Rimforsa är en tätort i Kinda kommun i Östergötland.

Rimforsa
Tätort
Rimforsa station, öppnad 1902.
Rimforsa station, öppnad 1902.
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland
Län Östergötlands län
Kommun Kinda kommun
Distrikt Tjärstads distrikt
Koordinater 58°8′14″N 15°40′59″Ö / 58.13722°N 15.68306°Ö / 58.13722; 15.68306
Area 280 hektar (2020)[1]
Folkmängd 2 317 (2020)[1]
Befolkningstäthet 8,28 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T1220[2]
Geonames 2682569
Ortens läge i Östergötlands län.
Ortens läge i Östergötlands län.
Ortens läge i Östergötlands län.
Wikimedia Commons: Rimforsa

Rimforsa ligger vid Kinda kanal mellan sjöarna Järnlunden och Åsunden. Riksväg 34 och järnvägen Stångådalsbanan från Linköping till Hultsfred och Kalmar med Krösatågen går igenom samhället.

Samhället

redigera

På orten finns det en grundskola, en bank, två pizzerior, ett bageri, två sporthallar, ett gym, en konstgräshall, tre frisörer, tre kyrkor (Equmeniakyrkan Rimforsa, Brokyrkan och Svenska kyrkan), en bensinmack med Ica Nära, ett motell, en biograf, en tandläkare en järnvägs- och busstation, två båthamnar och en större badplats. Det finns även ett Ica Supermarket.

Vid torget har gästgiveriet i många hundra år gett husrum åt förbiresande, det är dock inte längre aktivt.

Strax öster om Rimforsa ligger Liljeholmens folkhögskola och Liljeholmen Herrgård.

I mitten av samhället finns en hög silo, Rimforsa silo, belägen mellan Riksväg 23/34 och Stångådalsbanan.

 
Rimforsa silo

Historia

redigera

Ortnamnet

redigera

Området kring Rimforsa befolkades tidigt. Här fanns många av de förutsättningar som behövs för en mer primär bosättning. Sjöar och vattendrag lämpade för kommunikation och fiske, men även viltrika skogar och lättodlad mark. Man har hittat fynd som visar på bosättningar runt Rimforsa redan på 3000-talet fkr. Namnet Rimforsa tros komma ifrån den fors som en gång i tiden länkade samman Järnlunden och Åsunden. De tidigaste nedskrivna spåren om namnet "Rimforsa" härstammar från 1386 där namnet "Forsa" nämns. I dokument från 1402 nämns "Remma Forsa". [3]

Samhällets utveckling

redigera

Forntid till 1871

redigera
 
Utgrävning av gravfältet vid Högabacksvägen år 1914-1915.

Många spår vittnar om primära bosättningar i Rimforsa redan från 3000-talet fkr., till exempel områden med gravhögar och en antal forntida fyndplatser utmed Järnlundens och Åsundens stränder. Den största av dessa gravhögar ligger vid Högabacksvägen med utsikt över Åsunden[4]. Mellan 1903 och 1967 har det skett ett antal utgrävningar där många föremål hittats, till exempel halsringar av brons, bälteknäppe, skära och svärd av järn. Vid en utgrävning 1915 där man undersökte fornlämning nr 25 hittade man även ett skelett. Skelettet låg i östlig-västlig riktning med huvudet i väster. I rader runt skelettet låg det kvar spikar av järn som enda spår av kistan. Bredvid skelettets högra arm låg en 16 cm lång kniv av järn.[5] Tyvärr har flera av gravhögarna skadats kraftigt på grund av ett närliggande grustag och byggandet av prästgården som ligger precis intill gravfältet. Man tror även att många eventuella fynd har försvunnit av denna anledning.

På den tiden kretsade som sagt samhället runt stränderna utmed Åsunden och Järnlunden. Men inte minst runt den fors som en gång i tiden länkade ihop sjöarna. Utöver det bondesamhället som bedrevs inne i centrala Rimforsa runt Rimforsa Gård stod alltså fisket för en stor del i Rimforsas näringsliv. Redan från 1402 finns det källor som berättar om "Remmaforsa fiskeri". Det är säkerligen denna bebyggelse kring Remmaforsen som utvecklades mycket tidigt till den by bestående av flera gårdar vi kan se spår av idag i Rimforsa. [6]

1871 till 1902

redigera

År 1871 stod Kinda kanal klar med en kanal strax öster om Rimforsa. Tillkomsten av Kinda kanal medförde dock inga större förändringar förutom några byggnader kring kanal- och bryggområdet. Rimforsa var redan mer draget åt kanalområdet sedan innan med en lanthandel av Melker Larsson (föregångaren till Ica Melkers Rimforsa), fotoaffär och två skomakare. Detta ledde till att Rimforsa inte växte så mycket som andra samhällen utmed Kinda kanal på denna tid. Den råvara som främst transporterades på kanalen vid denna tid var skog, men de pråmar och lastbåtar som transporterade timret "drog stillsamt Rimforsa förbi på den nybyggda kanalen". De stora sågverken växte upp i andra delar av häradet medan Rimforsa förblev en transportlänk till Linköping och de norra delarna av kanalen.

