Praktrosenfink[2] (Carpodacus pulcherrimus) är en bergslevande asiatiska fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3] Den är närbesläktad ned ametistrosenfinken (C. davidianus) och vissa behandlar dem som en och samma art.

Praktrosenfink
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteCarpodacus
ArtPraktrosenfink
C. pulcherrimus
Vetenskapligt namn
§ Carpodacus pulcherrimus
Auktor(Moore, 1856)

Utseende redigera

Praktrosenfinken är en medelstor (13-15 cm), slank rosenfink med något kluven lång stjärt.[4] Hanen är blekt lilarosa på ögonbrynsstreck, övergump och undersida. Ovansidan är gråbrun och kraftigt streckat. Honan har ett svagt ögonbrynsstreck och kraftigt streckad vitaktig undersida.[5] Hanen av underarten argyrophrys har längre vingar och är mer bjärt vinröd med ljusare streck på ovansidan.[6]

 

Den närbesläktade aurorarosenfinken är något större, med ljusare sandbrun och mörkare finstreckad ovansida, brunare vingar med breda ljusa kanter och hos hanen mer bjärt rödrosa ögonbrynsstreck och undersida. Ametistrosenfinken har tvärt avskuren stjärt, ej kluven. Hanen har djupare rödrosa på panna och ansikte och mer utbrett rosa på undersidan. Ögonbrynsstrecket är vidare längre och bredare och kontrasterar tydligare mot den bruna hjässan.[6]

Läten redigera

Bland lätena hörs gråsparvslika kvitter och drillar påminnande om stjärtmes. Ametistrosenfinken har vassare och mer metalliska kontaktläten.[7]

Utbredning och systematik redigera

Praktrosenfink delas upp i två underarter med följande utbredning:[3]

Systematiken kring denna art samt dess närmaste släktingar aurorarosenfink (Carpodacus waltoni, tidigare C. eos) och ametistrosenfink (C. davidianus) är komplicerad och omtvistad. Taxonet waltoni kategoriserades tidigare som underart till pulcherrimus, men har visat sig vara nära släkt med aurorarosenfinken och inkluderas numera i denna som av prioritetsskäl byter namn från C. eos till C. waltoni. Ametistrosenfinken behandlades tidigare som underart till praktrosenfinken, och vissa gör det fortfarande.[1]

Levnadssätt redigera

Praktrosenfinken häckar i höglänta buskmarker mellan 3600 och 4650 meters höjd. Vintertid rör den sig till lägre nivåer och påträffas på busktäckta sluttningar samt i buskrik jordbruksmark. Fågeln livnär sig på olika sorters små frön och knoppar. Den häckar mellan juni och september och bygger ett skålformat bo lågt i en buske.[5][4]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC), som dock även inkluderar ametistrosenfinken i bedömningen.[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig i större delen av utbredningsområdet.[8]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2018 Carpodacus pulcherrimus . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 21 december 2020.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ [a b] Clement, P. (2018). Beautiful Rosefinch (Carpodacus pulcherrimus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61390 6 november 2018).
  5. ^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  6. ^ [a b] Clement, P. (2020). Himalayan Beautiful Rosefinch (Carpodacus pulcherrimus), version 1.0. I Birds of the World (S. M. Billerman, B. K. Keeney, P. G. Rodewald och T. S. Schulenberg, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.bearos1.01
  7. ^ Clement, P. (2020). Himalayan Beautiful Rosefinch (Carpodacus pulcherrimus), version 1.0. In Birds of the World (S. M. Billerman, B. K. Keeney, P. G. Rodewald, and T. S. Schulenberg, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.bearos1.01
  8. ^ Clement, P., Harris, A. and Davis, J. 1999. Finches and sparrows. Christopher Helm, London.

Externa länkar redigera