Proopiomelanokortin (POMC) är en prekursor till protein och flera hormoner som bildas i hypotalamus och adenohypofysen. En del POMC finns också i huden. Genen för POMC finns på kromosom 2p21.

POMC har flera funktioner beroende på var den verkar och vilket hormon det bildar, till exempel pigmentering, reglering av energikällor, beteenden som hör ihop med föda och hunger, samt funktioner i perifera och centrala nervsystemet och immunsystemet. Bildningen av hormoner sker genom att enzymer (prohormonkonvertaser) frisätter molekyler från POMC.[1] Flera peptider som bildas av POMC är prolaktinhämmande faktorer.[2]

Djurförsök har visat att POMC-brist ger fetma och pigmentförändringar hos unga individer, det så kallade POMC-null-syndromet.[3] Bara i ett fåtal fall kan fetman förklaras med en mutation i POMC-genen, i de övriga idiopatiska fallen kan det möjligen bero på att POMC:s aktivitet förändras i hjärnan. Vid akut brist på föda sjunker värdena av POMC och vid överflöd stiger det. I denna homeostas samverkar POMC bland annat med leptin, glukokortikoider och insulin.[4] Vid djurförsök har dopaminerga antagonister och agonister iakttagits påverka POMC:s mitokondriella RNA.[5]

Peptider och hormoner som bildas av POMC redigera

Källor redigera

  1. ^ ”Proopiomelanokortin”. Svensk MeSH. Karolinska Institutet. https://mesh.kib.ki.se/term/D011333/pro-opiomelanocortin. 
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304102723/http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D06.472.699.327.700.750&tool=karolinska. Läst 19 juli 2011. 
  3. ^ Linda Yaswen et al, Obesity in the mouse model of pro-opiomelanocortin deficiency responds to peripheral melanocortin, Nature Medicine 5, 1066 - 1070 (1999)
  4. ^ L E Pritchard et al, Pro-opiomelanocortin processing in the hypothalamus: impact on melanocortin signalling and obesity, Journal of Endocrinology (2002) 172, 411–421
  5. ^ C L Chen et al, Regulation of the pro-opiomelanocortin mRNA levels in rat pituitary by dopaminergic compounds, PNAS April 1, 1983 vol. 80 no. 8 2211-2215