Ramiz Alia
Ramiz Alia, född 18 oktober 1925 i Shkodra, död 7 oktober 2011 i Tirana, var en albansk politiker. Han var generalsekreterare för Albaniens arbetarparti 1985–1991 och därefter Albaniens president 1991–1992. Hans föräldrar var muslimska albaner från Kosovo.[6]
| Ramiz Alia | |
.jpg) Ramiz Alia 1985. | |
| Född | 18 oktober 1925[1][2][3] Shkodra, Albanien |
|---|---|
| Död | 7 oktober 2011[4][1][2] (85 år) Tirana[5], Albanien |
| Medborgare i | Albanien |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Generalsekreterare för Albaniens arbetarparti, Albaniens arbetarparti (1985–1991) Albaniens president (1991–1992) | |
| Politiskt parti | |
| Albaniens arbetarparti Albaniens socialistparti | |
| Namnteckning | |
.svg) | |
| Redigera Wikidata | |
Under andra världskriget gick Alia med i den kommunistledda motståndsrörelsen och blev medlem i kommunistpartiet 1943.[6] Innan han gick med på kommunisternas sida var han dock medlem av en fascistisk organisation mellan åren 1939 och 1940. Han var 1944 politisk kommissarie för albanska trupper i Jugoslavien.
Alia var medlem i Albanska arbetarpartiets centralkommitté från 1948 samt i politbyrån från 1961. År 1982 blev han ordförande i nationalförsamlingens presidium (statsöverhuvud) och 1985 blev han generalsekreterare i Albaniens arbetarparti efter Enver Hoxhas död. Han påbörjade en försiktig uppmjukning av den extrema isolering som hade präglat Albanien, men tog så sent som vintern 1990 avstånd från kommunistsystemets sammanbrott i Östeuropa 1989. Efter stora demonstrationer gick Alia i december 1990 med på att införa flerpartisystem.
Kommunistpartiet vann valet 1991, men förlorade 1992. Då partiet (som 1991 ombildats till Albaniens socialistparti) påbörjade uppgörelsen med sin stalinistiska historia, blev också Alia kritiserad. Han förlorade presidentposten efter valet våren 1992. På hösten ställdes han inför rätta anklagad for korruption, och 1994 blev han dömd till nio års fängelse för maktmissbruk men frigavs redan året därpå. 1996 anklagades Alia för människorättsbrott och dömdes återigen till tre års fängelse. Under pyramidspelet i Albanien 1997 lyckades han fly landet och befann sig en tid i exil i Sverige. Han återvände senare till Albanien, där han levde som pensionär i Tirana till sin död.[7]
Unë, Ramiz Alia : dëshmoj për historinë (Jag, Ramiz Alia, vittnar inför historien), byggd på intervjuer med kosovojournalisten Blerim Shala i juli 1992, utgavs i bokform (1992 i Pristina). Ramiz Alia har också utgivit memoarerna Shpresa dhe zhgënjime (Tirana, 1993); Ditari i burgut (Aten, 1998) och Duke biseduar për Shqipërinë (Aten, 2000).
Källor
redigera- Elsie, Robert (2011) (på engelska). Historical Dictionary of Kosovo. Historical Dictionaries of Europe ; 79 (2nd ed.). Lanham, Maryland: Scarecrow Press. Libris 12064275. ISBN 978-0-8108-7231-8
- Store norske leksikon, snl.no, artikeln "Ramiz Alia", läst 2010-09-13, CC-by-sa
- Dödsannons (på engelska)
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Ramiz-Aliatopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: alia-ramiz, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 7958.[källa från Wikidata]
- ^ Albania's last communist leader Ramiz Alia dies (på engelska), Taiwan News, 7 oktober 2011, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopaedia Britannica, artikeln "Ramiz Alia", läst 2010-09-13
- ^ ”Albania's last communist leader Ramiz Alia dies at 85”. BBC. 7 oktober 2011. https://www.bbc.com/news/world-europe-15221857. Läst 12 maj 2021.