Peter Conrad, född 1945, uppväxt i New Rochelle, New York, är en amerikansk medicinsk sociolog, som har forskat på och publicerat artiklar angående flertalet ämnen som exempelvis ADHD, medikaliseringen av antisocialt beteende, upplevelsen av sjukdom, hälsa i olika insitiutioner, genetik i nyheter, och biomedicinska interventioner.[10][11][12][13]

Peter Conrad
Född12 april 1945[1][2][3] (79 år)
Medborgare iUSA[4][5][6]
SysselsättningSociolog[5][7], akademiker[8], universitetslärare[2]
ArbetsgivareBrandeis University[9]
Redigera Wikidata

Utmärkelser redigera

Conrad har fått flertalet akademiska priser, bland annat Charles Horton Cooley Award (1981) för "Deviance and Medicalization", han har blivit utnämnd till Distinguished Fulbright Fellowship (1997), fått motta Leo G. Reeder priset (2004) från American Sociological Association för hans "utmärkta bidrag till medicinsk sociologi", men även the Lee Founder's Award (2007) " i erkännande av de betydande bidragen, som över en utmärkt karriär, har demonstrerat löpande dedikation till de ideal som grundarna av the Society for the Study of Social Problems, och den humanistiska traditionen av Alfred McClung Lee och Elizabeth Briant Lee."

Publicerade verk redigera

Conrad är författare till mer än hundra artiklar och kapitel såväl som ett dussin böcker[11], bland annat:

Identifying Hyperactive Children: The Medicalization of Deviant Behavior (1975, 2004).

Deviance and Medicalization: From Badness to Sickness (with Joseph W. Schneider, 1980, 1992).

Having Epilepsy: The Experience and Control of Illness (1983) and The Medicalization of Society: On the Transformation of Human Conditions into Treatable Disorders (2007).

Han har också redigerat och varit med och redigerat flera volymer, bland annat Handbook of Medical Sociology, femte upplagan, (2000) och 8 upplagor av Sociology of Health and Illness: Critical Perspectives (1981–2009), en text som används frekvent på kandidatnivå.

Se även redigera

Nikolas Rose

Referenser redigera

  1. ^ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, n50000127, läst: 20 november 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, n50000127, läs online, läst: 9 februari 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, catalogo.pusc.it , läst: 9 februari 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF catalogue général, Bibliothèque nationale de France, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Identifiants et Référentiels, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, läs online, läst: 9 februari 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ CONOR.Sl, läs online, läst: 9 februari 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läs online, läst: 9 februari 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ Virtual International Authority File, OCLC, 102393621, läs online, läst: 9 februari 2020, licens: Open Data Commons Attribution License.[källa från Wikidata]
  9. ^ The Academic Family Tree, läs online, läst: 9 februari 2020, licens: CC BY 3.0.[källa från Wikidata]
  10. ^ Brody, Jane E. (16 september 1992). ”Personal Health” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/1992/09/16/health/personal-health-411992.html. Läst 25 juni 2020. 
  11. ^ [a b] ”Peter Conrad” (på engelska). www.brandeis.edu. https://www.brandeis.edu/sociology/people/faculty/conrad.html. Läst 25 juni 2020. 
  12. ^ Conrad, Peter; Barker, Kristin K. (2010-03-01). ”The Social Construction of Illness: Key Insights and Policy Implications” (på engelska). Journal of Health and Social Behavior 51 (1_suppl): sid. S67–S79. doi:10.1177/0022146510383495. ISSN 0022-1465. https://doi.org/10.1177/0022146510383495. Läst 25 juni 2020. 
  13. ^ Conrad, Peter (1992). ”Medicalization and Social Control”. Annual Review of Sociology 18: sid. 209–232. ISSN 0360-0572. http://www.jstor.org/stable/2083452. Läst 25 juni 2020.