Sömnparalys

förlamande tillstånd som kan uppkomma när man håller på att somna eller vakna
Mardrömmen av Henry Fuseli (1781) tros vara en avbildning av ett klassiskt stadium under sömnparalys.

Sömnparalys eller sömnförlamning är när en person är medveten när den somnar eller vaknar, men inte kan röra sig eller tala.

Under sömnparalys kan somliga uppleva en närvaro i rummet, se eller höra oförklarliga besökare, bli hypervaksamma eller känna ett tryck över bröstet, med mera.

Sömnparalys varar i allmänhet mindre än ett par minuter. En person kan ha återkommande sömnparalyser, eller bara uppleva det en enda gång. Cirka 5% av alla människor upplever regelbunden sömnparalys.

Sömnparalys är inte farligt men kan kännas väldigt obehagligt.

OrsakerRedigera

Under REM-sömnen stänger hjärnan av de flesta av kroppens viljestyrda muskler för att musklerna inte ska röra sig under drömmen. För den som sedan drömmer om att till exempel springa, känns det helt verkligt trots att kroppen i verkligheten inte vevar med benen i sängen. Vid sömnparalys stängs muskelkontrollen av för tidigt eller slås på för sent.[1] Då kan inte musklerna spänna sig eller röra sig trots att hjärnan är vaken. Den som inte vet vad som har hänt kan lätt att få panik när tillståndet uppkommer, men det är inte farligt och går över av sig självt efter ett tag.

Det tycks finnas ett flertal faktorer som kan öka sannolikheten för sömnparalys, inklusive genetiska faktorer och medvetna handlingar som att upprepade gånger störa en persons REM-sömn.[2]

Det ska även påpekas att sömngående i regel inte beror på att hjärnan inte kan dämpa signalerna till musklerna eftersom sömngående vanligtvis inte sker under REM-sömnen. Sömngång under REM-sömn kan dock inträffa som ett symptom på REM Sleep Behaviour Disorder, ett neurodegenerativt tillstånd där muskeltonus bibehålls under REM-sömnen, vilket gör att patienten agerar ut sina drömmar.

Upplevelser under sömnparalysRedigera

Vissa människor kan få hallucinationer av olika slag när de är i sömnparalys, så kallade hypnagoga och hypnopompa hallucinationer. Dessa kan bestå i skräckfyllda känslor av att någon är i rummet eller vid sängen samtidigt som man själv inte kan röra sig. Den förlamning och de hallucinationer som upplevs vid sömnparalys är således delar av REM-sömnen som stannat kvar trots att man redan har vaknat. Ofta känns det som om man inte kan andas och som om man håller på att kvävas.

Forskning har föreslagit att hypnagoga hallucinationer kan bero på en rubbning i den synkroniserade deaktiveringen och aktiveringen av hjärnbarken och talamus under sömnen, då en aktiverad hjärnbark verkar sammanfalla med denna typ av hallucinationer.[3]

Samhälle och kulturRedigera

 
Le Cauchemar (Mardrömmen), av Eugène Thivier (1894).[4]

Även om kärnan i sömnparalys (till exempel förlamning och sinnesnärvaro) verkar vara universell, så upplevs tillståndet olika beroende på tid, plats och kultur. Över 100 olika termer har identifierats för att beskriva sömnparalys.[5] Den brittiske psykologen Chris French skrev 2009 om hur erfarenheter från sömnparalys kan påverka lokal folktro - och hur samma folktro sedan kan påverka upplevelser under sömnparalys i efterföljande generationer.[6]

Sömnparalysen har beskrivits som ett demoniskt väsen som sätter sig på den sovandes bröst, ofta sammankopplat med en känsla av andnöd. I svensk folktro kallades detta väsen för maran.[7] Ordet mardröm betecknade ursprungligen endast ett anfall av sömnparalys, för att senare beteckna alla former av otäcka drömmar. Även detta är en vanlig utveckling i andra språk.

