Öppna huvudmenyn

Crohns sjukdom är en typ av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som kan drabba alla delar av mag- och tarmkanalen från mun till anus.[2]

Crohns sjukdom
latin: morbus crohn
De tre vanligaste områden i tarmen som drabbas av Crohns sjukdom är ileum, ileocolon och colon (anatomi) (tjocktarm).[1]
Klassifikation och externa resurser
ICD-10K50
ICD-9555
OMIM266600
DiseasesDB3178
Medlineplus000249
eMedicinemed/477  ped/507 radio/197
MeSHsvensk engelsk

SymptomRedigera

Symptomen innefattar ofta buksmärta, diarré (kan även vara blodig vid svår inflammation), feber och viktnedgång.[2][1] Även områden utanför mag- och tarmkanalen kan drabbas av komplikationer som anemi, hudutslag såsom erythema nodosum eller mer sällan pyoderma gangrenosum, artrit och ögoninflammation (uveit).[1][3] Ileus förekommer relativt vanligen, och de med Crohns har en förhöjd risk för tjocktarmscancer.[1]

Oftast är slutet av tunntarmen och delar av hela tjocktarmen drabbade.[4] Inflammationen sträcker sig genom alla tarmvägglager. Perianala fistlar (blindgångar kring anus)[4] och aftösa sår i munnen kan förekomma.[5] Oftast är bara delar av tarmen drabbade med tydliga gränser mellan friska och sjuka regioner.[4]

Sjukdomen är kronisk och går i skov (perioder).[1][4]

OrsakerRedigera

Crohns sjukdom är orsakat av en kombination av olika miljö-, immun- och bakteriella faktorer hos genetiskt känsliga individer.[6][7][8] Sjukdomen orsakar ett kroniskt tillstånd i vilket kroppens immunsystem ger sig på mag- och tarmkanalen, möjligen riktat mot microbiella antigen.[7][9] Trots att Crohns sjukdom är en immunsjukdom verkar den inte vara en autoimmun sjukdom (i och med att immunsystemet inte riktas mot kroppen självt).[10] Den underliggande immunorsaken är oklar; dock är det möjligen ett tillstånd av immunosuppresion.[9][11][12] Ungefär hälften av risken anses relaterad till genetik, och fler än 70 gener har visat sig vara inblandade.[1][13] Rökare har dubbelt så hög sannolikhet att drabbas av Crohns som icke-rökare.[14] Sjukdomen börjar ofta efter en gastroenterit (i talspråk magsjuka). Diagnosen baseras på ett antal fynd, bland annat: biopsi och bedömning av bålväggens utseende, medicinsk bildtagning och skildring av sjukdomsförloppet. Andra tillstånd som ger liknande symptom kan vara: irritable bowel syndrome (IBS) och Behçets sjukdom.[1]

Behandling och prognosRedigera

Det finns ingen godkänd medicinsk behandling eller kirurgi som botar Crohns sjukdom.[1]

Behandlingen syftar att lindra individens symptom, undvika ytterligare skov. I nyligen diagnosticerade fall kan kortikosteroider användas under en kort period för att snabbt förbättra sjukdomen med en annan medicin som antingen metotrexat eller en tiopurin (såsom azatioprin) används för att undvika ytterligare skov. En viktig del av behandlingen är att sluta röka. En av fem individer med sjukdomen tas in på sjukhus varje år, och hälften av de drabbade kan behöva kirurgi under något tillfälle sett till en tioårsperiod med sjukdom. Medan kirurgi bör användas så lite som möjligt är det viktigt vid vissa abscesser, vissa former av ileus och cancer. Undersökning med koloskopi för att leta efter cancer rekommenderas med några års mellanrum från det att individen haft sjukdom i åtta år.[1]

Epidemiologi och historiaRedigera

Crohns sjukdom drabbar ungefär 3,2 per 1 000 människor i Europa och Nordamerika.[15] Sjukdomen är ovanligare i Asien och Afrika.[16][17] Historiskt sett har sjukdomen varit vanligare i den utvecklade delen av världen.[18] Tillståndet har dock sett en ökning i U-länder sedan 1970-talet.[18][17] Inflammatorisk tarmsjukdom orsakade 35 000 dödsfall år 2010[19] och de med Crohns sjukdom har en något lägre förväntad livslängd.[1] Sjukdomen tenderar att uppträda i tonåren och mellan 20 och 29, men sjukdomen kan uppträda vid vilken ålder som helst.[1][2] Kvinnor och män drabbas i lika utsträckning.[2] Sjukdomen är uppkallad efter gastroenterologen Burril Bernard Crohn, som år 1932 tillsammans med två andra kollegor vid Mount Sinai Hospital, New York, beskrev en serie med patienter med inflammation i slutet av ileum (sista delen av tunntarmen), vilket är den del av tarmen som oftast drabbas av sjukdomen.[20]

