Christian Friedrich Schröder
Christian Friedrich Schröder, född 1722 i Bielefeld i Westfalen, död 1789 i Åbo, var en svensk murarmästare och arkitekt verksam i nuvarande Finland.
Christian Friedrich Schröder | |
Personfakta | |
---|---|
Född | 29 april 1722 |
Födelseplats | Westfalen |
Död | 12 juli1789 |
Dödsplats | Åbo |
Alma mater | Murarutbildning i Stockholm |
Arbeten | |
Betydande projekt | Raumo rådhus och Fagervik gård |
Betydande stilar | Rokoko och franskklassicism |
Hitta fler artiklar i Arkitekturportalen |
Christian Friedrich Schröder fick sitt gesällbrev i tyska Egersberg 1741 och var under tolv år gesäll i Stockholm, varav fem år verkgesäll hos Pehr Westrell d.ä. Han nekades att bli mästare av Murmästareämbetet 1755, troligen på grund av bedömd överetablering av murmästare i staden. År 1756 begärde han inför samma murmästarämbete att få bli mästare i Åbo, vilket beviljades. Han var sedan verksam som stadsarkitekt och ålderman i murmästarämbetet i Åbo under mer än tre decennier från 1756.
I Åbo svarade han för Åbo domkyrkas tornspira, som redan hade påbörjats 1739, en ny bro över ån, landshövdingens eller hovrättspresidentens hus liksom sockerbruket. Han planerade ett flertal privatbyggnader, särskilt återuppbyggnaden av den nordvästra delen av Åbo efter en brand 1775. Utanför Åbo bestod hans verksamhet i att planera rådhuset i Raumo samt ett flertal herrgårdar och mililtieboställen. Hans stilar var rokoko och franskklassicism. Hans byggnader hade vanligen mansardtak och var ockrafärgade. Hans utgångspunkt var Carl Wijnbladhs mönsterböcker från 1756 och 1757 samt övergick på 1780-talet till den nyklassicistiska stilen med Erik Palmstedt som förebild.
Schröder var gift med Anna Catharina Soltendig. Han avled i Åbo år 1789.
Verk i urval
redigeraBevarade byggnader i Åbo och Raumo
redigera- Åbo sockerbruk vid Västra strandgatan 7 (1757-1758)
- Finska hushållningssällskapet vid Tavastgatan 26, uppfört som privatbostad (1760–1762), sedan landshövdingsresidens och residens för hovrättspresidenten
- Rådhuset i Raumo (1776)
- Saltmagasin (1776–1777) med en liten bodbyggnad i sten och ett vinkelhus i trä (1787) vid Västra strandgatan 27
Schröders herrgårdar enligt arkivuppgifter
redigera- Ala-Lemu i S:t Karins (1767)
- Viksberg i Pemar (i trä 1769, i sten 1774)
- Tykö bruk i Bjärnå (1770)
- Fagervik i Ingå (sjöflygeln 1762, huvudbyggnaden 1775, den andra flygeln 1780)
- Svartå i Karis (1792)
På basis av arkitektoniska drag Schröder tillskrivna
redigera- Paddais i Sagu (1762)
- Ekstensholm i Nådendals landskommun (1763)
- Nuhjala i Vemo (1764)
- Lemsjöholm i Villnäs (1767)
- Björkboda i Dragsfjärd (1783)
- Haaroinen i Mellilä (1790)
Av Schröder moderniserade gårdar
redigeraAv Schröder planerade tjänsteboställen
redigera- Saaris i Mietois (1779)
- Selkis (Selkee) i Mouhijärvi (1787)
Bildgalleri
redigera-
Åbo domkyrka med Schröders spira (akvarell av C. L. Engel år 1814
-
Pennibron över Aura å år 1811
-
Åbo sockerbruk
-
Saaris översteboställe
-
Ala-Lemu gård
-
Svartå bruks huvudbyggnad
-
Raumo rådhus
Källor
redigera- Gardberg, C.J: Murmästarna i Åbo och deras mästerstycken, 1721–1859, Åbo stads historiska museums årsskrift 26–27, 1962–1963, Åbo
- ”Schröder, Christian Friedrich”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4531-1416928957137
- Koskinen, R: Kartanot ja virkatalot Turun kaupunginarkkitehti Christian Friedrich Schröderin tuotannossa (Herrgårdar och tjänsteboställen i stadsarkitekten i Åbo Christian Friedrich Schröders produktion), Diss. Åbo universitet 2012
Externa länkar
redigera- ”Schröder, Christian Friedrich”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4531-1416928957137