Pegasus (stjärnbild)

stjärnbild på norra stjärnhimlen
För andra betydelser, se Pegasus.

Pegasus är en stjärnbildnorra stjärnhimlen.[3][4] Den är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella Astronomiska Unionen.[5]

Pegasus
Pegasus
Lista över stjärnor i Pegasus
Latinskt namnPegasus
FörkortningPeg
SymbologiBevingad häst, Pegasos
Rektascension22,5[1] h
Deklination19[1]°
Area1121 grad² (7:e största)
Huvudstjärnor9, 17
Bayer/Flamsteedstjärnor88
Stjärnor med exoplaneter12
Stjärnor med skenbar magnitud < 35
Stjärnor närmare än 50 ljusår3
Ljusaste stjärnanEnif, Epsilon Pegasi[2] (2,39m)
Närmaste stjärnanEQ Pegasi (20,38 )
Messierobjekt1
MeteorregnJuli-Pegasiderna
Närliggande stjärnbilderAndromeda, Ödlan, Svanen, Räven, Delfinen, Lilla hästen, Vattumannen, Fiskarna
Synlig vid latituder mellan +90° och −60°
Bäst synlig klockan 21:00 under Oktober (New York).

Historik

redigera

Pegasus var en av de 48 stjärnbilderna när dessa listades av astronomen Klaudios Ptolemaios på 100-talet e. Kr. i sitt samlingsverk Almagest.

Mytologi

redigera

Pegasos (latin: Pegasus) är i grekisk mytologi en bevingad häst som användes av hjälten Bellerofon när denne besegrade monstret Chimaira. Pegasos bar även guden Zeus blixtar.

Stjärnor

redigera
 
Stjärnbilden Pegasus som den kan ses med blotta ögat.

Pegasus kännetecknas av asterismen Den stora kvadraten i Pegasus, som består av tre stjärnor i Pegasus och en i Andromeda: Alfa, Beta och Gamma Pegasi och Alfa Andromeda. Den ljusstarkaste stjärnan i Pegasus är emellertid Enif, med Bayer-beteckningen Epsilon Pegasi, som har magnitud 2,39.[6][5]

  • α - Markab (Alfa Pegasi) är en jättestjärna med spektraltyp B9 III och magnitud 2,48. Trots Bayer-beteckningen är den bara den tredje ljusstarkaste stjärnan i Pegasus. Egennamnet kommer från arabiska Markab och betyder “hastens sadel”.
  • β - Scheat (Beta Pegasi) är en röd stjärna som i sin utveckling är på väg att bli en jätte. Den har magnitud 2,42 och är därmed näst ljusstarkast i stjärnbilden. Namnet Scheat kommer från arabiska Al Sā’id och betyder “overarm”.
  • γ - Algenib (Gamma Pegasi) är en variabel av typen Beta Cephei och varierar I magnitude 2,78-2,89 med en period av 0,1575 dygn.
  • ε - Enif (Epsilon Pegasi) är en orange superjätte och ljusstarkast i Pegasus med 2,39. Namnet Enif kommer från arabiska och betyder ”nosen”. Stjärnan markerar just pegasens nos.
  • ζ - Homam (Zeta Pegasi) är en stjärna i huvudserien med magnitud 3,41. Den är en pulserande variabel med perioden 22,952± 0,804 timmar och roterar snabbt, med en hastighet på mellan 140 och 210 km/s.
  • η - Matar (Eta Pegasi) är en dubbelstjärna med magnitud 2,95.
  • θ - Biham (Theta Pegasi) är av spektralklass A2 V och magnitud 3,53.
  • μ - Sadalbari (My Pegasi) är en gul jättestjärna med spektralklass G8 III och magnitud 3,51.
  • 51 Pegasi är en stjärna i huvudserien som liknar solen, är av spektraltyp G5 V och magnitud 5,49. Stjärnan har den första planeten som upptäcktes runt en sollik stjärna utanför solsystemet. Exoplaneten, 51 Pegasi b upptäcktes den 6 oktober 1995. Den har minst halva Jupiters massa och har fått smeknamnet Bellerophon.
  • IK Pegasi är en dubbelstjärna med magnitud 6,08. Den ljusare komponenten är en stjärna i huvudserien som klassificeras som variabel av Delta Scuti-typ. B-komponenten är en vit dvärg som är den närmast kända supernovakandidaten. Den beräknas explodera som en supernova av typ Ia, när dess följeslagare förvandlats till röd jätte.
 
M15 fotograferad av rymdteleskopet Hubble. Den planetariska nebulosan Pease 1 syns som ett suddigt rödaktigt objekt nära övre vänstra hörnet.
 
NGC 7317, en av galaxerna i Stephans kvintett.

Djuprymdsobjekt

redigera

I stjärnbilden ligger ett antal intressanta objekt, bland annat ett Messierobjekt.[6][5]

  • Messier 15 (NGC 7078) är en klotformig stjärnhop med magnitud 6,2 som består av drygt 100000 stjärnor och har absolut magnitud -9,2. Stjärnhopens uppskattade ålder är 13,2 miljarder år, vilket gör den till en av de äldsta kända. I stjärnhopen återfinns också Pease 1, en av de fyra enda kända planetariska nebulosorna som ligger inne i en klotformig stjärnhop. M15 innehåller också de två röntgenkällorna Messier 15 X-1 och Messier 15 X-2.
  • Einsteins kors består av en kvasar (Q2237+030) bakom en gravitationslins som bryter ljuset och ibland skapar så många som fyra avbilder av kvasaren. Dessa bildar ett kors, därav namnet.

Gravitationslinsen består av en galax som ligger på 400 miljoner ljusårs avstånd från jorden. Kvasaren ligger på 8 miljarder ljusårs avstånd, d.v.s. 20 gånger så långt bort.

Landskapsstjärnbild

redigera

Pegasus är Västerbottens landskapsstjärnbild.

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Pegasus (constellation), 16 maj 2015.
  1. ^ [a b] ”Pegasus, constellation boundary”. The Constellations. International Astronomical Union. http://www.iau.org/public/themes/constellations/#peg. Läst 15 augusti 2015. 
  2. ^ ”Basic data: * eps Peg – Long-period Variable Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Epsilon+Pegasi&submit=SIMBAD+search. Läst 15 augusti 2015. 
  3. ^ Ian Ridpath och Wil Tirion (2007) (på engelska). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9 
  4. ^ ”De nutida stjärnbilderna”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/rymden/denutidastjarnbilderna.2277.html. Läst 15 augusti 2015. 
  5. ^ [a b c] ”Pegasus Constellation” (på engelska). http://www.constellation-guide.com/constellation-list/Pegasus-constellation/. Läst 15 augusti 2015. 
  6. ^ [a b] Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. sid. 424-425. ISBN 978-3-8331-4371-7 

Externa länkar

redigera