Retrospektiv diagnos

praxis att identifiera en sjukdom efter patientens död

En retrospektiv diagnos (även retrodiagnos eller postum diagnos) är praxis att identifiera en sjukdom efter patientens död (ibland i en historisk figur) med hjälp av modern kunskap, metoder och sjukdomsklassificeringar.[1][2] Alternativt kan det vara ett mer allmänt försök att ge ett modernt namn åt en uråldrig och dåligt definierad pest.[3]

Historisk forskning redigera

Retrospektiv diagnostik utövas av medicinska historiker, allmänhistoriker och media med varierande grad av vetenskap. När det är som värst kan det bli "lite mer än ett spel, med dåligt definierade regler och liten akademisk trovärdighet".[2] Processen kräver ofta "översättning mellan språkliga och begreppsliga världar åtskilda av flera århundraden",[4] och att man ska anta att våra moderna sjukdomsbegrepp och kategorier är privilegierade.[4] Grova försök till retrospektiv diagnos misslyckas med att vara känsliga för historiska sammanhang, kan behandla historiska och religiösa dokument som vetenskapliga bevis, eller tillskriva patologi till beteenden som inte kräver något.[5] Darin Hayton, en vetenskapshistoriker vid Haverford College, hävdar att det är meningslöst att retrodiagnostisera kända personer med autism i media, eftersom historiska berättelser ofta innehåller ofullständig information.[6]

Förståelsen av sjukdomens historia kan dra nytta av modern vetenskap. Till exempel kan kunskap om insektsvektorerna för malaria och gula febern användas för att förklara förändringarna i omfattningen av dessa sjukdomar orsakade av dränering eller urbanisering i historisk tid.[3]

Praxis med retrospektiv diagnos har tillämpats i parodier, där karaktärer från fiktion "diagnostiseras". Ekorren Nutkin kan ha haft Tourettes syndrom[7] och Tiny Tim kunde ha haft renal tubulär acidos (typ I).[8]

Obduktionsdiagnos redigera

Obduktionsdiagnostik anses vara ett forskningsverktyg och även en kvalitetskontrollpraxis och det gör det möjligt att utvärdera prestandan för de kliniska falldefinitionerna.[9]

Termen retrospektiv diagnos används också ibland av en klinisk patolog för att beskriva en medicinsk diagnos hos en person som ställts en tid efter att den ursprungliga sjukdomen har försvunnit eller efter döden. I sådana fall kan analys av ett fysiskt prov ge en säker medicinsk diagnos. Sökandet efter ursprunget till AIDS har involverat retrospektiv diagnos av AIDS hos personer som dog decennier innan sjukdomen först identifierades.[10] Ett annat exempel är där analys av bevarad navelsträngsvävnad möjliggör diagnos av medfödd cytomegalovirusinfektion hos en patient som senare hade utvecklat en störning i centrala nervsystemet.[11]

