Rödskallig kråktrast

afrikansk fågelart

Rödskallig kråktrast[2] (Picathartes oreas) är en afrikansk tätting som tillsammans med gulskallig kråktrast utgör familjen kråktrastar.[3]

Rödskallig kråktrast
Status i världen: Sårbar[1]
PicathartesReichenow.jpg
Illustration av rödskallig (i bakgrunden) och gulskallig kråktrast (i förgrunden).
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljKråktrastar
Picathartidae
SläktePicathartes
ArtRödskallig kråktrast
P. oreas
Vetenskapligt namn
§ Picathartes oreas
AuktorReichenow, 1899
Utbredning
Rockfowlrge.png
Utbredningsområde för rödskallig kråktrast (i grönt).
Synonymer
Gråhakad kråktrast
Hitta fler artiklar om fåglar med

KänneteckenRedigera

UtseendeRedigera

Rödskallig kråktrast är en stor fågel med ett huvud färgat i karminrött, svart och lila. Ovansidan är mörkt blågrå med silkesgrå strupe och bröst samt gult på buken.[1]

LätenRedigera

Kråktrastar är tystlåtna fåglar. Varningslätet är ett mjukt och utdraget visslande.[4]

Utbredning och systematikRedigera

Rödskallig kråktrast är en stannfågel som förekommer i tropisk regnskog från sydöstra Nigeria till södra Kamerun och nordöstra Gabon samt på ön Bioko i Guineabukten.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

LevnadssättRedigera

Rödskallig kråktrast bebor ursprunglig regnskog, men kan tolerera skog påverkad av människan i större utsträckning än man tidigare trott.[5] Den livnär sig huvudsakligen av ryggradslösa djur som myror, daggmaskar, iglar, sniglar, skalbaggar, gräshoppor och vivlar, men även ryggradsdjur som grodor och ödlor.[6][5][7][8]

Fågeln häckar i grottor och på exponerade klippor där ett överhäng finns för att skydda boet mot regn och ofta en flod nedan för att skydda den mot rovdjur.[9][10] Häckning har också observerats under betongbroar i Lopé National Park, Gabon.[11] Där det råder brist på boplatser häckar den i kolonier.[9] I boet utgörs av torkad lera med torrt gräs och döda löv lägger den vanligtvis två ägg som ruvas i 21-24 dagar och cirka 24 dagar efter kläckning är ungarna flygga.[6]

StatusRedigera

Även om rödskallig kråktrast har ett stort utbredningsområde är populationen med under 10.000 vuxna individer relativt liten och dessutom fragmenterad. Den tros också minska i antal på grund av habitatförstörelse. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som sårbar.[1]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2017 Picathartes oreas . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.3. Läst 1 februari 2018.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235 
  5. ^ [a b] Thompson, H. S.; Fotso, R. 2000. Conservation of two threatened species: Picathartes. Ostrich 71(1 & 2): 154-156.
  6. ^ [a b] Bian, R.; Awa, T.; Ndang'ang'a, P. K.; Fotso, R.; Hoffmann, D.; Sande, E. 2006. International Action Plan for Grey-necked Picathartes Picathartes oreas. BirdLife International Africa Partnership Secretariat, Nairobi.
  7. ^ Brosset, A.; Erard, C. 1986. Les oiseaux des régions forestières du nord-est du Gabon. Société Nationale de Protection de la Nature, Paris.
  8. ^ French, A. 2006. Rock on: rock islands provide rare habitat for a rare African bird. Wildlife Conservation 109(4): 10-11.
  9. ^ [a b] Tye, H. 1987. Breeding biology of Picathartes oreas. Le Gerfaut 77: 313-332.
  10. ^ Dowsett-Lemaire, F. 2007. Grey-necked Picathartes Picathartes oreas breeding in riverine situations. Bulletin of the African Bird Club 14(2): 185-186.
  11. ^ Christy, P.; Maisels, F. 2007. Grey-necked Picathartes Picathartes oreas use man-made structures to breed. Malimbus 29(2): 126-128.

Externa länkarRedigera