Kanalbygget påverkade inte bara Rimforsa med en kanal, utan även med den sjösänkning som skedde när man jämnade ut Järnlunden och Åsunden. [7] Genom att sänka vattennivån i sjösystemet med ca två meter skulle man vinna tusentals tunnland nya åker- och betesmarker. Detta var markägarna utmed sjöarna beredda att satsa pengar på. Efter att frågan väckts kallade landshövdingen till möte 3 januari 1852 på Rimforsa gästgivargård. Dit kom ombud från de åtta berörda socknarna. Alla utom Vårdnäs-ombuden var positiva till sjösänkning och båtled. [8]

1902 till 1960-talet

redigera

1902 kom järnvägen till Rimforsa. Nu öppnades närheten till andra orter såsom Linköping. I de äldsta utgåvorna av Sveriges kommunikationer skrivs det att en resa från Rimforsa Gästgiveri till Linköping med postdiligens tog ca 4 timmar. Det lär även ha tagit liknande tid på kanalen. Men nu med järnvägens tillkomst tog samma resa istället drygt en timme.[9] Järnvägen gjorde nu att Rimforsa ansågs som en intressant ort. Det är nu samhället övergår från ett bonde- och fiskesamhälle kretsande kring kanalen till ett växande stationssamhälle. Affärer, hotell, bank, skola och posten öppnar och hantverkare slår sig ned i samhället. 1920 hade ett 25-tal bostadshus uppförts samt utrymmen för hantverk och affärsverksamhet reserverats. 1947 antar länsstyrelsen en byggnadsplan för Rimforsa och ett 100-tal bostadshus kunde nu byggas. När byggnadsplanen sedan blev fastställd kunde en planmässig expandering av Rimforsa börja. Norra Kinda köpte mark från gårdarna kring samhället för att bygga på. Från gästgiveriet köptes marken där Rimforsa skola ligger idag. [10]

Det var under denna tid Rimforsa silo anlades.

Näringsliv

redigera

Bankväsende

redigera

Norra Kinda härads sparbank grundades år 1877 i Rimforsa. Den uppgick år 1979 i Kinda sparbank. Denna bank ingår sedan 2008 i Kinda-Ydre sparbank som fortsatt har ett kontor på orten.

Östergötlands enskilda bank etablerade ett expeditionskontor i Rimforsa år 1916.[11] Östgötabanken behöll ett kontor i Rimforsa under huvuddelen av 1900-talet, men lämnade sedermera orten.

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Rimforsa 1950–2020[12][13]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
608
1960
  
573
1965
  
670
1970
  
1 017
1975
  
1 559
1980
  
1 611
1990
  
1 812 191
1995
  
2 161 196
2000
  
2 202 200
2005
  
2 181 202
2010
  
2 238 213
2015
  
2 259 273
2020
  
2 317 280

I Rimforsa finns idrottsföreningen Rimforsa IF som har lag inom bland annat fotboll och innebandy. Även Björkfors GoIF har sin huvudsakliga verksamhet här. Orientering, skidåkning och friidrott är sporter som föreningen är verksam inom.

Se även

redigera
  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 18 september 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Rimforsa - Samhälle med historia. Oktober 1990. sid. 9. Läst 17 Januari 2023 
  4. ^ ”Riksantikvarieämbetets Hemisda, L2009:7288 Gravfält”. Riksantikvarieämbetet. 26 november 2018. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/87d47363-3a56-4cfb-8222-63974617ac71. Läst 18 Januari 2023. 
  5. ^ Rimforsa - Samhälle med historia. Oktober 1990. sid. 11-14. Läst 18 Januari 2023 
  6. ^ Rimforsa - Samhälle med historia. Oktober 1990. sid. 9-10. Läst 18 Januari 2023 
  7. ^ Rimforsa - Samhälle med historia. Oktober 1990. sid. 43. Läst 18 Januari 2023 
  8. ^ ”Sjösänkning Kinda Kanal”. Vårdnäs Hembygdsförening. http://vardnashbf.se/kanal4.htm. Läst 18 Januari 2023. 
  9. ^ Sveriges kommunikationer 
  10. ^ Rimforsa - Samhälle med historia. Oktober 1990. sid. 44-45. Läst 19 Januari 2023 
  11. ^ Östergötlands ensk. bank 1916, Svenska Dagbladet, 26 februari 1917
  12. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  13. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.