Exempel redigera

Retrospektiva diagnoser av autism redigera

Det har publicerats många spekulativa retrospektiva diagnoser av autism hos historiska personer. Den engelske vetenskapsmannen Henry Cavendish tros av vissa ha varit autist. George Wilson, en framstående kemist och läkare, skrev en bok om Cavendish med titeln The Life of the Honorable Henry Cavendish (1851), som ger en detaljerad beskrivning som indikerar att Cavendish kan ha uppvisat många klassiska tecken på autism.[22][23][24][25] Bruket att retrospektivt diagnostisera autism är kontroversiellt. Professor Fred Volkmar vid Yale University är inte övertygad; han hävdar att "det finns tyvärr en sorts stugindustri som upptäcker att alla har Aspergers."[24]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ ”Medical Definition of Retrodiagnosis” (på engelska). MedicineNet. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120807062838/http://www.medterms.com/script/main/art.asp?articlekey=26040. Läst 28 december 2022. 
  2. ^ [a b] Elmer, Peter (2004-03-09). The Healing Arts: Health, Disease and Society in Europe 1500-1800. Manchester University Press. https://openlibrary.org/books/OL7859938M/The_Healing_Arts. Läst 28 december 2022 
  3. ^ [a b c d] Burnham, John C. (2004-12-01). What Is Medical History?. Polity Press. sid. 76-78. ISBN 978-0-7456-3224-7. https://openlibrary.org/books/OL9370382M/What_Is_Medical_History. Läst 28 december 2022 
  4. ^ [a b] Siena, Kevin (2005). Sins of the Flesh: Responding to Sexual Disease in Early Modern Europe. Centre for Reform. and Renaissance Stud. sid. 12. ISBN 978-0-7727-2029-0. https://openlibrary.org/books/OL10969912M/Sins_of_the_Flesh. Läst 28 december 2022 
  5. ^ [a b c] Greene, Rebecca (1988). History of medicine. Institute for Research in History. ISBN 978-0-86656-309-3. https://openlibrary.org/books/OL2527530M/History_of_medicine. Läst 28 december 2022 
  6. ^ ”Isaac Newton was Autistic, or Not – Darin Hayton”. dhayton.haverford.edu. https://dhayton.haverford.edu/blog/2015/12/31/isaac-newton-was-autistic-or-not/. Läst 28 december 2022. 
  7. ^ Williams, Timothy M.; Kim; Williams, Gareth (1995-12-23). ”Excessive impertinence or a missed diagnosis?” (på engelska). BMJ 311 (7021): sid. 1700. doi:10.1136/bmj.311.7021.1700. ISSN 0959-8138. PMID 8541765. https://www.bmj.com/content/311/7021/1700. Läst 28 december 2022. 
  8. ^ Lewis, Donald W. (1992-12-01). ”What Was Wrong With Tiny Tim?”. American Journal of Diseases of Children 146 (12): sid. 1403–1407. doi:10.1001/archpedi.1992.02160240013002. ISSN 0002-922X. https://doi.org/10.1001/archpedi.1992.02160240013002. Läst 28 december 2022. 
  9. ^ Saracci, R. (1991-10-12). ”Is necropsy a valid monitor of clinical diagnosis performance?” (på engelska). British Medical Journal 303 (6807): sid. 898–900. doi:10.1136/bmj.303.6807.898. ISSN 0959-8138. PMID 1933005. https://www.bmj.com/content/303/6807/898. Läst 28 december 2022. 
  10. ^ Hooper, Edward (1997-12-20). ”Sailors and star-bursts, and the arrival of HIV” (på engelska). BMJ 315 (7123): sid. 1689–1691. doi:10.1136/bmj.315.7123.1689. ISSN 0959-8138. PMID 9448543. https://www.bmj.com/content/315/7123/1689. Läst 28 december 2022. 
  11. ^ Ikeda, Syuzo; Tsuru, Akira; Moriuchi, Masako; Moriuchi, Hiroyuki (2006-05-01). ”Retrospective Diagnosis of Congenital Cytomegalovirus Infection Using Umbilical Cord” (på english). Pediatric Neurology 34 (5): sid. 415–416. doi:10.1016/j.pediatrneurol.2005.10.006. ISSN 0887-8994. PMID 16648007. https://www.pedneur.com/article/S0887-8994(05)00620-X/abstract. Läst 28 december 2022. 
  12. ^ Murray, E.; Cunningham, M.; Price, B. (2012). ”The role of psychotic disorders in religious history considered.” (på engelska). The Journal of neuropsychiatry and clinical neurosciences. https://www.semanticscholar.org/paper/The-role-of-psychotic-disorders-in-religious-Murray-Cunningham/14d7b462fa0d4041fb1e2685b62f9c60c09a5078. Läst 28 december 2022. 
  13. ^ ”The Skull and Cervical Spine Radiographs of Tutankhamen: A Critical Appraisal”. AJNR. juni 2003. http://www.ajnr.org/content/24/6/1142.long. Läst 28 december 2022. 
  14. ^ [a b] ”Diagnosing the past” (på engelska). Wellcome Collection. https://wellcomecollection.org/articles/W5D4eR4AACIArLL8. Läst 28 december 2022. 
  15. ^ Macalpine, I.; Hunter, R. (1966-01-08). ”The "insanity" of King George 3d: a classic case of porphyria.” (på engelska). Br Med J 1 (5479): sid. 65–71. doi:10.1136/bmj.1.5479.65. ISSN 0007-1447. PMID 5323262. https://www.bmj.com/content/1/5479/65. Läst 28 december 2022. 
  16. ^ ”The Death of Napoleon, Cancer or Arsenic?”. academic.oup.com. https://academic.oup.com/clinchem/article/54/12/2092/5628682. Läst 28 december 2022. 
  17. ^ ”Wayback Machine”. web.archive.org. 7 mars 2008. Arkiverad från originalet den 7 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080307005449/http://www.rsmpress.co.uk/jmb_2003_v11_p232-240.pdf. Läst 28 december 2022. 
  18. ^ Young, I. (1991-12-07). ”Understanding Marfan's syndrome.” (på engelska). British Medical Journal 303 (6815): sid. 1414–1415. doi:10.1136/bmj.303.6815.1414. ISSN 0959-8138. PMID 1773142. https://www.bmj.com/content/303/6815/1414. Läst 28 december 2022. 
  19. ^ Sam Shuster (2008). ”The nature and consequence of Karl Marx's skin disease”. British Journal of Dermatology (Blackwell Publishing Ltd.). 
  20. ^ Earl, John W. (1994-04-01). ”Mystery of the poisoned expedition”. Nature 368: sid. 683–684. doi:10.1038/368683a0. ISSN 0028-0836. https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/1994Natur.368..683E. Läst 28 december 2022. 
  21. ^ Otaiku, Abidemi Idowu (2018-04-15). ”Did René Descartes Have Exploding Head Syndrome?” (på engelska). Journal of Clinical Sleep Medicine 14 (04): sid. 675–678. doi:10.5664/jcsm.7068. ISSN 1550-9389. PMID 29609724. PMC: PMC5886445. http://jcsm.aasm.org/doi/10.5664/jcsm.7068. Läst 28 december 2022. 
  22. ^ ”Neurological Foundation of New Zealand”. web.archive.org. 1 september 2007. Arkiverad från originalet den 1 september 2007. https://web.archive.org/web/20070901095011/http://www.neurological.org.nz/html/article.php?documentCode=26. Läst 28 december 2022. 
  23. ^ Sacks, Oliver (2001-10-09). ”Henry Cavendish: An early case of Asperger’s syndrome?” (på engelska). Neurology 57 (7): sid. 1347–1347. doi:10.1212/WNL.57.7.1347. ISSN 0028-3878. PMID 11591871. https://n.neurology.org/content/57/7/1347. Läst 28 december 2022. 
  24. ^ [a b] Goode, Erica (9 oktober 2001). ”CASES; A Disorder Far Beyond Eccentricity” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2001/10/09/health/cases-a-disorder-far-beyond-eccentricity.html. Läst 28 december 2022. 
  25. ^ James, Ioan (2003-01). ”Singular Scientists” (på engelska). Journal of the Royal Society of Medicine 96 (1): sid. 36–39. doi:10.1177/014107680309600112. ISSN 0141-0768. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/014107680309600112. Läst 28 december 2022.