Öppna huvudmenyn

Räven

stjärnbild på norra stjärnhimlen
För andra betydelser, se Räven (olika betydelser).

Räven (Vulpeculalatin) är en svag stjärnbildnorra stjärnhimlen. Den är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella Astronomiska Unionen. Alfa Vulpeculae är den ljusaste stjärnan i stjärnbilden.[1][2]

Räven
Vulpecula
Klicka för större bild.
Lista över stjärnor i Räven
Latinskt namnVulpecula
FörkortningVul
Rektascension20 h
Deklination+25°
Area268 grad² (55)
Huvudstjärnor5, 20
Bayer/
Flamsteedstjärnor
33
Stjärnor med exoplaneter4
Ljusa stjärnor0
Stjärnor nära solsystemet0
Ljusaste stjärnanAnser, Alfa Vulpeculae (4,44m)
Närmaste stjärnanRoss 165 (33,54 )
Messierobjekt1
MeteorregnInga
Närliggande
stjärnbilder
Svanen, Lyran, Herkules, Pilen, Delfinen, Pegasus
Synlig vid latituder mellan +90° och −55°
Bäst synlig klockan 21:00 under september.

Innehåll

HistorikRedigera

Stjärnbilden Räven skapades av astronomen Jan Hevelius, som kallade den Vulpecula cum Anser; "den lilla räven med gåsen" - han avbildade stjärnbilden som en rävunge med en gås (lat. anser) i munnen. Senare kom stjärnbilden att delas upp i två; Räven och Gåsen. Numera räknas de båda åter som en enda stjärnbild med namnet Räven. Fortfarande kallas dock ibland stjärnan Alfa Vulpeculae för Anser.[3]

StjärnorRedigera

 
Stjärnbilden Räven (Vulpecula) somden kan ses med blotta ögat.

Det här är de ljusaste stjärnorna i konstellationen.[1]

DjuprymdsobjektRedigera

StjärnhoparRedigera

  • NGC 6823 är en öppen stjärnhop som ligger i nebulosan NGC 6820.
  • NGC 6885 (Caldwell 37) är en öppen stjärnhop.
  • Brocchis samling (Al Sufis samling, Collinder 399) är en öppen stjärnhop som första gången beskrevs av den persiske astronomen Al Sufi, som beskrev den i sitt verk ”Book of Fixed Stars” år 964. De starkaste stjärnorna i Brocchis samling bildar en asterism som kallas Klädhängaren, som är lätt att känna igen med en fältkikare.[3]

GalaxerRedigera

NebulosorRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. ISBN 978-3-8331-4371-7 
  2. ^ Ian Ridpath och Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9 
  3. ^ [a b] ”Vulpecula Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/vulpecula-constellation/. Läst 19 januari 2014.