Kristen tradition berättar om Succubus och Incubus - en kvinnlig respektive manlig demon som förför sovande. I Mesopotamien fanns motsvarigheterna Lilitu och Lilu. Enligt judisk mystik blev Adams första fru Lilit en succubus. I Västindien talas om kokma - ett spökbarn som hoppar på bröstkorgen och attackerar halsen.[8] I Kina kallas fenomenet gui ya, eller spöktryck.[8] I Japan används ordet kanashibari både om sömnparalys och om en magisk kraft tillhörande den buddhistiska gudomen Fudo Myo-oh som lät medeltida präster paralysera andra.[9] Moderna berättelser om skuggvarelser har också kopplats ihop med fenomenet.[10] Historier om besök av utomjordingar har beskrivits som en modern variant av upplevelserna under sömnparalys.[8]

I populärkulturenRedigera

Zara Larsson[11] och Jonna Jinton[12] har skrivit om sina upplevelser av sömnparalys.

I romanen Moby Dick från 1851 upplever huvudpersonen Ishmael sömnparalys och känner en ondskefull närvaro i rummet.[13][14] Ernest Hemingway beskriver fenomenet i novellen Snows of Kilimanjaro.[15] Guy de Maupassants korta berättelse Horla från 1887 har tolkats som en beskrivning av sömnparalys.[16][17]

