. 4-26 : ill. 0283-6483. ISSN 0283-6483.  Libris 8887214
  • Sten, Rolf (2001). ”SGGJ, Sala-Gysinge-Gäve järnväg”. Årsbok / Sala hembygds- och fornminnesförening 2001(52),: sid. 21-37 : ill. 0282-907X. ISSN 0282-907X.  Libris 9933475
  • Utredning rörande Sala-Gysinge-Gävle järnväg efter uppdrag af fullmäktige i riksgäldskontoret verkställd av utsedda kommitterade. Stockholm 1935. Stockholm: I. Marcus. 1936. Libris 1380865 

Externa länkarRedigera