April, Maj, Juni 2008

redigera
 
Bandkeramisk skål

Bandkeramiska kulturen är en centraleuropeisk kultur, bäst känd från Tjeckien, Slovakien, södra och västra Tyskland samt Nederländerna. Kulturgruppen förekommer även i Ungern, Österrike, Polen, Belgien och Frankrike. Den huvudsakliga näringen var boskapsskötsel med inslag av småskaligt jordbruk.

Den bandkeramiska kulturen uppstod omkrig 5000 f.Kr. och innebar en spridning av jordbrukskulturen från Balkanhalvön mot nordväst. Bebyggelsen är knuten till Centraleuropas fruktbara lösjordsområden.

Mars 2008

redigera
 
Paleolitisk konst från grottan Apollo 11 i Namibia

Paleolitikum, eller äldre stenåldern (latiniserad ordbildning av grek. paleo- ’ gammal’ och lithiko’s ’som rör stenar’) , är en arkeologisk period som inleds för omkring 2,3 miljoner år sedan, med de äldsta bevisen för redskapstillverkning, och som varar till omkring år 10 000 f.Kr., det vill säga till istidens slut. Paleolikum är den första perioden i den finare indelningen av stenåldern och delas i sin tur in i perioderna tidig-, mellan- och senpaleolitikum.

Februari 2008

redigera
 
Utgrävning vid Birka

En arkeologisk lokal är en plats där en fornlämning påträffats. Begreppet "arkeologisk lokal" innefattar såväl platser som undersökts närmare vid en arkeologisk utgrävning, som platser som påträffats vid arkeologisk inventering och vars innehåll därför inte ännu är känt.

Januari 2008

redigera

Uran-bly-metoden är en radiometrisk metod att bestämma stenars ålder.

Uran-238 sönderfaller till bly-206 enligt uranseriens sönderfallskedja och uran-235 sönderfaller till bly-207 enligt aktiniumserien

När zirkon bildas av flytande berg stelnar den till fast materia vars sammansättning är bundet i kristallin struktur. Under det att flytande bergmassa stelnar formas speciella kristallina strukturer i vilka olika atomerna pusslas samman, vissa atomer passar sämre i strukturen och flyter därför undan vid kristalleringen.


December 2007

redigera
 
Arkeologiska utgrävningar i Çatal Hüyük.

Çatalhöyük (eller Çatal Hüyük, [ʧɑtɑl højyk], turkiska för "gaffelhögen") är en neolitisk stad i södra Anatolien, Turkiet.

Platsen var i bruk från ca 7400 f.kr. till ca 6000 f.kr. Den antas ha haft uppemot 2000 hus och 8000 invånare, Dess invånare jagade vilda djur men odlade även säd och ärtor, födde upp får och boskap och bedrev handel med snäckor och speglar av obsidian (vulkaniskt glas).

November 2007

redigera
 
En gravtyp kallad dös som förekommer under Stenåldern

Stenåldern är namnet på den första perioden i människans historia, från det att människan först började tillverka verktyg. Stenåldern är också den första tidsepoken enligt Thomsens treperiodsystem för Gamla världens förhistoriska tid. Namnet kommer av att de flesta fynd av verktyg som idag återstår är av sten även om man naturligtvis använde sig av andra material också. Andra material som kunde användas var till exempel trä, växtfibrer, skinn och ben.

Oktober 2007

redigera
 

Ahrensburgkulturen(11000-8000 f.kr.) är en renjägarkultur som utbredde sig i norra Tyskland, Nederländerna, Belgien och västra Polen. Den befolkade Skåne och Västsverige. Kulturen kan eventuellt ha härstammat från brommekulturen eller direkt från hamburgkulturen. Namnet kommer från Ahrensburg omkring tjugofem kilometer nordöst om Hamburg.

September 2007

redigera
 
Trattbägare från Skåne

Trattbägarkulturen, den första jordbrukskulturen i Norden. Till Sverige kom den ca 4000 f.Kr. Trattbägarkulturen är alltså först en tidigneolitisk företeelse, men kulturen finns i sydskandinavien kvar även under första delen av mellanneolitikum.

Den karaktäristiska keramiken med bland annat trattbägare och kragflaskor är vanliga inom kulturen. Även tjock- och tunnnackiga yxor är typiska fyndföremål.

Augusti 2007

redigera

Mesolitikum är den andra delen av stenåldern och ordet beyder mellanstenålder vilket syftar på att den kronologiskt kommer mellan paleolitikum och neolitikum.

Övergången från paleolitikum karaktäriseras av att de stora tundralevande däggdjuren, som mammut, jättehjort och ullhårig noshörning försvinner. Den mesolitiska människan måste då i stället livnära sig på småviltsjakt och insamling av vegetabilier.De första svenskarna levde därför troligen främst av jakt på småvilt och fiske. Tiden fram till ungefär 4000 f.Kr kallas därför ibland för jägarstenålder.

Juli 2007

redigera
 
Stridsyxekeramik från Skåne

Stridsyxekulturen, även känt som båtyxkulturen i litteraturen, betecknar en arkeologisk kultur främst från ett område i Sydnorge och södra Sverige, t.o.m. Uppland. Den är en regional variant av s.k. Snörkeramisk kultur och det finns än så länge mycket få dateringar från Sverige, men de äldsta hamnar runt 2900-2800 f.Kr.

Juni 2007

redigera
 

Bockstensmannen är ett viktigt fornfynd, skelettet av en man från medeltiden med hår och kläder. Det är ett av de mest välbevarade fynden i Europa från denna tid och finns utställt på Varbergs museum. Fyndet var det första kända mossliket som fått pålar slagna genom kroppen. Mannen hade mördats och pålats fast i mossen, sannolikt för att hindra honom från att gå igen.


Maj 2007

redigera

Urnefältskulturen eller Urnenfeldertraditionen är samlingsnamn för en lång rad kontinentala kulturgrupper under Centraleuropas bronsålder mellan ca 1300 - 700 f.Kr. Namnet kommer av att kremering undanträngde bruket att jorda de döda över hela Centraleuropa. Stora gravfält med urnegravar (så kallade urnegravfält) blev vanliga. Gravarna kan ligga både under flatmark och under låga högar.


April 2007

redigera

Tidigmesolitikum är en kronologisk avgränsning som motsvarar Maglemosekulturens tidsmässiga utbredning i sydskandinavien. Det är därför troligt att den reella kopplingen till det arkeologiska fyndmaterialet är begränsat i andra delar av Sverige, men av praktiska skäl och i brist på kunskap om denna äldsta del av förhistorien används ändå begreppets kronologiska avgränsning i hela Sverige. Andra kronologiska tidsramar för begreppet används i andra delar av världen.