Nils Burensköld

svensk jurist, president och häradshövding

Nils Burensköld (tidigare Nils Bureus), född 6 mars 1625 i Stockholm, död 20 januari 1681 i Norrköping, var en svensk jurist, president och häradshövding.

Nils Burensköld
Född6 mars 1625[1][2]
Stockholm[2], Sverige
Död20 januari 1681[3][2] (55 år)
BegravdSankt Olai kyrka[2]
MedborgarskapSverige
Utbildad vidUppsala universitet[2] Arbcom ru editing.svg
SysselsättningHäradshövding
Befattning
Professor, Uppsala universitet (1652–)[2]
Sekreterare, Svea hovrätt (1653–1654)[2]
Assessor, Svea hovrätt (1654–1658)[2]
President, Trondheims län (1658–1660)[2]
Häradshövding, Färentuna härad (1660–1664)[2]
Häradshövding, Vallentuna härad (1660–1664)[2]
Borggreve, Norrköpings rådhusrätt (1664–1669)[2]
Borgmästare, Norrköpings rådhusrätt (1669–1681)[2]
ArbetsgivareSvea hovrätt (1653–)
Svea hovrätt (1654–)
Trondheims län (1658–)
Färentuna härad (1660–)
Vallentuna härad (1660–)
Norrköpings rådhusrätt (1669–)
MakaEva Ulfvenklou
(g. –1681)[2]
BarnAnna Catharina Burensköld (f. 1654)[2]
Jacob Burensköld (f. 1655)[2]
Henrik Johan Burensköld (f. 1658)[2]
Seger Burensköld (f. 1661)[2]
FöräldrarJacobus Johannis Zebrozynthius[2]
SläktingarJohannes Jacobi Bureus (syskon)
Laurentius Bureus (syskon)
Heraldiskt vapen
COA-family-sv-Burenskold.png
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Nils Bureus föddes 6 mars 1625 i Stockholm. Han var son till biskopen Jacobus Johannis Zebrozynthius och Katarina Nilsdotter Stiernman, dotter till ärkebiskopen Nicolaus Olai Bothniensis och Elisabet Andersdotter Grubb från Bureätten. Han företog studier i utlandet, och hemkommen utsågs han 1652 till extra ordinarie professor i juridik vid Uppsala universitet. Hans ena bror, Johannes Jacobi Bureus, var redan professor där i matematik, och andra brodern Lars skulle så småningom bli professor i historia och riksantikvarie. Ett år senare hamnade han i Svea hovrätt som sekreterare.

Han blev 1653 sekreterare i Svea hovrätt och adlades 13 maj 1654 med namnet Burensköld. Med tillägg till det gamla Burevapnet (en beväpnad arm) med en silverhalvmåne. Han introducerades samma år som nummer 614. 1654 blev han extra ordinarie assessor vid samma hovrätt. Norge tillhörde denna tid Sverige, och Burensköld utsågs 1658 till justitiepresident för Trondheims län. År 1660 blev han häradshövding över Färentuna härad och Vallentuna härad. Han blev 1664 burggreve i Norrköping och 1669 blev han slutligen stadspresident i samma stad. Burensköld avled 20 januari 1681 i Norrköping och begravdes i Sankt Olai kyrka, där hans vapen sattes upp.[4]

Han ägde gården Navestad.[4]

FamiljRedigera

Burensköld var gift med Eva Ulfvenklou. Hon var dotter till kommissarien Henric Ulfvenklou och Eva Faler. De fick tillsammans barnen Anna Catharina (1654–1727), Jacob Burensköld (1635–1738), Henric Johan (1658–1715) och Seger (född 1661).[4]

ReferenserRedigera

  • Vilhelm Fredrik Palmblad, Biographiskt Lexicon öfver namnkunnige svenska män, volym 3, Uppsala 1837
  • Per Stobaeus, Förteckning över De la Gardieska arkivet Biographica minora, Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 2009
  • Artikel om släkten Burensköld i Svenskt biografiskt lexikon
  • Anton Anjou, Kongl. Svea hofrätts presidenter samt embets- och tjenstemän : 1614-1898 : biografiska anteckningar, Stockholm 1899

NoterRedigera

  1. ^ Gabriel Anrep, Svenska adelns ättar-taflor, Norstedts förlag, 1858, s. 356.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 682-683, läst: 31 december 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ WikiTree person-ID: Burensköld-1.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Adel. ätten Burensköld, N:o 614 i Gabriel Anrep, Svenska adelns ättar-taflor (1858–1864), afdelning 1