DiagnosRedigera

Vid diagnostik används oftast koloskopi vilket möjliggör vävnadsprovtagning och observation av inflammerade områdena i tjocktarmen samt sista delen av tunntarmen.[1] Både vid koloskopi och gastroskopi är större delen av tunntarmen är oåtkomlig. Kapselendoskopi och mer indirekta metoder som datortomografi och magnetisk resonanstomografi kan användas.[1]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Baumgart DC, Sandborn WJ (2012). ”Crohn's disease”. The Lancet 380 (9853): sid. 1590–605. doi:10.1016/S0140-6736(12)60026-9. PMID 22914295. 
  2. ^ [a b c d] ”Crohn's Disease”. National Digestive Diseases Information Clearinghouse (NDDIC). July 10, 2013. Arkiverad från originalet den 9 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140609002323/http://digestive.niddk.nih.gov/ddISeases/pubs/crohns/. Läst 12 juni 2014. 
  3. ^ Trikudanathan, Guru; Venkatesh, Preethi G. K.; Navaneethan, Udayakumar (24 december 2012). ”Diagnosis and therapeutic management of extra-intestinal manifestations of inflammatory bowel disease”. Drugs 72 (18): sid. 2333–2349. doi:10.2165/11638120-000000000-00000. ISSN 1179-1950. PMID 23181971. 
  4. ^ [a b c d] Kumar, Vinay; Abbas, Abul; Aster, Jon (2015). ”Chapter 17: The Gastrointestinal Tract”. Robbins & Cotran Pathologic Basis of Disease (9th). sid. 798–800. ISBN 978-0-8089-2450-0 
  5. ^ Lankarani, Kamran B; Sivandzadeh, Gholam Reza; Hassanpour, Shima (14 december 2013). ”Oral manifestation in inflammatory bowel disease: A review”. World Journal of Gastroenterology : WJG 19 (46): sid. 8571–8579. doi:10.3748/wjg.v19.i46.8571. ISSN 1007-9327. PMID 24379574. PMC: 3870502. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3870502/. Läst 17 mars 2019. 
  6. ^ Cho JH, Brant SR (2011). ”Recent Insights into the Genetics of Inflammatory Bowel Disease”. Gastroenterology 140 (6): sid. 1704–12. doi:10.1053/j.gastro.2011.02.046. PMID 21530736. 
  7. ^ [a b] Dessein R, Chamaillard M, Danese S (2008). ”Innate Immunity in Crohnʼs Disease”. Journal of Clinical Gastroenterology 42: sid. S144–7. doi:10.1097/MCG.0b013e3181662c90. PMID 18806708. 
  8. ^ Stefanelli T, Malesci A, Repici A, Vetrano S, Danese S (2008). ”New Insights into Inflammatory Bowel Disease Pathophysiology: Paving the Way for Novel Therapeutic Targets”. Current Drug Targets 9 (5): sid. 413–8. doi:10.2174/138945008784221170. PMID 18473770. 
  9. ^ [a b] Marks DJ, Rahman FZ, Sewell GW, Segal AW (2010). ”Crohn's disease: An immune deficiency state”. Clinical reviews in allergy & immunology 38 (1): sid. 20–31. doi:10.1007/s12016-009-8133-2. PMID 19437144. 
  10. ^ Casanova JL, Abel L (Aug 31, 2009). ”Revisiting Crohn's disease as a primary immunodeficiency of macrophages.”. The Journal of experimental medicine 206 (9): sid. 1839–43. doi:10.1084/jem.20091683. PMID 19687225. 
  11. ^ Lalande JD, Behr MA (2010). ”Mycobacteria in Crohn's disease: How innate immune deficiency may result in chronic inflammation”. Expert review of clinical immunology 6 (4): sid. 633–41. doi:10.1586/eci.10.29. PMID 20594136. 
  12. ^ Yamamoto-Furusho JK, Korzenik JR (2006). ”Crohn's disease: Innate immunodeficiency?”. World Journal of Gastroenterology 12 (42): sid. 6751–5. PMID 17106921. https://www.f6publishing.com/forms/main/DownLoadFile.aspx?Type=Digital&TypeId=1&id=10.3748%2fwjg.v12.i42.6751&FilePath=57E9293E7B599D67DFDF9BE44B147DB859877F2F856916F264D1B2FB6CB8EC6C9A035CFFEEDD632CE1518E70853C3CDACCB14E6C65EAABEA. 
  13. ^ Cosnes J (2004). ”Tobacco and IBD: Relevance in the understanding of disease mechanisms and clinical practice”. Best Practice & Research Clinical Gastroenterology 18 (3): sid. 481–96. doi:10.1016/j.bpg.2003.12.003. PMID 15157822. 
  14. ^ Molodecky, NA; Soon, IS; Rabi, DM; Ghali, WA; Ferris, M; Chernoff, G; Benchimol, EI; Panaccione, R; et al. (Jan 2012). ”Increasing incidence and prevalence of the inflammatory bowel diseases with time, based on systematic review.”. Gastroenterology 142 (1): sid. 46-54.e42; quiz e30. PMID 22001864. 
  15. ^ Prideaux, L; Kamm, MA; De Cruz, PP; Chan, FK; Ng, SC (Aug 2012). ”Inflammatory bowel disease in Asia: a systematic review.”. Journal of gastroenterology and hepatology 27 (8): sid. 1266-80. PMID 22497584. 
  16. ^ [a b] Hovde, Ø; Moum, BA (Apr 21, 2012). ”Epidemiology and clinical course of Crohn's disease: results from observational studies.”. World journal of gastroenterology : WJG 18 (15): sid. 1723-31. PMID 22553396. 
  17. ^ [a b] Burisch, J; Munkholm, P (Jul 2013). ”Inflammatory bowel disease epidemiology.”. Current opinion in gastroenterology 29 (4): sid. 357-62. PMID 23695429. 
  18. ^ Lozano, R; Naghavi, M (Dec 15, 2012). ”Global and regional mortality from 235 causes of death for 20 age groups in 1990 and 2010: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2010.”. Lancet 380 (9859): sid. 2095-128. PMID 23245604. 
  19. ^ Crohn BB, Ginzburg L, Oppenheimer GD (2000). ”Regional ileitis: A pathologic and clinical entity. 1932”. The Mount Sinai journal of medicine, New York 67 (3): sid. 263–8. PMID 10828911. 

Externa länkarRedigera