Petrus Jonæ Angermannus
Petrus Jonæ Angermannus född 1559 i Lunne by, i Arnäs socken, Ångermanland, död 11 september 1630 i Växjö, var en svensk biskop och riksdagsman.
| Biskop Petrus Jonæ Angermannus | |
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Växjö stift, biskop |
| Period | 1595–1630 |
| Företrädare | Nicolaus Stephani |
| Efterträdare | Nicolaus Krokius |
| Född | 1559 |
| Död | 1630 |
Biografi redigera
Petrus Jonæ Angermannus var möjligen son till en bonde i Arnäs vid namn Jon Hindersson. Han studerade vid Gävle skola innan han inskrevs vid universitetet i Jena där han blev magister 1590. Redan året därpå var han rektor för Arboga skola och två år senare pastor. Han deltog i Uppsala möte som assessor och notarius, och undertecknade dess beslut i egenskap av rektor. Han nämns, som kontraktsprost, vid prästmötet i Uppsala 1595 som möjlig efterträdare till biskopen i Växjö, men utnämndes till befattningen vid riksdagen i Söderköping samma år. Han tillträdde som biskop i maj 1596, och deltog därefter i flera riksdagar.
Han var nära förbunden med ärkebiskop Abraham Angermannus och betraktas som den som vid sidan av denne mest kämpade för att omsätta beslutet från Uppsala möte i praktiken. Han författade i den andan en visitationsstadga, som efterhand i nya utgåvor byggdes ut, i Cursus visitationis diœcesis Wexionensis (1605) hade den kompletterats med flera bibelförklaringar och predikningar över hustavlan.[1] Han verkade även på teologisk grund för upphjälpandet av psalmsången – han finns representerad ännu i Den svenska psalmboken 1986 med ett verk (nr 478). Teologiskt stod han för en Gudssyn som präglades av att han betraktade den "enfaldiga" läsningen och Gudsfruktan som den rätta vägen till Gud och överlägsen de lärdes teologiska diskussioner.
I Växjö stift kom Angermannus att bli stamfader för en "prästaristokrati", då både sonen Zacharias Lundebergius och svärsonen Joannes Baazius den äldre blev hans efterträdare, liksom sonens svärson Canutus Hahn.
Psalmer redigera
- Du morgonstjärna mild och ren (Nr 131 i 1695 års psalmbok, nr 32 i 1937 års psalmbok och nr 478 i Den svenska psalmboken 1986) översatt 1604 från Philipp Nicolais originaltext.
Se även redigera
Örteboken. Till synes flitigt använd var en snart 400 år gammal läderinbunden (troligen senare) bok, 15 × 9 × 3 1/2 cm ”ÖRTEBOK ELLER ÖRTEKRANS TIL ALMOGINS NYTTA”, tryckt i tysk frakturstil 1628 i Wexjö och författad av Petrus Jonae, Wexionensis episcopus, som ”helsar then Christelige Lesaren venligen Gudi och alt godt tillönskar.” Boken omfattar 352 sidor, fördelade på 132 kapitel med rubriker av namn på växter, frukter och träd. Registret tar upp cirka 200 olika sjukdomar och deras behandling. På titelbladets högersida läses ”tillhörig Johannes E. Bülow”. På vänstersidan och längst bak står prydligt skrivet och med en helt annan penna och stil namnet Engelbrekt Liljequist 4/6 184.?, dvs Johannes'far, som rimligen var den förste ägaren.
Källor redigera
Noter redigera
Vidare läsning redigera
- Lars-Olof Larsson: Petrus Jonæ Angermannus i Svenskt biografiskt lexikon (1995–1997)
Externa länkar redigera
- Inskrivning av Petrus Jonae (?) i Rostocker Matrikelportal
- Richard Steffen, "Petrus Ionæ Angermannus och uppgiften om Heming Gadhs bok de Pastore" i Samlaren (1899)
- "Arboga Stads- och Landsförsamlingar med Sätterbo" i Westerås Stifts Herdaminne av Johan Fredrik Muncktell, Första delen (1843)