Dokumentärfilmen The Nightmare från 2015 handlar om sömnparalys. Deltagarna i dokumentären intervjuas, och deras erfarenheter spelas upp av skådespelare.[18][19]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ French, Chris (5 oktober 2009). ”The waking nightmare of sleep paralysis | Chris French” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/science/2009/oct/02/sleep-paralysis. Läst 25 januari 2020. 
  2. ^ The terrifying symptoms of sleep paralysis”. Mail Online. http://www.dailymail.co.uk/health/article-3405110/You-t-scream-s-intruder-bedroom-terrifying-symptoms-sleep-paralysis-revealed.html. Läst 8 december 2017. 
  3. ^ Magnin, Michel; Rey, Marc; Bastuji, Hélène; Guillemant, Philippe; Mauguière, François; Garcia-Larrea, Luis (2010-02-23). ”Thalamic deactivation at sleep onset precedes that of the cerebral cortex in humans” (på en). Proceedings of the National Academy of Sciences 107 (8): sid. 3829–3833. doi:10.1073/pnas.0909710107. ISSN 0027-8424. PMID 20142493. http://www.pnas.org/content/107/8/3829. Läst 8 december 2017. 
  4. ^ ”Nightmare” (på en-US). www.augustins.org. http://www.augustins.org/en/les-collections/sculptures/xix-debut-xxe/panorama-des-oeuvres/-/oeuvre/49850. Läst 26 januari 2020. 
  5. ^ Sharpless, Brian A. (2015-06-22) (på en). Sleep Paralysis: Historical, Psychological, and Medical Perspectives. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-931381-5. https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=mtqmCAAAQBAJ&oi=fnd&pg=PP1&ots=Vg7SdE9Ji7&sig=iCn-SvdIcWi21EjBxvOZwJsNU2Y&redir_esc=y#v=onepage&q=cultures&f=false. Läst 27 januari 2020 
  6. ^ French, Chris (5 oktober 2009). ”The waking nightmare of sleep paralysis” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/science/2009/oct/02/sleep-paralysis. Läst 25 januari 2020. 
  7. ^ ”Maran i folktron - Institutet för språk och folkminnen”. www.isof.se. http://www.isof.se/om-oss/for-dig-i-skolan/arkivvaskan/maran-i-folktron.html. Läst 25 januari 2020. 
  8. ^ [a b c] Kristof, Nicholas D. (6 juli 1999). ”Alien Abduction? Science Calls It Sleep Paralysis” (på en-US). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/1999/07/06/science/alien-abduction-science-calls-it-sleep-paralysis.html. Läst 25 januari 2020. 
  9. ^ ”Chasing Nightmares – Kanashibari” (på en-US). Japan Powered. 20 augusti 2017. https://www.japanpowered.com/japan-culture/chasing-nightmares-kanashibari. Läst 25 januari 2020. 
  10. ^ Adler, Shelley R. (2011-01-15) (på en). Sleep Paralysis: Night-mares, Nocebos, and the Mind-Body Connection. Rutgers University Press. ISBN 978-0-8135-5237-8. https://books.google.se/books?id=_t63WJiZb3cC&pg=PA3&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 25 januari 2020 
  11. ^ ”Sömnparalys”. Zara Larsson. 9 maj 2016. http://www.zaralarsson.se/2016/05/09/somnparalys/. Läst 25 januari 2020. 
  12. ^ ”Sömnparalys”. Jonna Jinton. 20 januari 2015. https://jonnajinton.se/somnparalys/. Läst 25 januari 2020. 
  13. ^ Emslie, Karen (26 maj 2016). ”Awake in a Nightmare” (på en-US). The Atlantic. https://www.theatlantic.com/health/archive/2016/05/sleep-paralysis/484490/. Läst 25 januari 2020. 
  14. ^ ”Chapter 4: The Counterpane | Moby Dick | Herman Melville | Lit2Go ETC”. etc.usf.edu. https://etc.usf.edu/lit2go/42/moby-dick/625/chapter-4-the-counterpane/. Läst 25 januari 2020. 
  15. ^ Hemingway, Ernest (1995-08) (på en). The Short Stories of Ernest Hemingway. Simon and Schuster. ISBN 978-0-684-80334-0. https://books.google.se/books?id=oeIoDwAAQBAJ&pg=PA484&lpg=PA484&dq=%22It+moved+up+closer+to+him+still+and+now+he+could+not+speak+to+it,+and+when+it+saw+he+could+not+speak+it+came+a+little+closer,+and+now+he+tried+to+send+it+away+without+speaking,+but+it+moved+in+on+him+so+its+weight+was+all+upon+his+chest,+and+while+it+crouched+there+and+he+could+not+move+or+speak,+he+heard+the+woman+say,+%22Bwana+is+asleep+now.+Take+the+cot+up+very+gently+and+carry+it+into+the+tent.%22&source=bl&ots=ZhM_8nf3ZG&sig=ACfU3U2XmjQ3DMcYEt-9-KSAtBaMg2CTZw&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwi7_qL29J_nAhVKs4sKHUZsAIAQ6AEwAXoECAgQAQ#v=onepage&q=%22It%20moved%20up%20closer%20to%20him%20still%20and%20now%20he%20could%20not%20speak%20to%20it,%20and%20when%20it%20saw%20he%20could%20not%20speak%20it%20came%20a%20little%20closer,%20and%20now%20he%20tried%20to%20send%20it%20away%20without%20speaking,%20but%20it%20moved%20in%20on%20him%20so%20its%20weight%20was%20all%20upon%20his%20chest,%20and%20while%20it%20crouched%20there%20and%20he%20could%20not%20move%20or%20speak,%20he%20heard%20the%20woman%20say,%20%22Bwana%20is%20asleep%20now.%20Take%20the%20cot%20up%20very%20gently%20and%20carry%20it%20into%20the%20tent.%22&f=false. Läst 25 januari 2020 
  16. ^ ”Short Stories: The Horla by Guy de Maupassant”. www.eastoftheweb.com. http://www.eastoftheweb.com/short-stories/UBooks/Horl.shtml. Läst 27 januari 2020. 
  17. ^ Marcelo Miranda. ”Guy de Maupassant and his account of sleep paralysis in his tale, "The Horla"”. Researchgate. https://www.researchgate.net/publication/236674304_Guy_de_Maupassant_and_his_account_of_sleep_paralysis_in_his_tale_The_Horla. Läst 25 januari 2020. 
  18. ^ ”The Nightmare”. IMDb. http://www.imdb.com/title/tt3317522/. Läst 25 januari 2020. 
  19. ^ Bradshaw, Peter (8 oktober 2015). ”The Nightmare review – self-consciously creepy glimpse at sleep paralysis” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/film/2015/oct/08/the-nightmare-review-sleep-paralysis. Läst 25 januari 2020.