Oscar Almgren (arkeolog)
Oscar Almgren, född 9 november 1869 i Stockholm, död 13 maj 1945 i Uppsala, var en svensk arkeolog. Han utnämndes 1913 som den första i Sverige till professor i nordisk och jämförande fornkunskap vid Uppsala universitet. Han var son till Oscar Almgren samt far till Bertil Almgren och Gerd Almgren.
| Oscar Almgren | |
 | |
| Född | 9 november 1869[1][2][3] Maria Magdalena församling[2][3], Sverige |
|---|---|
| Död | 13 maj 1945[2][4][5] (75 år) Uppsala församling[2], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[6] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Antropolog, universitetslärare, förhistoriker, arkeolog[1], fotograf |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet |
| Barn | Bertil Almgren (f. 1918) Gerd Almgren (f. 1925) |
| Föräldrar | Oscar Almgren[3] |
| Redigera Wikidata | |
Almgren tillhörde sidenvävarsläkten Almgren. Han avlade studentexamen vid Södra latin i Stockholm 1886 och inskrevs samma år vid Uppsala universitet. Han avlade filosofie kandidatexamen 1889 i klassiska och nordiska språk och började sedan intressera sig för arkeologin. År 1897 blev han filosofie doktor och docent i jämförande fornkunskap. Almgren blev 1910 antikvarie vid Vitterhetsakademien. Åren 1914–1925 var han professor i arkeologi vid Uppsala universitet. Almgren deltog i fältarbetet vid undersökningen av Läby runstensbro, på Åloppeboplatserna, under utgrävningen av Hågahögen med flera platser.
Almgren utnämndes till hedersdoktor vid universitetet i Königsberg 1924 och till hedersledamot av Finska fornminnesföreningen 1920, och hedersledamot av Svenska fornminnesföreningen 1930. Han blev hedersledamot av Stockholms nation i Uppsala 1912 och av Uplands nation 1915. Åren 1901–1941 var han medlem i Upplands fornminnesförening, 1910–1945 sekreterare och redaktör för dess tidskrift, och 1910–1917 föreningens skattmästare. Han deltog verksamt i bildandet av Disastiftelsen 1927 och stiftelsen Geijersgården 1934.
Oscar Almgren är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.
Bibliografi (i urval)
redigera- Studien über nordeuropäische Fibelformen der ersten nachchristlichen Jahrhunderte mit Berücksichtigung der provinzialrömischen und südrussischen Formen, Stockholm 1897. Almgrens internationellt omtalade avhandling, nytrycktes i Leipzig 1923.
- Från Uppländska gravfält - flera av delarna 1898-1921
- Sveriges fasta fornlämningar 1904 - 3:e upplagan 1934
- Kung Björns hög och andra fornlämningar vid Håga, på föranstaltande av H. K. H. Prins Gustaf Adolf undersökta 1902-03. Stockholm 1905
- Uppländska stenåldersboplatser, Fornvännen, Årgång I, 1906
- Älgbilden från Alunda, jämte några ord om stenåldersfolken i Uppland - Upplands fornminnesförenings tidskrift 1910-12.
- Die älter Eisenzeit Gotlands, 1912
- Zur Bedeutung des Markomannenreiches, Mannus 1913.
- Handledning i kulturminnesvård, Uppsala 1924.
- Hällristningar och kultbruk bidrag till belysning av de nordiska bronsåldersristningarnas innebörd, Stockholm 1927.
- Om tillkomsten av 1630 års antikvarie-institution, artikel i Fornvännen 1931.
- Våra minnesmärken från Hedenhös, Stockholm 1933.
- Nordische Felszeichnungen als religiöse Urkunden, Frankfurt am Main 1934.
Källor
redigera- Sune Lindqvist, Oscar Almgren in memoriam, årsskriften Uppland 1945, s. 87-94
- Almgren, Oskar på SvenskaGravar.se
Noter
redigera- ^ [a b] Oscar Almgren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5683, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok, läst: 28 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Maria Magdalena kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/C I a/16 (1867-1871), bildid: 00014962_00167, födelse- och dopbok, s. 155, läs onlineläs online, läst: 28 april 2018, ”45,(nov),9,1,,Oscar,1....Almgren Oscar Mauritz Grosshandlare// Schmidt Lovisa Elisabeth Carolina Göthgatan 26,,1....”.[källa från Wikidata]
- ^ KulturNav, KulturNav-ID: 2521a734-7430-4f6e-9597-7191f0cb4bfe, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ola2002113844, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 5 juni 2019.[källa från Wikidata]