Propenoxid (även kallad propylenoxid eller epoxypropan) är en epoxid med formeln C3H6O.

Propylenoxid
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn1,2-Epoxypropan
Övriga namnEpoxypropan, Propylenoxid, Propylenepoxid
Kemisk formelC3H6O
Molmassa58,08 g/mol
UtseendeFärglös vätska
CAS-nummer75-56-9
SMILESCC1CO1
Egenskaper
Densitet0,83 g/cm³
Löslighet (vatten)405 g/l
Smältpunkt-112 °C
Kokpunkt34 °C
Faror
Huvudfara
Mycket brandfarlig Mycket brandfarlig
NFPA 704

NFPA 704.svg

4
3
2
LD50380 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

FramställningRedigera

Det finns tre dominerande metoder för produktion av propylenoxid.

HydroklorineringRedigera

Den vanligaste metoden är att blanda propen med vatten och klorgas vilket ger klorerad propanol och isopropanol.

 

De två isomererna 2-klorpropanol och 1-klorisopropanol dehydrohalogeneras sedan av en bas, vanligen släckt kalk (kalciumhydroxid) till propenoxid.

 

Co-oxidationRedigera

En annan vanlig metod är att katalytiskt oxidera isobutylen (C4H8) och etylbensen (C6H5C2H5) i luft.

 

Det styren (C6H5C2H3) som också bildas är en användbar biprodukt.

OxidationRedigera

I april 2003 lanserade det japanska kemiföretaget Sumitomo Kagaku en metod att framställa propylenoxid genom oxidation av isopropylbensen (C6H5C3H7) som inte ger några biprodukter.

En liknande metod lanserades av BASF och Dow Chemical 2008 som bygger på direkt oxidering av propen med väteperoxid. Metoden kallas HPPO-processen där HPPO står för hydrogen peroxide och propylene oxide och ger inga andra biprodukter än vatten.

 

AnvändningRedigera

Mellan 60 och 70% av all producerad propylenoxid används för att producera polyuretanplast. Mycket används också för att tillverka 1,2-propandiol.

Det används också i termobariska vapen.

Se ävenRedigera

KällorRedigera


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Propylene oxide, tidigare version.