Öppna huvudmenyn

Regalt pastorat var ett pastorat där en monark utnämnde en pastor utan att behöva ta hänsyn till något lokalt prästval.

SverigeRedigera

I Sverige innebar regala pastorat inom Svenska kyrkan att konungen (Kungl. Maj:t) kunde utse kyrkoherden där. Denna frihet för monarken skilde de regala pastoraten från de konsistoriella och patronella pastoraten.[1] Systemet med regala pastorat avskaffades genom 1910 års prästvallag. Dock berördes inte de regalt-patronella pastoraten, vilka 1915 uppgick till fyra stycken.[2]

Antalet regala pastorat steg kraftigt under Karl XI (det kungliga enväldet), särskilt i de då nyerövrade provinserna som hade andra regler dessförinnan, samt i samband med Karl XI:s reduktioner, men minskade igen 1722. Efter 1739 väcktes inte förslaget om tillsättningen av kyrkoherde i de regala pastoraten av monarken själv. Därefter tillsattes kyrkoherden i de regala pastoraten genom att domkapitlet fick utse tre kandidater, som fick provpredika (det så kallade bondprovet), varefter val genomfördes av församlingen. Valresultatet sändes därefter vidare till Kungl. Maj:t som hade formell beslutsrätt och även lagligt sett kunde välja bland extra sökande som ansökt direkt hos Kungl. Maj:ts kansli. Kungl. Maj:t var inte bunden att utse den som fått flest röster.[1]

Både konsistoriella och regala församlingar hade rätt att kalla en fjärde provpredikant, om de ville det, enligt en lag om "tillsättning af prester" av den 26 oktober 1883.[1]

I § 30 i 1809 års regeringsform blev förhållandena för tillsättning av kyrkoherde i regala och konsistoriella pastorat grundlagsreglerade ("i regala pastorater" och "konsistoriella gäll").

FinlandRedigera

I storfurstendömet Finland kallades motsvarigheten imperiella pastorat (av latin: imperator), eftersom Finlands storfurste då samtidigt var Rysslands kejsare.[1]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Artikeln Pastorat i Nordisk Familjebok, upplaga 1 från 1876-1899.
  2. ^ Pastorat i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)

LitteraturRedigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

Externa länkarRedigera