Öppna huvudmenyn
Tillämpning av Navier-Stokes ekvationer för att simulera ett luftflöde runt ett hinder

En partiell differentialekvation, PDE, är en differentialekvation för en funktion vars värde beror av flera variabler, till skillnad från en ordinär differentialekvation som beror av en enskild variabel.

Partiella differentialekvationer används vanligen för att beskriva fysikaliska fenomen, ofta för skalär- eller vektorfält som är beroende av en ortsvektor och ibland tid. Dit hör Laplaces ekvation, Poissons ekvation, värmeledningsekvationen, vågekvationen, Schrödingerekvationen och Maxwells elektromagnetiska ekvationer.

DefinitionRedigera

En partiell differentialekvation (PDE) för funktionen   är en ekvation av formen

 

ExempelRedigera

Linjära andra ordningens partiella differentialekvationerRedigera

Partiella differentialekvationer kan delas in i linjära och icke-linjära precis som ordinära differentialekvationer. Här presenteras några klassiska exempel på linjära andra ordningens PDE:er.

 


 


 

Specialfallet där   kallas även Laplaces ekvation.

 

Andra ekvationerRedigera

 

LösningRedigera

Partiella differentialekvationer kan lösas med algebra i vissa enkla fall. Numerisk lösning av differentialekvationer kan utföras med bland annat finita elementmetoden.

Lösningen anpassas efter begynnelsevärden och randvärden.

Många lösningsmetoder bygger på funktionalanalys.

IntegraltransformationerRedigera

En integraltransformation kan transformera en partiell differentialekvation till en enklare sådan, exempelvis en separabel. Ett viktigt exempel är Fourieranalys som diagonaliserar värmeekvationen genom att använda egenbasen av sinusoidiska vågor.

VariabelbyteRedigera

Ibland kan en PDE reduceras till en annan sådan med känd lösning med ett lämpligt variabelbyte. Exempelvis kan Black–Scholes-ekvation

 

kan reduceras till värmeledningsekvationen

 

med variabelbytet

 
 
 
 

Andra lösningsmetoderRedigera

Se ävenRedigera