Perutärna

fågelart i familjen måsfåglar

Perutärna[2] (Sternula lorata) är en sydamerikansk hotad vadarfågel i familjen måsfåglar.[3]

Perutärna
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteSternula
Art'Perutärna
S. lorata
Vetenskapligt namn
§ Sternula lorata
Auktor(Philippi & Landbeck, 1861)
Utbredning
Synonymer
  • Sterna lorata
  • Peruansk småtärna

Utseende och läte redigera

Perutärnan är en mycket liten (22–24 cm) tärna, lik övriga i släktet Sternula med vit panna, kontrasterande svart hjässa och tygel och ljusgrå ovansida med mörka yttre handpennor. Jämfört med amerikansk småtärna men är enhetligt grå, även på undersidan, med endast mycket lite svart på handpennorna. Näbben är också längre, slankare och helsvart, med gult endast längst in under häckningen. Dess trivialnamn i Chile, chirrio, är onomatopoetiskt.[4][5]

Utbredning och systematik redigera

Fågeln förekommer utmed kusten från centrala Ecuador (Guayaquil) till norra Chile (Antofagasta). Endast ett fåtal häckningslokaler är kända, i Peru i Pacasmayo, Paraíso, Puerto Viejo, Pampa Lechuzas och Yanyarina[6] och i Chile på Mejilloneshalvön och närliggande områden[7][8] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhärighet redigera

Tärnorna i Sternula fördes tidigare till Sterna men DNA-studier[9] visar att de är avlägset släkt, varför de numera urskiljs i ett eget släkte.

Levnadssätt redigera

Perutärna är en kustfågel som häckar på breda sandstränder och i sanddyner, ofta mer än 1000 meter från högvattenslinjen. Födan består huvudsakligen av småfisk, framför allt Engraulis ringens. Den häckar i lösa kolonier eller ensamt mellan oktober och januari, med en topp i november.[5]

Status redigera

Perutärnan har en mycket liten världspopulation bestående av uppskattningsvis endast mellan 600 och 1700 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av habitatförlust och störningar från människan på häckplats. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som starkt hotad.[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Sternula lorata Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 januari 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
  4. ^ Hilty, Steven L. and William L. Brown (1986) A guide to the birds of Colombia: 273-274. Princeton University Press. ISBN 0-691-08371-1
  5. ^ [a b] Gochfeld, M., Burger, J. & Garcia, E.F.J. (2019). Peruvian Tern (Sternula lorata). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54035 31 december 2019).
  6. ^ Zavalaga, C.B., Plenge, M.A. & Bertolero, A. (2008) Nesting habitat and numbers of Peruvian Terns at five breeding sites in the central-southern coast of Peru. Orn. Neotrop. 19(4): 587–594.
  7. ^ Guerra, C. (2003) Nidificación del Gaviotín Chirrío, Sterna lorata en Bahía Mejillones del Sur: Mitigación y Manejo para la Protección de las Poblaciones Locales. Informe 2002, Año 1. Corporación Nacional del Cobre de Chile, CODELCO FUREME, Antofagasta, Chile. spanska.
  8. ^ Guerra, C., Guerra, C., Moya, I. & Páez-Godoy, J. (2007) Plan de Recuperación, Manejo y Conservación para Gaviotín Chirrío (Chico) Sterna lorata en el Norte de Chile. Comisión Nacional de Energía. På spanska.
  9. ^ Bridge, E. S.; Jones, A. W. & Baker, A. J. (2005): A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution Molecular Phylogenetics and Evolution 35: 459–469.

Externa länkar redigera