Postvägen mellan Stockholm och Åbo och vidare österut är en av de fem huvudpostlinjer som utgick från huvudstaden. Beslutet om att inrätta dem fattades av förmyndarregeringen 1636 och linjen till Östersjöprovinserna inrättades 1638. Leden är känd redan i början 1500-talet men var då av mer tillfällig karaktär. Postreformen innebar att särskilda postbönder utsågs för att sköta posttransporterna längst postvägen som budkavle hela vägen mellan Stockholm och Åbo. Bönderna i skärgården delades in i postrotar med så många män som behövdes för att bemanna en postrotebåt.[1] [2]

”Charta öfver Påstwägen emellan Stockholm och Åbo” från 1749.

Vägen gick från Stockholm till Gamla GrisslehamnVäddö där postrodden tog vid över Ålands hav via Signilskär till Eckerö. Från Storby på Eckerö i väster gick leden vidare över fasta Åland till Sund och sedan till Vårdö. Ålands enda postkontor fanns då vid Kastelholms slott. Från Vårdö tog rodden vid över Delet mot Kumlinge. Efter Brändö i öster korsades Skiftet mot Vartsala i Tövsala. [3][4] Därifrån gick postvägen över Vemo, Virmo, Masku och Reso till Åbo. Från Åbo gick sedan postleden längs Stora strandvägen till Viborg samt vidare över Kexholm och Nöteborg till Narva.[5]

1754 brann Gamla Grisslehamn och följden blev att staden flyttades ett par mil norrut till Byholma vid Väddös norra spets som gav en kortare överfart över Ålands hav.[2] Gästgiverier för resande uppstod också längs vägen.

Under kriget 1808-1809 avbröts den reguljära postgången för en kort tid. Då den återupptogs fortgick den på samma sätt som tidigare vilket bekräftades 1810 i Convention i anseende till posternas gång emellan Sverige och Finland. I Eckerö uppfördes 1823-1828 ett nytt posthus som var avsett att imponera på dem som reste över Ålands hav till det ryska riket. En ny tid randades 1836 då den första reguljära ångbåtslinjen under sommartid öppnades mellan Stockholm och Åbo. Först år 1862 togs dock ångbåtarna i bruk för posttransporter under sommaren. På 1870-talet inleddes regelbunden ångbåtstrafik också vintertid och den gamla postvägen förlorade sin betydelse. [6] Den användes sista gången under den stränga vintern 1910-1911, varefter den drogs in.[7]

I dagRedigera

Postvägen har under senare år börja förekomma i turist- och minnessammanhang. Den första postrodden mellan Eckerö och Grisslehamn gick av stapeln 1974 och postrodden mellan Åland och Åbo arrangerades första gången 2003.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ ”Postvägen”. Uppslagsverket Finland. Arkiverad från originalet den 3 april 2015. https://web.archive.org/web/20150403212024/http://uppslag.kaapeli.fi/bin/view/Uppslagsverket/Postvaegen. Läst 23 augusti 2012. 
  2. ^ [a b] Matz, Erling (1996). ”Sveriges viktigaste postväg gick över havet: riskfylld resa mellan Stockholm och Åbo”. Populär historia (Lund : Populär historia, 1991-) 1996:2,: sid. 48-53 : ill.. ISSN 1102-0822 ISSN 1102-0822. Läst 23 augusti 2012.  Libris 2203288
  3. ^ Andersson, Jan (1999). Postvägen över Åland. Sevärt. Mariehamn: Ålands landskapsstyrelse. Libris 7982341. ISBN 951-8946-65-5 
  4. ^ Mattsson-Eklund, B: Alla tiders Åland. Från istid till EU-inträde, Ålands landskapsstyrelse 2000, s. 182
  5. ^ Museiverket. Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY:Suuri postitie
  6. ^ Westerlund, L: Egentliga Finland som förbindelseregion. Samfärdseln och kommunikationsinrättningarna i landskapet under autonomins tid, Skärgård 1-2/2000
  7. ^ Uppslagsverket Finland: Postvägen

LitteraturRedigera