Oratorio della Santissima Vergine Addolorata

Oratorio della Santissima Vergine Addolorata, även benämnt Oratorio della Santissima Vergine Addolorata del Conservatorio delle Neofite,[1] är ett dekonsekrerat oratorium i Rom, helgat åt den smärtofyllda Jungfru Maria. Det är beläget vid Via Baccina i Rione Monti.

Oratorio della Santissima Vergine Addolorata
Kyrka
Oratorio della Santissima Vergine Addolorata vid Via Baccina.
Oratorio della Santissima Vergine Addolorata vid Via Baccina.
Land Italien Italien
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Plats Via Baccina 58a
Oratorio della Santissima Vergine Addolorata (nummer 136 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis Rom-karta från 1748. Nummer 135 anger kyrkan San Salvatore ai Monti.
Oratorio della Santissima Vergine Addolorata (nummer 136 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis Rom-karta från 1748. Nummer 135 anger kyrkan San Salvatore ai Monti.

HistoriaRedigera

Oratoriet uppfördes under 1500-talet på platsen för ett sädesmagasin i församlingen San Salvatore ai Monti. Under 1600-talet kom oratoriet, nu helgat åt den helige Johannes Döparen, att tillhöra Conservatorio delle Neofite vid Via dei Neofiti 14, en katolsk institution för kvinnliga konvertiter till den kristna tron.[1][2]

I början av 1800-talet kom Confraternita dell'Addolorata i besittning av oratoriet och det helgades då åt den smärtofyllda Jungfru Maria. Vid denna tid smyckades oratoriets innertak med en fresk föreställande den smärtofyllda Jungfru Maria. År 1826 möjliggjordes uppförandet av en ny fasad i nyklassicistisk stil efter en donation av en viss Emanuele Parini. Fyra doriska pilastrar bär upp ett entablement och ett brett triangulärt pediment med ett tomt tympanon.[1][3] Ovanför ingångsportalen satt tidigare en platta med inskriptionen:



IN HONOREM B MARIAE PERDOLENTIS



Oratoriet kom senare under 1800-talet att användas som bårhus för den närbelägna kyrkan San Salvatore ai Monti. År 1873 exproprierades byggnaden av den italienska staten och dekonsekrerades kort därefter. Efter att ha nyttjas för olika profana ändamål övertogs oratoriet 1976 av Roms kommun som installerade ett allaktivitetshus i byggnaden, uppkallat efter den helige Benedetto Giuseppe Labre. År 2001 kom oratoriet i privat ägo och hyser sedan dess en arkitekturateljé.[1][2][3]

BilderRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Lombardi 1993, s. 72.
  2. ^ [a b] Suatoni 2004, s. 12.
  3. ^ [a b] Chiavoni 2011, s. 84.

Tryckta källorRedigera

  • Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. OCLC 9269651 
  • Chiavoni, Emanuela (2011) (på italienska). Il disegno di oratori romani: Rilievo e analisi di alcuni tra i più significativi oratori di Roma. Roma: Gangemi. ISBN 978-88-492-6493-7 
  • Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. OCLC 30727273 
  • Suatoni, Sandra (November 2004). ”Oratorio della Santissima Vergine Addolorata del Conservatorio delle Neofite” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (28): sid. 12. ISSN 1126-6546.